15. mars 2016

Är det ett misstag att så tidigt?

I många böcker och tidningar höjs ett varningens finger för att så tidigt och därför blir jag så glad när Malin lyfter frågan och ger mig en anledning att skriva något om saken.

Du som följt Skillnadens en tid vet förstås att jag sår grönsaker under hela året. Både tidigt och sent. Och jag slår gärna ett slag just för de tidiga sådderna eftersom jag då kan skörda grönsaker tidigt på våren. Flera gånger i veckan möter jag förvånade reaktioner från odlare som av gammal vana väntar till långt in på våren med att så. "Men man måste väl vänta tills jorden är varm?" "Fröerna ruttnar ju om de ligger i kall jord!" "Det blir ingen tidigare skörd för att fröerna sås tidigt!"

Malin skriver: "Har du någon kommentar till många trädgårdsförfattare som brukar säga att ett vanligt misstag är att börja för tidigt? Jag hoppas de har fel." Här är mitt svar.

 

Vad, var, när, hur
Allt är förstås relativt och den som säger att de tidiga sådderna många gånger är ett misstag har säkert sina argument för det. Men jag tycker det är lite smalspårigt att kategoriskt säga att tidiga sådder är fel. Som jag ser det avgörs de tidiga sådderna, och senare de tidiga skördarna, av fyra saker:

 

Vad sår jag?
Många av de riktigt tidiga och snabbväxande grönsakerna (typ sallat, spenat, rucola, bladkål, dill) har fröer som tål att ligga i kall jord. De tål att sås till och med under vinterns början och kan sedan ligga i frusen jord till dess den tinar. Då gror de. Av erfarenhet vet jag att det inte är någon större idé att så bönor och gurkväxter under vintern eftersom just de fröerna ruttnar i kall jord. Men många andra fröer gör det inte och det är förstås de jag väljer till att så till de tidiga skördarna.

 

Små plantor av spenat står i jordig bädd.

Den här spenaten såddes på friland under en fiberduk i mars och gav små späda blad redan i slutet av april.

 

Var sår jag?
Om jag vill ha tidiga skördar ska jag såklart välja de varmaste och mest skyddade odlingsplatserna jag har tillgång till. Som jag berättade i gårdagens inlägg Stora temperaturskillnader i bäddarna skiftar jordtemperaturen i början av mars mellan 1-21 plusgrader i min köksträdgård. På vissa platser gror ingenting alls än på länge hur tidigt jag än sår, medan andra bäddar erbjuder näst intill sommartemperaturer i jorden.

 

När sår jag?
Fröer bestämmer själva när det är tid att gro, de är programmerade så. Jag kan vara klok och hur välmenande som helst och välja såtid efter rekommendationerna på påsen, men det är ändå fröerna som vet bäst. Genom att lämna över ansvaret till dem kommer de att gro när det är tid för det, under förutsättning att de ligger i jorden. Spenat som sås i kallbänk under vintern i min köksträdgård gror i början av mars och ger skörd från april, trots att fröpåsarna säger att den lämpligaste tiden för sådd är april-juni. Andra grönsaker ger skörd 3-4 veckor tidigare om jag sår dem under vintern, eftersom fröerna hinner suga åt sig fukt och ligger i startgroparna så snart vårvärmen kommer. Fröer jag sår under våren ska förbereda sig och sätta fart först efter det att jag petat ner dem i jorden, kanske tidsmässigt i höjd med att vintersådden redan gror. Då förlorar jag tid.

 

Hur ser mitt liv ut i övrigt?
Jag har tre barn och ett fjärde på väg. Jag jobbar, ibland så mycket som heltid. Jag sköter hushåll och skjutsar barn till skola och promenerar hund och träffar vänner och sover emellanåt. Livet. Tiden jag har att odla är minimal och trädgården är inte prio ett. Om jag bestämt mig för att så en särskild helg och det är skitväder då eller någon blir magsjuk, då blir det ingen sådd. Den skjuts upp, kanske en dag eller flera veckor beroende på hur vardagen tuffar på och vad som är möjligt att göra. Så att ha gjort en stor del av sådderna till de tidiga skördarna redan under vintern är guld värd - då har vi maten säkrad. Förr eller senare gror det! Den aspekten är en av de viktigaste i mitt arbete med odlingen. Genom att beta av göromålen när tid och ork finns och hitta odlingssätt som funkar för just mig, snarare än att använda mig av andras rekommendationer, är det möjligt att odla min stora köksträdgård alldeles själv i den mest hektiska tiden i livet.

 

Knippen av rädisor ligger på en sten i köksträdgården

Genom att så mycket rädisa tidigt på våren i kallbänkar kan jag också skörda tidigt och använda som smörgåsgrönsak. Det är mycket värdefullt.

 

En odlingsbädd täckt med snö och en jordhög bredvid.

Vissa grönsaker går att så redan under vintern, trots att det ligger snö på bäddarna. Om jag vet vilka grönsaker som funkar kan jag så dessa och få skörd flera veckor tidigare än vårsådd.

 

Unika förutsättningar just här
Säkert är det så att det rent vetenskapligt kan finnas argument för att just vissa fröer hämmas till exempel av att ligga länge i jord utan att gro, temperaturväxlingar i jorden, fukt si och så och en del annat. Och visst är det en och annan morot som går i blom, rädisornas blast kan perforeras av jordloppor och en del sallat hinner inte sluta sig till prydliga huvuden innan de behöver skördas för att lämna plats till annat. Men mitt mål är inte att odla de prydligaste och mest välordnade grönsakerna. Jag har inga som helst förpliktelser gentemot det jag odlar. Mitt mål är att skörda mat till familjen!

Jag bryr mig inte det minsta om att såanvisningarna säger att sallaten ska sås i april. Jag sår den i en tjock matta i tunnelväxthuset redan i februari och kan skörda från och med april. Vad vet fröpåsen om mina förutsättningar? Och vad vet jag om dina? De måste vi själva skapa och upptäcka.

 

Potatisblast i en pallkrage i tunnelväxthus.

Den tidiga potatisen som odlades i tunnelväxthus förra året blev aldrig stor och ståtlig och särskilt vacker. Men det var inte meningen heller. Plantorna gav oss fin skörd från slutet av maj och en månad framåt. Tidigt alltså.

 

Genom att så tidigt, och sedan fortsätta så under hela året, har jag ett ständigt inflöde av mat från en mängd olika bäddar med olika förutsättningar. Jag är inte begränsad av en skördetid som börjar först i juni, mina vintersådder ger skörd från tidig vår och innan dess har höstsådderna gett skörd under vintern, och så vidare. Alla säsonger går hand i hand. Skördarna är mindre sårbara på så vis, jämfört med om en enda huvudsådd görs vid ett enda tillfälle under våren/året. För mig är de tidiga sådderna en av nycklarna till den långa säsongen och det rika utbud av grönsaker vi har att äta av. De är allt annat än misstag!

Vad har du för erfarenhet av tidiga sådder? Vad funkar och vad funkar inte? Och vad betyder de för maten du plockar in till hushållet?
/Sara Bäckmo

27 svar till “Är det ett misstag att så tidigt?”

  1. Gabriella skriver:

    Heja, heja! Fram för att odla året runt. Du är en stor inspirationskälla! ?
    Imorgon hoppas jag att din bok landar i min brevlåda. ?

  2. Camilla (nyfiQen) skriver:

    Experimentslusten är den jag gillar stort och inspirerar mig mest! Det skall vara roligt, testa sig fram. Misslyckas man så är det inte hela världen, det enda det kostar är några kronor frö och tiden man lagt ned. Förhoppningsvis lär man sig något av sina misstag och blir rikare av det. Tummen ned för dem som kommer med pekpinnar, det gör mig bara ändå mer motiverad när någon säger "det går inte". ?

  3. Maritha Haster skriver:

    Jag bara säger, du är en fantastisk inspirationskälla. Jag älskar din blogg, jag får så mycket fina bra idéer till mitt torp. Önskar att jag kunde odla som du gör! Men jag bor ju inte permanent där. Det är så skönt att läsa att man kan göra lite som man vill, inte behöver följa någon regelbok.

  4. Jag älskar de tidiga sådder och blev glatt överraskad hur bra det växte så tidigt i kallbänkarna och växthuset. Blev också lite ställd över att det inte var vanligare (när jag testade för tre årsedan pratades det ju inte lika mycket om det i social medier :)). Nu är det en stående punkt på schemat i februari och mars, främst sallat och asiatiska kål som får mest hos oss. I år provar jag Vintersådd i låda för första gången också, ska bli intressant att se hur det blir.

    Tack för all inspiration 🙂
    Elin

  5. Bara mig skriver:

    Tack snälla du för all inspiration och gå-på-mod. Tack vore dig fick vi mod till att bara slänga några frö i jorden. Utan att läsa det med smått på påsarna alltför noga. Igen och igen. En hel del växte otroligt nog och så fick vi tugga eget mumsigt grönt, rotfrukter, lök och potatis från juni i fjol intill - tjå, det fortsätter ju bara (vi frös/torkade överskottet). Och nu växer och gror det igen på flera ställen. :-)))

  6. Gunnel Förander skriver:

    Förra året prövade jag att så tidigt: morötter
    Morötter på friland o i djupbädd. Jag sådde i tre eller fyra omgångar men inga morötter. Någon omgång grodde o jag såg de små centimeterstora plantorna, men sen var de borta. De övriga sådderna såg jag inte skymten av. Kanske var det mördarsniglarna??
    Jag har odlat i snart 50 år och aldrig misslyckats så som o fjor.
    Men i år är det nya tag!

    • Sara Bäckmo skriver:

      Men fy vad tråkigt att ingenting grodde. Det låter snarare som om det var något fel på fröerna tycker jag, eftersom just ingenting grodde. Rätt med nya tag! Hälsningar Sara

  7. Jenny skriver:

    Hej!
    Testade dina förslag om tidig sådd och provade att så i slutet av februari i en kallbänk på den soligaste platsen i trädgården. Spenat, ruccula, sallat Little gem, rädisa. Måste erkänna att den första förvånad att detta funkade var jag. I mitten på mars så har allting grott!!! tack för alla tips du konstant delar med dig!

  8. Åh vad bra du var i Bloggbusiness! Smart och strukturerad. Det var jättekul att lyssna. 🙂

  9. Jordroten skriver:

    Gomorron gomorron! Fick din bok i brevlådan i förrgår och läste klart den igårkväll. Vad ska en göre nu då? 😀 Väntar otåligt på nästa bok! 😉 När kommer den?? Fler saker jag gjorde igårkväll, förutom att läsa klart din fantastiska bok, var att bestämma mig för att idag så dill i kallbänken. Kanske blir det också spenat och ruccola efter att ha läst detta inlägg (Y) Ha en fin dag!

  10. Jag har sallad i plastback, där jag anar små groddar nu 🙂 När det gäller morötter så har jag samma problem som Gunnel skriver om ovan. Morötterna gror dåligt och de som gror försvinner. Detta problem har kommit samtidigt so mördarsniglarna, jag tror de små sniglarna mumsar i sig den späda morotsblasten. Fröer från Runåbergs som brukar vara utmärkta.

  11. Urstarka Jag skriver:

    Jag har hittills redan fått höjda ögonbryn och lite ironiska "jaha då har ni vår mycket tidigare än oss, fast vi bor så nära" osv ??
    Så jag lär få skörda i april och bjuda nära och kära på nyskördad mat och samtidigt knäppa dom på näsan??

  12. Boken läst i rekordfart!
    Underbara Sara! Tack!!!
    Idag potatisplock med 6 sorter och så funderar jag på ett varv i frölådan..... för att kunna köpa fler frö 😉
    Storkram och tillåt dig att vila lite också 😉

  13. Benni skriver:

    Takk igjen for din inspirasjon.
    Det jeg lengter aller mest etter er tidlig avling av tomat og agurk.
    Har du noen gode råd som kan gi tomater og agurk tidlig? Sår man tidlig så sitter man fast innomhus med for store planter og så har man ikke utemiljø som man kan sette ut plantene i. Et dilemma med plassen innomhus.
    Jeg har sådd pottetomater i januar i år. Disse er så små og knubbige at jeg kan ha de inne.
    De har redan fått blomsterklaser, så jeg håper det blir egendyrkede tomater tidlig. Må iallefall forsøke.

    • Sara Bäckmo skriver:

      Jag sår en pytteliten kruktomat i januari, den heter Vilma och blir bara 40 cm hög. Utmärkt för fönsterodling tidigt på våren. Mina plantor står på verandan nu och har redan hunnit blomma, de har inget extraljus. Jag har också gurkor, en liten sort som blir färdig tidig. Kommer inte ihåg namnet på den. Funkar fint att ha inomhus, jag bara lindar revorna runt några pinnar i krukan så får den leva som den vill och ge tidig skörd inomhus innan plantorna i tunneln hunnit ge något. /Sara

  14. Maja skriver:

    Hej, tack för en väldigt bra och inspirerande blogg!
    Jag hade samma problem som Gunnel och Christina förra året. Sådde morötter i fyra omgångar och inget kom upp. Tror att det är sniglarna för femte gången sådde jag en rad rädisor bredvid morötterna och då kom hela raden morötter upp samtidigt rädisorna blev hårt åtgångna av sniglarna. Så mitt tips är att odla rädisor som snigelmat bredvid det man själv vill behålla:)

    • Sara Bäckmo skriver:

      Hu! Hoppas att jag slipper det i år. Min syster odlar morötter (i trädgård med mycket mördarsniglar) i lådor som är drygt 50 cm höga. Där slipper hon angrepp av både morotsfluga och sniglar. /Sara

  15. Kitty skriver:

    Det är så intressant att läsa dina inlägg. Du har alltid så bra svar. Det är ju just LIVET som påverkar ordningsföljden på hur saker och ting flyter på. Läste ut din bok på ett par kvällar, den var så himla intressant! (Blev en liten recension på blogen idag) 😀
    Och idag har jag gjort min livs första vintersådd! Bor i Finlands zon 4.
    /Kitty

  16. Lina Nilsson skriver:

    Sådde rädisor, sallad och morötter förra vecka på mitt land som jag gjort med en mur av takpannor med täckväv på och nu har det börjat titta upp små blad. Utan dig hade jag fortfarande suttit och väntat på att börja i trädgården. Så idag blir det ett nytt land som ska påbörjas. Du är så inspirerade! Tack

  17. Bra att du uppmanar folk till att tänka själv! Tror att de där råden från "trädgårdsförfattare" härrör från att läsare vill veta exakt hur de ska göra för att det ska bli bra....och det blir det ju inte med ett exakt svar. Bra blir det ju när man lärt känna sina jord, sina frön, sin tomt osv.

  18. Annika skriver:

    Tack! Din blogg får mig att känna mig lite mindre som ett freak när jag sår bland snödrivorna. 😉 Testade att så en röd målla i kallbänk, den grodde supersnabbt och groddplantorna klarade nattemperatur på 7 minus utan annat skydd än ram med byggplast.

  19. Anita skriver:

    Hej
    Sådde en fröpåse blandade sommarblommor och en påse tagetes utomhus i mitten av april men sen blev det frostnätter. Är fröna döda nu?

    • Sara Bäckmo skriver:

      Det beror nog på vilka slags frön det var. Tagetes är mig veterligen kinkiga med kylan men du kan ha bättre tur med den andra fröpåsen. Blåklint, ringblomma och rosenskära är exempel på sommarblommor vars frön tål en frostknäpp. /Sara

  20. Birgitta Lindvall skriver:

    Tack för att du inspirerar och gör odlandet till en rolig och lustfylld aktivitet utan en massa måsten och pekpinnar. Jag har på lite äldre dar fått sån lust att prova allt möjligt som du skriver och berättar om. Nu t.ex. strax före jul håller jag på med grävning och gödsling när det varit så milt. Det har aldrig förekommit förut. Nu ska jag prova att så litegrann vintertid också. Det är så spännande☺!

  21. Sedan typ 2010 har jag sått, då i balkonglådor och krukor på balkong, för varje år tidigare och tidigare med samma lyckade resultat varje gång. Tror jag hade 19 sorter som mest på balkongen inkl en hallonbuske och en krusbärsbuske. För 2 år sedan flyttade vi till hus och i våras var första gången jag sådde på riktigt i pallkragar, i början av mars med snö kvar på stora delar av tomten (zon 4 Sundsvall). Grannarna erkände i maj nät jag skördade att de trott jag blivit knäpp men oj vad förvånade de blev! Hittade din blogg för något år sedan och har följt den sporadiskt men det är verkligen SÅ roligt att se hur du bevisar att det går att så året om bara en tänker till!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *