18. juli 2020

Bygga: Odlingslådor av kraftigt virke

Jag gör en ny inramning till mitt blivande blomsterkvarter och satsar på stora odlingslådor i kraftigt virke. Så här har jag byggt odlingslådorna.

Bild på träfärgade odlingslådor.

Så här ser nu en del av inramningen till mitt blivande blomsterkvarter ut.

 

Ingen som följer mig på Instagram har undgått min iver bland bräderna den senaste tiden. Jag har köpt en egen kap-såg och är helt förälskad i denna maskin. Plötsligt känns det som om allt är möjligt. Ge mig lite bräder och jag snickrar ett palats!

Jag har längtat efter att snickra till trädgården ända sedan jag började odla här hemma på Skillnadens. Men jag har haft vett nog att sålla bland göromålen och ägna mig åt rimliga saker. För mig har det inte varit möjligt att vara en bra mamma, jobba, odla och snickra - samtidigt. Snickeriet har hamnat på väntelistan. Nu är vårt yngsta barn fyra år och jag har bättre möjligheter att göra utsvävningar.

Senare ska jag sammanfatta några av mina tips till dig som vill börja bygga till trädgården eller hemma, utan att ha någon större kunskap och erfarenhet. Men först vill jag visa hur jag gjort mina stora odlingslådor, eftersom många frågat om detta.

 

Du behöver

  • virke: 2 långsidor och 2 kortsidor för varje "ram" i odlingslådan
  • hörnstolpar
  • 16-24 skruvar
  • såg
  • skruvdragare + bits (liten grej i skruvdragaren som skruven fästs i)

 

Så här såg platsen ut då jag började snickra; ett kvarter med bäddar och en ligusterhäck vid ena sidan, mot parkeringen.

 

Ett odlingskvarter med träflis bredvid en parkering.

På enklast möjliga vis har jag måttat ut var jag vill ha lådorna och gång emellan. Marken är täckt av markduk och träflis sedan förra året. 

 

Trädgård med bäddar och träflis på marken.

Här har jag börjat såga upp virket och lägga ut på platsen, innan jag skruvar ihop det.

 

Läs mer: Nya odlingsbäddar av kartong och jord

 

Som inramning till mitt nya blomsterkvarter (som jag började anlägga 2019) vill jag ha något som avgränsar och liksom sätter punkt för det här kvarteret. Något som döljer det som finns bakom. Och något som jag kan odla i eller vid.

Du som följt mig ett tag vet att jag inte är något fan av att odla grönsaker i lådor och flera har kommenterat det. Perenner har jag aldrig provat att odla i lådor. Jag får för mig att det skulle vara lättare att odla fleråriga saker i lådor, där jag kan kombinera med en mer varaktig täckodling och inte behöver hålla på och jobba med jorden på samma sätt. Därför provar jag den här varianten.

 

Virke av asp

Jag vill att mina odlingslådor ska vara av kraftigt virke så de inte ruttnar sönder på några år. Vanligt är att bräder och grejer är gjorda av gran, det är inte så hållbart. Av Håkan på ett av sågverken i vår by får jag veta att asp skulle kunna vara ett fint alternativ. Han har asp som legat ute riktigt länge utan att försämras.

Vi bestämde att mina odlingslådor ska byggas av asp, som han sågar till kanterna på. Virket är riktigt kraftigt, 4-5 cm tjockt och vissa bräder är 30 cm breda. På sågen har bräderna en del av ytveden kvar, alltså  de skrovligare yttre delarna på träet där barken suttit. Det tar nån dag, så har Håkan petat in virket i en maskin och sågat till så att alla har raka kanter som lätt kan ligga mot varandra.

Förutom att kraftigt virke inte ruttnar lika snabbt, så har det fördelen av att var mer stabilt. Det bågnar inte för volymen av jord i en låda, till exempel. Då kan konstruktionen göras mycket lättare, utan stöttor och stolpar och grejer som håller emot.

 

Så här ser mina odlingslådor ut då jag skruvar ihop dem. Jag har pallat upp med virke och stenar under där marken är ojämn. De är mycket stadiga och ram nummer två sätts ovanpå den första och skruvas ihop.

 

Storlek

Odlingslådor kan göras i vilken storlek som helst. Det är så fiffigt! Ju större odlingslåda desto lättare blir det för jorden att hålla fukten bra, det är något att tänka på. Min största låda görs med kortsidorna 1 meter långa och långsidorna 2,60 meter långa.

Den korta lådan är 1 meter bred och 2,30 meter lång.

Jag bygger lådorna med två bräder på höjden och de blir då cirka 53 centimeter höga.

 

Viktigt tips - be om hjälp!

Ett tips till dig som inte byggt något förut är att be personalen på brädgården eller sågverket att såga bräderna i de mått du önskar. Våga be om det! Genom att hämta virke i de längder jag önskar, har jag kunnat bygga en hel del utan att ha de rätta sågarna hemma; hyllor och bänkar, och lådor och diverse.

En del ställen vill eller kan inte såga, då får de säga det. Andra vill ha lite extra betalt för att såga - det är värt det.

Om du inte vet exakt hur du ska räkna för att få virket i de mått du önskar - be om hjälp! Personalen på en byggvarubutik hjälper gärna till. Gör en skiss och ta med dig, försök förklara och be om hjälp med att fixa det virke du behöver och kanske till och med sågat i de mått du vill ha.

Jag har bott i hus och snickrat så smått i tjugo år och alltid praktiserat det där med att be om hjälp. Tror inte någon har nekat mig det en enda gång och tycker alltid att jag blivit mött på fint sätt.

Nu senaste tackade jag Håkan på sågen för alla hans tips, om alltifrån virke till hur man lastar långa grejer på släp på bästa sätt. Han var så fin och vinkade bortförklarande med orden: Du ger ju också tips varje dag! Det tog några sekunder innan jag fattade vad han menade.

 

Närbild på brädorna i odlingslådan.

Bräderna är olika breda, men jag håller övre kanten i linje med varandra och föser upp träflis undertill där det diffar.

 

Montering

När jag monterar odlingslådor brukar jag ha göra en fyrkantig stolpe i hörnen som jag kan skruva fast bräderna i. De kan till exempel kallas för en regel, när man köper den på brädgården, och finns i olika storlekar. Såga den lika lång som höjden på lådan och skruva fast bräderna om hörnet på den.

Mitt virke är så kraftigt att jag skruvar ihop lådan utan stolpe i hörnen först, och sedan gör en likadan låda ovanpå. Sedan bygger jag på en portal över bågarna och får då lite extra stöd från portalens stolpar som håller ihop ramarna, den får jag visa mer noga i ett annat inlägg. Jag använder en skruv som är tio centimeter lång och som jättelätt skruvar sig igenom bräderna, med en vanlig skruvdragare. Jag sätter två eller tre skruvar i varje bräda, längs kortsidans kant.

Hade virket varit klenare hade jag behövt sätta någon slags stötta på insidan eller utsidan av lådan. Om den saknas är det lätt att långsidorna börjar bågna för tyngden av jorden inuti och till slut skadas. Banka ner en stolpe vid långsidans mitt, på insidan eller utsidan, och fäst långbrädan med några skruv, så är det ordnat.

 

Och så här ser det ut när lådorna är klara. Mellan lådorna har jag byggt en enkel portal, där stolparna också förankrar de två ramarna så de sitter stadigt.

 

Odlingslådor kan användas på många olika sätt. Vanligast är ju att använda pallkragar i trädgården, men om du börjar snickra lådorna själv så får du helt andra möjligheter. I min trädgård har jag gjort många olika varianter.
/Sara Bäckmo

 

 

 

18 svar till “Bygga: Odlingslådor av kraftigt virke”

  1. Johanna skriver:

    Sara, du är ett pedagogiskt geni! Jag som aldrig har byggt något i hela mitt liv fattar precis. Nu ska det byggas odlingslådor!

  2. Anna Lingman skriver:

    Är det en brandsläckare i trädgården?

  3. Yvonne skriver:

    Det ser ut som vattenflaska till kaninerna! Men tittar man snabbt så har de samma färg som en brandsläckare.

  4. Pernilla skriver:

    Vattenflaska till kaninen ser det ut som.

    Sara, odlat i samma lådor i snart tio år, mest perenner. Största nackdelen är att jorden sjunker ner/ihop så växterna hamnar djupare i lådan. Jo och håll koll på vilka som sprider sig med rotskott. Mvh Pernilla

    • Sara Bäckmo skriver:

      Ja, det har jag tänkt på, att jorden säckar ihop. Kanske bara sikta in sig på att emellanåt gräva upp och fylla på? Hur gör du?

  5. Camilla skriver:

    Menar du kanske vattenflaskan till kaninerna?

  6. Björn skriver:

    Hmm.. Nytt med Asp.
    Jag har goda erfarenheter av Ask som inte är speciellt rötbenägen.
    Ask användes förr (första halvan av 1900 talet) till vagnsbottnar då lärk inte fanns att få. Lärk är annars så nära tryckimpregnerat man kan komma utan behandling.

  7. Lindes Norne skriver:

    Suverän beskrivning! Det är väldigt svårt att inte bli inspirerad av dig Sara. Du förklarar och visar på ett sånt sätt att jag nästan vill gå ut och sätta igång direkt, även om det råkar vara mitt i natten och jag måste vänta till nästa dag. Det har hänt flera gånger när jag tittat på dina filmklipp eller läst någon artikel av dig.
    Men Sara, har du något bra tips på hur man stänger sniglar ute från lådorna nertill? Vi har skruvat på snigelkant upptill, men nu har vi sett att de kryper in under plankorna i alla pallkragarna. Skulle det fungera att "fylla igen" med träflis kanske?

  8. Jane skriver:

    Ett litet tips i sammanhanget! Jag gillar också rejäla dimensioner. Bättre att lägga lite mer pengar på kraftiga plank än färdiga, klena pallkragar och man kan ju bestämma exakt hur stora dom ska bli. Mycket snyggare och mycket mer gediget. Bra idé att kombinera med en portal - så snyggt med en vacker ingång till "rummet". Mitt tips: När jag byggde liknande lådor ville jag skydda dem från att ruttna på insidan så jag använde platonplattor för att bilda en luftspalt mellan trät och jorden. Gången innan använde jag bitar av ett kasserat och ett överblivet profilerat plasttak som jag sågade till i lagom längder/djup vilket ju också skapar en luftspalt. Man tager vad man haver och hittar. 🙂

  9. Gunnel Svensson skriver:

    Så kul att se. Har själv tillgång till eget virke så jag har byggt lite egna ramar också. Portalen var häftig. Får nog göra ngt liknande. Han som ska hjälpa mig "(min man)" har semester nu. Tur när jag ständigt kommer med nya projekt. Haha.

  10. […] Läs mer: Bygga - Odlingslådor av kraftigt virke […]

  11. […] Läs mer: Bygga - Odlingslådor av kraftigt virke […]

  12. CAROLINA LARSSON skriver:

    Klär du insidan av dina lådor med något skydd, som duk eller platonmatta?

  13. CAROLINA LARSSON skriver:

    Jag har byggt odlingslådor i impregnerat virke. Det ska inte innehålla gifter nuförtiden. Men ska man klä insidan med något tycker du?

  14. Elin Andersson skriver:

    Hej! Jag undrar hur det egentligen är med att bygga odlingslådor i tryckimpregnerat virke. Bör man undvika det? Mvh Elin

  15. Pernilla Rasmussen skriver:

    Jag fyller på med jord och löv varje år, men blir det för fult så planterar jag om i lådan. Nya växter planterar jag "högt", så det tar längre tid innan växterna står för långt ner i lådan.

  16. carl skriver:

    Till carolina larsson, tryckt virke har inte samma giftiga ämnen som för och idag går tryckt virke under namnet (Wolmanit CX-8)

    Användningsområde: Träskyddsmedel. Mot röta och insekter i virke. För tryckimpregnering. All annan användning är otillåten. "

    "Farliga egenskaper:
    Farligt vi inandning, hudkontakt och förtäring.
    Frätande.
    Möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga.
    Möjlig risk för fosterskador.
    Mycket giftigt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön."

    "Skyddsåtgärder -miljö:
    Får ej tränga ned i marken. Får ej släppas ut i avloppet/vattenmiljön/grundvattent."

    Inte skulle jag vilja använda trä som är impregnerat med detta medel till mina odlingar, och verkligen inte till barn om det finns risk att de kan få i sig något av ämnet. Jag förstår att "wolmaniserat virke" är mycket bättre än vanlig tryckimpregning som gjordes förr, men inte känns det giftfritt precis...

    Här är en länk med information:

    http://www.tujo.se/tenhults/certifikat/Wolmanit%20CX-8%20Klass%20AB.pdf

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *