Steg för steg: Ny bädd utan att gräva

Min dröm är att klä in vår faluröda stuga i ett böjande hav av färgsprakande växtlighet. Jag jobbar långsamt och erövrar gräsmattan bit för bit - genom att skapa nya bäddar utan att gräva.

Ända sedan jag flyttade in här har jag drömt om en trädgård. Blommor, blad, färger, former. Jag kan se mig själv som gumma under äppelträdet när jag insuper trädgårdens prakt och ana stoltheten i att ha lyckats med det jag drömde om. Och jag är en bit på väg, mot både gumma och blommande trädgård.

I senaste klippet från trädgården visade jag hur de nya bäddarna i blivande blomsterträdgården tar form och förvandlas till jord genom en enkel metod där jag använder en typ av täckodling. Se klippet längst ner i inlägget. Eftersom klippet i första hand visar hur bäddarna ser ut år från år gör jag en sammanfattning här av hur jag gått till väga när jag anlagt bäddarna. Alla bäddar görs enligt samma princip men materialet som används varierar beroende på vad jag har hunnit samla på mig vid tillfället.

 

En spade gräver en linje längs en stege.

1. Bäddens form markeras på gräsmattan/markytan. Jag använder gärna en trasig vattenslang som mall, den är lätt att göra de böljande former jag vill ha. Raka kanter kan göras efter en stege. Använd en någorlunda rak spade eller en kantspade.

 

Ett litet grävt dike i gräsmattan.

2. Längs den markerade kanten grävs ett dike, som ett V i formen, med skarpa kanter mot gräsmattan. En yta av annat slag än gräsmatta kan vara svårt att gräva en skarp kant i, då kan du strunta i det och istället satsa på att täcka för en gång mellan bäddarna, senare. Kanten mot gräsmattan gör att luften dödar gräsets rötter och då får gräset svårt att växa in i den nya bädden.

 

Kartong har lagts ut på gräsmattan inom det markerade området.

3. Nu läggs kartonger eller tidningar i lager över den nya bädden. En gräsmatta behöver inte så tjockt lager kartong/tidningar, medan det på en yta med mycket ogräs krävs ett tjockare lager. Pappret hindrar gräs eller ogräs från att leta sig upp i bädden under den första-andra odlingssäsongen och hinner i de flesta fall kvävas och börja brytas ner innan själva pappret förmultnat.

 

Hönsgödsel över kartonger på gräsmattan.

4. Över pappret läggs nu allt möjligt material som tidigare samlats ihop. Det kan vara gräsklipp, löv, ensilage, halm, gammalt hö, kompost, växtdelar, färsk gödsel (se gärna klipp om hur jag använt hönsgödsel i just den bädd jag visar här i inlägget: Så använder jag hönsgödsel i trädgården), brunnen gödsel eller i princip vad som helst som blir till jord så småningom. Färdig jord kan förstås också användas, men i min trädgård är den så värdefull att jag inte vill slösa den på en bädd som blir till jord av sig själv. Har du flera olika material blir det bra att blanda i olika lager, snarare än att lägga ett tjockt lager av bara ett slags material. Bygg så högt du kan! Och glöm inte att vattna ordentligt när bädden är klar, och gärna mellan de olika lagren.

 

Den täckodlade bädden toppas av ett lager halm.

5. Bädden kan läggas när som helst på året och om den inte innehåller för mycket stark gödsel kan den också börja odlas på en gång. Läs gärna tips för liknande bädd i serien Den lilla köksträdgården del 2. Om du anlägger bädden och låter den stå en tid, kanske över vintern, innan den börjar odlas kan det vara bra att täcka bädden med något som hindrar materialet att blåsa bort. Plankor, kompostgaller, stegar eller i princip vad som helst funkar.

 

Den färdiga bädden i sin helhet.

6. Den nya bädden blir bäst om den täcks också fortsättningsvis, till exempel inför varje höst eller vår. Då blir det gott om material till maskarna att jobba med och jorden hålls fuktig och fin.

 

I det här klippet kan du se hur en bädd ser ut när den är alldeles nygjord och sedan hur den blivit mer och mer lik en fin odlingsbädd efter säsong två och tre:

 




 

Blir boning för efterlängtade perenner
De bäddar jag gör på norrsidan av vår tomt blir så småningom rabatter för främst perenner. Jag räknar med att jag första säsongen odlar till exempel potatis eller pumpa/squash. Andra året odlas sommarblommor, eventuellt med lite tillsatt jord i såfårorna om det behövs. Tredje-fjärde året kan jag sätta ut perennerna. På det här sättet har jag alltid lite ny yta att använda till en del av grönsakerna, vilket ger mig ett extra kvarter i växtföljden.

 

Blommande blå perenner.

Utöver köksträdgården odlar jag upp resten av trädgården till ett prunkande hav av blommor och blad. Planteringar som redan vuxit till sig gör mig glad i hela kroppen.

 

Sara planterar perenner.

Den vita månskensträdgården tar form bit för bit. Jag älskar att sitta på stenmuren och se blommorna lysa i kvällningen och känna doften från kaprifol och ros slå emot mig.

 

Förra hösten kunde jag påbörja planteringen av den runda rabatten, som började täckas hösten 2013. Den är en del av den vita månskensträdgården längs stenmuren. Här planterade jag till exempel den vackra rosen Maxima Alba, som är den enda ros som fanns kvar på tomten när jag köpte huset 2011. Den har fått sällskap av bland annat vita nävor, vit höstanemon, stockrosor, pioner och en mängd kärleksört som en slags marktäckare. Och som en tidig vårpresent planterade jag förstås också några hundra vårlökar. Vita. Gissa om jag är nyfiken på att se resultatet.
/Sara Bäckmo

 

 

28. januari 2016

30 svar till “Steg för steg: Ny bädd utan att gräva”

  1. Malin skriver:

    Tack för pedagogisk förklaring! Jag vill också anlägga perennrabatter på norrsidan av huset.

  2. Eli Strand skriver:

    Jeg gleder meg stort over å lese om din kjøkkenhage og livsstil. Du er til stor inspirasjon

  3. Ingrid skriver:

    Vilken fantastisk blogg du har! Väldigt inspirerande! Jag är sugen på att pröva både den grävfria rabattanläggningen, odlingstunneln och uppdragning av plantor i plastlådor utomhus. Beställde just fröer för flera hundra kronor, lite galet 🙂

  4. Lotta skriver:

    Så inspirerande och du får det att se så enkelt ut. Jag får ideer direkt 🙂 stort tack! Men vet du om man kan använda kaningödsel till detta (inkl spån, hö och halm)? Vet inte om det är ok att odla mat i men kanske blommor?

    • Sara Bäckmo skriver:

      Det är suveränt material att använda i nya bäddarna Lotta! Bara att samla och använda. Lycka till! /Sara

  5. Underbart jag ska försöka mig på mer täckodling i år!! Man blir så inspirerad av dig! Du är så duktig på att förklara!!! Tack för all inspiration! Glad påsk önskar jag dig och din familj.

  6. Cecilia Kronvall skriver:

    Älskar din blogg! Har ritat upp en egen köksträdgård och funderar på att täckodla delar av den. Kan du utveckla denna meningen "Bädden kan läggas när som helst på året och om den inte innehåller för mycket stark gödsel kan den också börja odlas på en gång"

    Kan jag alltså täcka en bädd och börja odla på en gång? Hur sätter jag plantorna- gör man rännor i halmen/täckmaterialet. Om jag har brunnet gödsel, ska den blandas med jord då?

    Många frågor, massor av inspiration, tusen tack!
    / Cecilia

    • Sara Bäckmo skriver:

      Vad roligt att du är nyfiken på att göra en sån här bädd!
      Meningen du hänvisar till: Om jag till exempel använt stark hönsgödsel eller obrunnen stallgödsel måste jag vara noga med vilka slags grönsaker jag odlar i bädden eftersom en del inte klarar av den starka gödseln. Så ja, du kan täcka en bädd nu på våren och utan problem odla i den på en gång. Enklast är att odla potatis i bädden - den kräver ingen jord. Läs mer om det i serien Den lilla köksträdgården här: http://blogg.land.se/skillnadens-tradgard/tag/den-lilla-kokstradgarden/
      Vill du odla andra grönsaker är det lättast att, precis som du beskriver, dra upp rännor i materialet och fylla dessa med jord som du sår eller planterar i. Det är lite sårbart dock eftersom bädden ganska lätt torkar ut om den inte passas ordentligt med vattningen.
      Om du har brunnen hästgödsel kan du varva det med löv, annan gödsel, jord eller växtdelar i den nya bädden. Eller bygga bädden enbart av brunnen hästskit om du har mycket att använda. Vilken lyx! Lycka till! Hälsningar Sara

  7. Hej, och tusen tack för din inspirerande blogg!
    Jag tänker försöka mig på täckodlig direkt på gräsmattan. Vår gräsmatta är full av mossa, behöver jag kalka eller är det bara att köra på?
    Hälsningar från Finland / Ann-Sofie Nordman

    • Sara Bäckmo skriver:

      Jag kalkar aldrig. Bästa sättet att bli av med mossa är att gödsla gräsmattan, var jag hört. Så brukar jag göra. Strunt i mossan och täck på! /Sara

  8. Anne skriver:

    Hej! Vilken bra förklaring steg för steg till täckodling! Vet att du skriver på annat ställe att du planterar rotad potatis första säsongen i bädden men jag undrar om det är möjligt att odla potatis som enbart är groddade i första säsongen av bädden?

    • Sara Bäckmo skriver:

      Självklart Anne! Det är bara att lägga ner potatisen i täckmaterialet. Jag har både rotad och groddad potatis i mina bäddar i år. De groddade är inte lika raska men växer fint. /Sara

  9. Vivianne skriver:

    Hej! Jag har en ouppodlad plats på tomten med stubbar och rötter. Kan man göra odlingsbäddar där på samma sätt som du beskriver? Blir även rötter och stubbar till jord så småningom. ?/vivianne

    • Sara Bäckmo skriver:

      När jag har små stubbar som jag vill bli av med täcker jag några säsonger med svart sopsäck först. Då kvävs den livskraft som finns kvar och stubben förmultnar snabbt. Jag skulle nog göra så först en tid och sedan täcka med organiskt material. Detta för att förhindra att sly eller träd får ny kraft och letar sig upp i bädden. /Sara

    • Marit Sigurdson skriver:

      Hej! Jag har också en stor stubbe som verkar ta tid på sig att förmultna. Det verkar inte vara någon livskraft kvar och jag är lite sugen på att testa direkt med en hügelbädd, men med någon nedbrytbar täckning i botten.

      Nu är jag nyfiken på om hur det gick för dig Viviann. Byggde du direkt på stubben, eller täckte du först stubben för att låta den förmultna?

  10. Maria skriver:

    Hej! Jag bestämde mig i höstas för att testa det här med att göra nya bäddar utan att gräva. Överlag har jag goda förhoppningar, men tyvärr var det på den marken fullt av skräppor och nu växer en hel del igenom bädden, trots tjock kartong. Har du några tips på hur jag blir av med dessa otyg? /Maria

  11. […] något kort om det med. Om du vill ha en bättre sammanfattning kan du kika i nya blogginlägget Steg för steg: Ny bädd utan att gräva där jag med bilder och text visar steg för […]

  12. Pernilla skriver:

    Hej, vi ska anlägga vår första perennrabatt, kan man göra täckodlingen på sensommar/höst och sen plantera perenner på våren eller bör man vänta ett år till eller två för att täckmaterialet ska brytas ner mer? Vi har ganska sandig jord och bor i skåne, brukar det bli nåt större näringsläckage då?

  13. Ulrika Arnell skriver:

    Måste bara få säga hur underbart jag tyckte det var med din kommentar om hur du ser dig själv som gammal gumma under äppelträdet i din trädgård. Vi köpte vårt hus av en kvinna på 84 år som bott hela sitt liv i huset. Hennes morfar hade byggt huset och varit trädgårdsmästare! Hon kom i bland och hälsade på och frågade om hon fick sitta en stund på bänken och kanske knycka ett äpple... Hösten 2016, 96 år gammal, hälsade hon på hos oss en sista gång tillsammans med sina barn. Mellan jul och nyår samma år gick hon bort, jag är så tacksam för det sista besöket! Nu ser jag mig själv som gammal i min trädgård, sittandes på bänken och kanske visa för nästa generation vad som växer var, och fråga om jag får knycka ett äpple...

  14. Johanna skriver:

    Hej! Var köper du dina lökar? Blir inte ekonomiskt hållbart att köpa 100 tals lökar på plantagen 😉 Finns det någon växt som man skulle kunna sätta direkt i en stör lövhög? 😀 Tack för en otroligt inspirerande sida!

  15. Lena skriver:

    Väldigt många inspirerande idéer får man från dig. Tack för det! ?
    En lite konstig fråga, men hur löser du gräsklippningen när du grävt ett dike runt bädden? Tänker att man antingen klipper för nära och fördärvar diket, eller för långt ifrån så man råkar på den fruktansvärt tråkiga sysselsättningen att kantlippa. ?

    • Sara Bäckmo skriver:

      He he, jag har ju fyra barn som slåss om trimmern... =) Det är lite oklippt emellanåt, men det är mest praktiskt för nu.

  16. Malin skriver:

    Hej!
    Om man vet med sig att det finns mycket kvickrot. Rekommenderar du täckdikning eller är det bättre att gräva upp för att minska ogräs i framtiden?

  17. Malin skriver:

    *täckodling

  18. Fredrik A skriver:

    Hej Sara. Tack för ett inspirerande sommarprat. Tackar ja till din utmaning. Kommer bli lite vintersallat i en kruka hemma i lägenheten.

    Funderar även lite kring att anlägga en täckodlad bädd i stugan men har lite funderingar kring vad en bra plats för denna är. Det finns ganska mycket berghäll på tomten och jag undrar vad minsta djup är för att det skall bli bra.

    Ha en fortsatt fin sommar.

  19. […] är lycklig. Vi har alltså gjort dessa bäddar med metoden täckodling som Sara Bäckmo skriver om HÄR. Så smart och skönt att slippa gräva så mycket. Sedan fick vi hämta hästgödsel hos en […]

  20. Helena Freiholtz skriver:

    Hej Sara! Tack för all kunskap du delar med dig av!
    Får jag fråga om fler tips på ätbart (utöver potatis) som går att så direkt i det sk täckmaterialet? Med vänlig hälsning, Helena i Skåne

  21. Sandra skriver:

    Om man gör en sådan här rabatt, NÄR kan man börja odla/plantera?

  22. Matilda skriver:

    Så fint inslag, tack!
    Om jag vill rama i än rabatten med kantsten. Hur ska jag tänka då? Istället för diket? Utanför diket?

Lämna ett svar till Pernilla Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *