Att vinterså rödbetor - funkar det?

I år vintersådde jag betor i ett experiment. Jag sådde på två sätt och fick en himla massa fina plantor till trädgården. Men fick jag några betor att äta?

Stora rödbetor ligger på marken

Av alla betor jag vintersådde i kruka är det endast ett fåtal som inte gått i blom.

 

Ett av årets experiment har varit att återigen vinterså rödbetor. Det gjorde jag första gången 2012 och resultatet blev urdåligt. Då sådde jag på friland och i princip ingenting kom upp på våren, min gissning var att sådden mer eller mindre spolades bort av regn och slask. I vintras mötte jag odlare i Göteborg som fått hyggligt resultat av vintersådda rödbetor, så då bestämde jag mig för att prova igen. Fast den här gången genom att så på annat sätt.

 

En kruka med frodig blast av betor.

Så här såg krukan ut i maj då jag planterade ut betorna på friland.

 

Sådd i växthus

Jag sådde mina betor (polkabetor) i en stor kruka i tunnelväxthuset under senvintern. Krukan fick stå i tunneln och grodde efterhand. Min ambition var först att låta betorna växa sig skördeklara i krukan. Sen ändrade jag mig. Den 21 maj planterade jag ut betorna, en och en, i min täckodlade huller-om-buller-plantering.

Våren var ganska kall och strax efter planteringen drabbades vi av en sen nattfrost. Betorna gick i blom en efter en under försommaren, ett fåtal växte under sommaren utan att gå i blom. Växterna fyllde ut så fint i planteringen att jag inte hade hjärta att skörda när betorna var rimligt stora. Jag knep endast några normalstora och de var suveränt goda, men merparten fick stå kvar och blev groteskt stora. I september var blomställningen på vissa plantor nästan två meter höga! Inga av betorna som gått i blom gick att äta, de var på tok för träiga.

Jag har funderat lite på om resultatet varit annorlunda om jag låtit betorna växa vidare i kruka i tunnelväxthuset. Vad tror du? Eftersom den sena nattfrosten i maj förstörde trädens blomning och en hel del mer ömtåliga plantor så tror jag att betorna upplevt sin vinter och gått i blom ändå. Det borde varit 3-5 minusgrader i tunnelväxthuset den natten när allting frös, så jag har svårt att tro att just betorna skulle bli skonade, ens med en fiberduk över.

 

Läs mer: Att frysa rödbetor

 

Små plantor av betor ligger i kluster på halm.

De små klustren av betor har delats och varje planta sattes ut för sig i jorden.

 

En hand håller en enorm polkabeta med blast.

En del av polkabetorna från vintersådd i kruka gick inte i blom, ett fåtal, och några av dem hann jag skörda innan de blev för stora. De välvuxna polkabetorna förlorade dock sin fina randning och var inte alls lika snygga som mindre betor.

 

Sådd på friland

Jag provade också att göra ännu en sådd på friland, den är gången på senvintern istället för på senhösten. Jag var inte helt nöjd med experimentet eftersom det jag vet om betor trots allt talar emot vintersådd. I en av djupbäddarna i trädgårdens varmaste och mest skyddade del sådde jag en vanlig rund beta, jag tror det var i mars.

De flesta fröerna grodde fint några veckor senare och klarade nattfrosten under våren bra, vilket betyder att de överlevde. Extra bevattning och lite täckmaterial gavs för att hjälpa plantorna på traven mot en tidig skörd. I början av sommaren gick nästan alla plantor gick i blom. Som väntat.

 

Läs mer: Så rödbetor i pluggar

 

Bild på rödbetor i olika storlekar där nästan alla betor har en kraftig blomstängel.

Så här såg merparten av alla vintersådda rödbetor på friland ut. En lång blomstängel skjuter upp från betan.

 

Närbild på en delad beta som gått i blom.

När betan blommar bildas en kraftig blomstängel, som utvecklas på bekostnad av roten. Roten slutar i princip att växa när blomstängeln utvecklas. Roten blir hård och träig och mycket oangenäm att äta.

 

Varför blommar de?

Betor hör till växterna som är tvååriga, dit hör till exempel också palsternacka och morot. De växer och bildar en rot år ett, därefter övervintrar de och går i blom för att sätta frö år två. Om de gror tidigt på året och utsätts för en köldperiod så tror växten att en vinter passerat och den gör sig redo att sätta frö. Min erfarenhet är att morot, palsternacka och svartrot klarar vintersådden mycket bra, det är endast i undantagsfall någon bestämmer sig för att gå i blom. Men kanske är just betorna känsligare? Andra, mer erfarna odlare, jag frågat säger att själva fröet inte är känsligt för kyla utan att det är just plantan som hanterar kylan genom att snabbt programmera om sig.

Vanliga rekommendationer för sådd av betor är just att de helst ska sås i uppvärmd jord, för att minska risken för att plantorna börjar blomma.

 

Knippen av vackert röda och gula betor ligger på marken.

Så här fina vill man ha sina betor! Dessa såddes i pluggbrätte i maj och planterades ut på samma växtplats som de vintersådda rödbetorna, där jag tagit bort de som gått i blom.

 

Min sammanfattning

Vintersådd av betor funkar kanon, fröerna tål att ligga i kall jord och gror fint året därpå. Men om du odlar i delar av landet där temperaturerna varierar stort på våren och därtill skulle vilja ha betor att skörda, ja då ska du nog hellre satsa på vårsådd. Är du ute efter smarrig blast är å andra sidan vintersådd kanon.

Undantag finns förstås. I delar av landet är risken för frost på senvåren inte lika stor som i norra Sverige eller vissa köldhål söderut. Där kan jag tänka mig att vintersådd av betor kan ge mycket bättre resultat än hos mig (zon 3, Småland). Och så har ju varje år sina egenheter. Ett år funkar det kanske, och ett annat inte, det kan vara svårt att säga något generellt. Just nu tycker jag att vintersådd av betor gav alldeles för dåligt resultat ännu en gång, så det får gå några år till innan jag provar på nytt. För mig räcker det inte att bara en liten del av sådden lyckas för att det ska vara värt det, inte i det här fallet.

Har du lyckats med vintersådd av betor? Har du något knep?
/Sara Bäckmo

 

21. november 2019

7 svar till “Att vinterså rödbetor - funkar det?”

  1. Lena skriver:

    Tycker att betorna var dåliga i år trots vårsådd. Zon 2-3 (Stockholm) en del vart okej men många vart små eller dåligt utvecklade...
    Kanske var sånt år? ? Men gulbetorna vart väldigt fina.

  2. sissetiedt skriver:

    Jeg ved, at Charles Dowding sår rødbeden Boltardy meget tidligt/under senvintern. Han har gjort en video på youtube om sine rødbeder.

    • Sara Bäckmo skriver:

      Ja, det är en särskild sort som går väldigt sent i blom. Har inte provat att odla den själv. Har du?

      • Kalle skriver:

        Jag har odlat Boltardy, dock vårsådd direkt i pallkrage i april. Den gav väldigt mycket och stora betor, men jag kan inte påstå att den var någon riktig höjdare i smak, inte ens de tidiga och mindre betorna gav den där smaksensationen som jag letar efter, som kokta med salt och smör. Den gör sig dock väldigt bra både som inläggningsbeta och att syra.

  3. Margareta Karlsson skriver:

    Här i zon 6 sådde jag en massa olika frösådder i kallväxthus 18 februari, bland annat rödbetor, täckte med snö. 12 april såg jag första livstecknen. Allt växte och blev hur fina plantor som helst. Rödbetorna blev kanonfina.

  4. Maria Mickelsbacka skriver:

    Jag drar upp plantor inne o sätter ut i varmbänken i mars. Äter primörerna i maj 😊

  5. Jakob Carlström skriver:

    Själv fick jag utmärkt höstskörd av vårsådd röd-, gul-och polkabeta. Nu ligger de i en stuka bredvid jordärtskocka och morot och plockas in till smoothie och sallad. Bra med sen skörd för att äta under vintern, tycker jag. Zon 4.

Lämna ett svar till Lena Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *