Del 1: Den lilla köksträdgården

Den här lilla köksträdgården består av två rejäla odlingsbäddar, inledningsvis, med gångar emellan. Anläggningen görs enkelt på drygt en timme och efter det kan du börja odla direkt. 

 

Emma skriver: Jag vill gärna ha en egen köksträdgård. Sitter och skriver ner allt jag tror är viktigt. Nu har jag funderat i tre dagar... men hur ska jag börja?

Det finns en mängd sätt att bygga en köksträdgård på. Här har jag gjort ett superenkelt förslag, enligt principen billigast möjliga med minsta möjliga arbetsinsats. Jag presenterar mitt förslag om Den lilla köksträdgården i tre blogginlägg under tre dagar.

 

Förutsättningar

Jag har utgått ifrån att det finns en yta att använda på cirka 5 x 4 meter, gärna mer för att så småningom kunna utöka. Ytan bör vara fri från stora stubbar eller liknande, hallonsnår, sly och stora stenar. I övrigt kan ytan bestå av gräsmatta, en gammal åker, en oanvänd del av tomten eller liknande. Det gör inget om det växer ogräs på platsen. Det är bra om det finns sol under delar av dagen men det gör inget om det är lite skugga då och då. Undvik en väldigt blöt del av tomten. Välj gärna en plats som är lite vindskyddad, nära bostadshuset.

 

Baksidan av en tomt.

En oanvänd plätt av trädgården kan lätt förvandlas till en prunkande köksträdgård. Platsen du valt behöver inte var jämn, men den måste vara fri från kraftigt växande sly, bärbuskar och annat som annars riskerar att växa in i den nya odlingen.

 

Den lilla köksträdgården består av två rejäla odlingsbäddar, inledningsvis, med gångar emellan. Anläggningen görs enkelt på drygt en timme och efter det kan du börja odla direkt.

 

Du behöver

Flera kassar med tidningar, alternativt en stor mängd kartonger.
Fyra pinnar, några decimeter långa.
Minst sju säckar köpejord eller motsvarande mängd kompostjord/matjord.
Tre pallkragar i måtten 120 cm x 80 cm.

 

Bädd 1:

1. Markera ett område, gärna i riktning norr-söder, som är cirka 3,5 meter långt och 1 meter brett. Sätt de fyra pinnarna i varsitt hörn av den blivande bädden.
2. Täck hela området innanför pinnarna och minst 0,5 meter utanför med tjocka lager tidningar. Vill du göra det extra noga låter du tidningarna ligga i blöt en stund innan de läggs på marken. Lägg gärna dubbla eller tredubbla lager.
3. Häll ut två säckar jord i en skottkärra och fippla med jorden tills den är helt klumpfri.
4. Tippa eller skyffla ut jorden i bädden, vars yta alltså markeras med pinnarna.
5. Gör likadant med de fyra återstående säckarna (eller så många du tänkt använda), var noga med att det inte finns stora klumpar i jorden.
6. Forma fina kanter längs den nya bädden, om du vill kan du lägga sten eller vedträn runt om som markering.
7. Platta gärna till jorden något med baksidan av en kratta.

 

Kompostjord i en skottkärra

Var noga med att trycka till klumpar i jorden och ta bort större föremål. Här är osållad kompostjord, som innehåller en del större partiklar.

 

En ny odlingsbädd läggs på gräsmattan över ett lager tidningar

Det är viktigt att tidningarna sticker ut en bra bit utöver området för själva bädden. Annars riskerar ogräs och gräs att krypa in i bädden, som blir svår att rensa och hålla fri från annat än grönsaker.

 

En nyanlagd odlingsbädd med ren jord.

Den här nya bädden finns i min köksträdgård, där gångarna mellan bäddarna senare blev plankor. Men i din bädd sticker det ut tidningar under jorden och sedan vidare in i nästa bädd. Precis som den här bädden är din bädd inte så hög - än. Jordlagret byggs på allteftersom du odlar.

 

Bädd 2:

1. Ställ ut de tre pallkragarna i en rad med bredsidorna mot bädd 1 och en rad emellan den på minst 0,5 meter.
2. Grunda marken med tidningar på samma sätt som i bädd 1 och täck lika noga cirka 0,5 meter utanför kanterna.
3. Fyll pallkragarna med trädgårdsskräp du krattat ihop tidigare, eller gör det efterhand du vårpysslar i trädgården.
4. Bygg stora högar i pallkragarna av organiskt material, ju högre desto bättre. Pallkragarna fungerar som ramar för att hålla materialet på plats.
5. Packa materialet genom att kliva omkring i det, vattna gärna, och mata på med mer material efterhand du samlat ihop. Ju mer desto bättre.
6. Material som passar bra är till exempel: gammal kompost, löv, växtdelar, gödsel, små kvistar, gräsklipp, ensilage och egentligen allt som på ett eller annat sätt blir jord efter en tid.
7. Spar den sista säcken jord till dess det är dags att odla bädden.

 

Odlingsram av ytved står på marken.

Pallkragar är suveräna att använda när nya bäddar byggs, de är lätta att lyfta omkring och kan dessutom vikas ihop. Själv använder jag också ett gäng ramar jag spikat ihop av ytved, de flyttas omkring till platser där jag vill göra nya bäddar.

 

En säck med löv.

Ett bra sätt att förbereda en ny odlingsbädd är att samla trädgårdsskräp i säckar. Då finns alltid material att använda när andan faller på. Förslut dem på något sätt när de är fyllda, annars blir de lätt tunga att bära omkring när det regnat eller snöat i dem.

 

Gångarna

Runt de två bäddarna och mellan dem finns nu gångar täckta av tidningspapper. Vill du göra det extra fint kan du täcka dessa med till exempel träflis, bark, sågspån, ull, halm eller något annat. Enklast möjliga är att låta tidningarna ligga kvar och efterhand täcka med fler lager när de börjar vittra sönder och blåsa bort. Tidningarnas funktion i odlingen är att de hindrar ogräs/gräs att växa upp i bäddarna. De hindrar ljus, fukt, syre och näring att nå gräset under som sakta bryts ner till jord, liksom tidningarna.

 

Halm i gången mellan två odlingsbäddar

Halm och hö är enkelt att använda i gångarna och blir fint. I en liten köksträdgård behövs inte så mycket material, ring en bonde eller ett stall och fråga om du kan få köpa en liten bal. På landet finns ofta lador med gammalt hö och halm, fråga snällt en granne om du kan få hämta det du behöver.

 

En gång mellan två välfyllda odlingsbäddar.

Mer beständigt är det att använda träflis eller bark i gångarna. Jag köper både flis och bark från lokala sågverket till billigt pris. Använd INTE barkmull köpt på påse, den är mer lik jord. Täckbark är grövre men kan ibland vara mycket finfördelad den med då den köps på påse.

 

På det här sättet har en liten köksträdgård med sammanlagd odlingsyta på cirka sex kvadratmeter skapats - med minimal arbetsinsats och väldigt liten kostnad. Arbetet kan göras när som helst under året. Du kan börja odla i samma stund som bäddarna är klara och vädret tillåter. Om ytan och viljan finns kan förstås bäddarna göras längre än tre meter, men bredden på en meter är ett ganska lagom mått.

 

Skiss över den lilla odlingen. Norr upp och söder ner, förstås.

Skiss över den lilla odlingen. Norr upp och söder ner, förstås.

 

Läs fler delar i serien här

Del 2: Den lilla köksträdgården - dags att så
Del 3: Den lilla köksträdgården - utvidga odlingen
Del 4: Den lilla köksträdgården - frågor och svar

 

Mitt bästa tips till dig som verkligen vill ha en köksträdgård är att sätta igång och skapa odlingsyta. Pronto! Tänk inte så mycket på fortsättningen utan se till att du får yta att odla - det är det viktigaste. Det tar några säsonger att få kläm på hur odlingen funkar och vilka önskemål om den är. Dessutom ändras önskemålen hela tiden, vilket gör att det tar extra lång tid att komma igång om du strävar efter att skapa den perfekta odlingen redan från början.
/Sara Bäckmo

 

 

 

 

18. januari 2016

49 svar till “Del 1: Den lilla köksträdgården”

  1. Linnéa skriver:

    Underbara tips!
    men hur väljer du vad du ska odla..?
    det finns ju så mycket.... min lista är länge än tomtens klapplista...
    men jag har varken tid eller plats till allt. Hur väljer du?
    en topp 10 eller 20 lista för amatörer vore super!
    Tack för alla bra tips

  2. Wiweka Howell skriver:

    Suverän beskrivning hur man ska gå tillväga! Du lyckas med att förenkla det hela så att fler förhoppningsvis vågar komma igång med odlandet. Jag odlar själv och på den tiden jag började så fanns det mycket böcker, men beskrivningarna var omständliga och oftast avsedda för brittiska läsare och brittiskt klimat. Följer med stort intresse! ?

  3. Alexandra Wedel skriver:

    Hej Sara!
    Ett stort och hjärtligt tack för att den inspiration och kunskap du så frikostigt delar med dig av.
    Det känns som att du lever din dröm!
    Alexandra

    http://elsasskafferi.blogspot.se/2016/01/skillnadens-tradgard-lar-dig-anlagga-en.html

  4. Kristina Ivarsson skriver:

    Hej Sara.
    Jag är relativt ny inom trädgårdsodling.. Jag har pallkragar som jag odlar i , men tänkte nu anlägga ett större land med både pallkragar samt enligt din modell. Min fråga till dig är just på bädd nr 2. Kan man verkligen odla direkt om man samlat ihop lösv, grenar gräs etx och sedan på med ett lager jord, eller ska detta få förmultna ett år innan man planterar? Tänkte om det är för grovt för att plantera i? Vad planterar du i dessa bäddar (2:an)? och vad är lämpligt till 1:an? Känner att djupet kanske inte blir så stort i 1:an, eller tänker jag fel?
    Många frågor och tack för en informativ blogg.

  5. Anne skriver:

    Hej, jag grävde för något år sedan en rabatt där jag bl a försökte odla spenat, men vi har massa spanska sniglar här som äter upp allt jag försöker, så för mig finns väl inget annat alternativ än att odla i pallkragar... När jag började med en kompost försökte jag att inte slänga ogräs där i, men har senare sett att även min granne ibland använder komposten om han är i det hörnet där våra trädgårdar möts och där min kompost står. Vågar jag använda den komposten för att bygga upp bäddar i pallkragar?

    Tack på förhand!

    /Anne

    • Sara Bäckmo skriver:

      Jag tror visst det är ett alternativ att odla rakt i backen, det finns många med mördarsniglar som odlar så. Jag själv till exempel. Bästa alternativet är att skippa direktsådd av grönsaker i så stor utsträckning som möjligt och sätta ut försådda plantor om det finns risk att sniglar äter upp. Inte bara spansk skogssnigel är till besvär, också vanliga trädgårdssnäckor äter liksom de hemska åkersniglarna.
      Jag skulle inte använda just den komposten om jag vet med mig att där finns mycket ogräs. Det tar lätt fäste och kan bli ett problem i din nya bädd. Snacka med grannen och be honom genast skaffa en egen ogräskompost =) /Sara

  6. Marion Vogel skriver:

    Tittar ut på mina rabatter och ser alla gamla fröställningar från förra årets blommning och prydnadsgräs. Törs jag använda dem som täckodling alt nyanläggning av grönsaksland eller riskerar jag att få fullt med ex höstanemoner bland salladen?
    // Marion

    • Sara Bäckmo skriver:

      Det där vågar nog bara du själv svara på. Jag är ju inte särskilt nödbedd med att använda alla möjliga typer av material, så jag hade använt rubbet. Men om du känner dig osäker ska du förstås använda annat material. /Sara

  7. Felicia skriver:

    Hej Sara,

    Var på din föreläsning i Gävle förra veckan och har sedan dess tänkt extra mycket på odling, nästan för mycket med tanke på att det närmar sig tentor! Hur som helst, i vår tänkte jag utöka min köksträdgård med bäddar likt dessa, på en plats som sluttar i nord-sydlig riktning. Min fråga är då: bör jag anlägga mina bäddar i öst-västlig riktning för att hålla så jämn fukt som möjligt i hela bädden, eller håller täckmaterialet fukten så bra att det inte behövs? Det sluttar inte jättemycket, men ändå en märkbar lutning. Förstår att det är svårt att bedöma just mitt specifika fall, men hur tänker du med lutande mark över lag?

  8. Fredrika skriver:

    Hej, Sara!
    Jag blir så himla inspirerad av din blogg och vad du har lyckats åstadkomma. För ett år sedan flyttade vi till en liten, gammal gård på Orust. Så många möjligheter! Jag har en liten undran när det gäller hö och halm. Halm kan tydligen vara svårt att få tag på nu för tiden, eftersom man har tagit fram strån som är mycket kortare och inte så känsliga för bl.a. Slagregn mm. Hö däremot finns det hur mycket som helst. Går det att använda hö istället för halm? Jag har ju tänkt att det blir en väldigt massa gräsfrön som kommer att gro. Eller?

    Tack för att du sprider din kunskap och passion / Fredrika

    • Sara Bäckmo skriver:

      Tack!
      Det går fint att använda hö också förstås. Men använd helst inte färskt hö, eller halm heller för den delen. Den innehåller ofta en hel del frön och i ett huj kan hela fina planteringen ha förvandlats till en åker. Jag hämtar mest hö och halm hos vänner som har liggandes på sina gamla höskullar och som har några decennier på nacken. /Sara

  9. Britt-Marie skriver:

    Hej Sara! Spännande med ditt jordnära förhållningssätt till odlandet! Jag funderar över hur bädden håller fukt i och med att den inte är så djup och det dessutom ligger tidningar under. Kan det vara så att jag behöver vattna, dels i den känsliga nyplanteringsstarten men sedan även under varma sommardagar, potatisen, butternut-pumporna, grönkålen mm för att de ska ha tillräckligt med fukt i jorden? Även jag har förresten ett sluttande land.

    • Sara Bäckmo skriver:

      Hej,
      Självklart måste alla bäddarna i förslaget vattnas! Det poängterar jag inte särskilt i inläggen ser jag, utom att det nämns i del två. De grönsaker jag föreslår för skräpbädden, potatis och pumpor/squash, har stor bladmassa som skuggar ytan. Det gör att en hel del fukt behålls i bädden. Men förstås behövs det vatten under hela säsongen. Läs gärna de andra delarna i serien här: http://blogg.land.se/skillnadens-tradgard/tag/den-lilla-kokstradgarden/
      Hälsningar Sara

  10. Lovisa skriver:

    Hej!

    Det jag tycker är så svårt är avgöra antalet plantor och hur många jag ska plantera av olika sorter, för att få det så där frodigt och härligt. På någon av dina bilder syns t ex krasse. Hur många frön har du satt av den?

    • Sara Bäckmo skriver:

      Jag brukar så hela tråg av vissa blommor som jag vet är bra att fylla ut med. Och så sätter jag ut dem där det finns plats. Om det skulle bli för mycket av till exempel krasse klipper jag ner en planta så det ser bättre ut. Hur mycket som är lagom är sånt som ger sig efter ett tag. Prova dig fram och se vad som funkar i din jord och vad du själv tycker är fint. En sak jag lärt mig med min odling är att det är mycket lättare att odla fram för få plantor än för många. Så nu odlar jag allt jag kan och har ändå alltid utrymme att fylla. Konstigt va! /Sara

  11. Helena Carlson skriver:

    Hej Sara,
    Förra året flyttade vi in i vårt nybygge och från att ha bott i lägenhet ett långt tag till att äntligen ha plats för en riktig odling så är jag väldigt ivrig att få komma igång ordentligt! Förra året hann jag bara med att göra en mindre odlingsyta men vill utöka den på det sättet som du beskriver ovan, men jag har en fråga kring vad man kan odla där. Eftersom bädden inte blir särskilt djup ner till tidningarna så undrar jag om man bara kan odla saker som inte kräver något direkt djup, eller om där går att odla exempelvis morötter på en gång?
    Ha det gott och tack för allt du skriver och filmar 🙂 /Helena

    • vigdismyklebust skriver:

      Da tar du bare og setter en pallekrage til oppå den andre . Fyller på med mer jord og så er det god plass til røttene.

  12. Helen Gustavsson skriver:

    Hej.
    Jag vill tacka för all inspiration som jag får från denna blogg. Både vad som gäller anläggning, sådd och skörd. En sak som jag funderar på är att du rekommenderar att man kan lägga på sågspån, flis och bark för att få fina gångar mellan odlingsbäddarna. Men detta material läcker väl ut en massa terpentin till det som odlas, så först måste väl detta komposteras först i flera år för attkunna användas eller har jag missuppfattat detta ?
    Helen.

  13. Karin skriver:

    Åh vilka bra tips! ? Jag har en yta på ca 20×10 m som är öppen och plan med varierande skugga/sol och ganska skyddat bakom huset, dessutom med vy från vårt köksfönster. Enligt mig väldigt bra läge. Jag har där två pallkragar just nu, men vill utöka. Intill ligger ett område med vinbär och krusbärsbuskar och massvis med hallon som har spritt sig. Jag grävde iordning dessa under hösten så hallonskotten står ihop i rader, men vet ju att området antagligen är full med rötter som nu hålls undan av att vi klipper gräsmattan (kommer en del skott i pallkragarna t.ex.) Vågar jag satsa på detta område för min odling eller bör jag försöka på något annat ställe utan hallon i närheten alt. gräva upp hela området för att få bort hallonrötter?

  14. Helene Svensson skriver:

    Hej:) skulle vilja utöka min odling som består av 4 pallkragar och en öppen del med bärbuskar.. Nu vill jag odla mer och tänkte tre pallkragar till bönor, dill o dyl, men vi har stenlagd yta där nu. Kan jag ha pallkragar på stenen. Tanken är att så småningom köpa ett växthus, så jag vill ha stenläggningen kvar. Vad lägger jag i botten för att inte missfärga o skada stenen?

  15. Maria skriver:

    Tips! Försök inte lägga ut tidningar i blåsigt väder. Vh en otålig odlare.

  16. Tina Barnell skriver:

    Hej! Har nyligen flyttat in i ett nytt hus, eller ett gammalt trähus från 1921, och nu måste jag börja om från början igen i en ny trädgård. Jag har fått med mig en hög med pallkragar som jag tänkte börja med. Hittade denna serie och tänkte prova göra ungefär så. I trädgården har äpplena från flera äppelträd bara fått ligga kvar och är nu ganska uppätna av koltrastarna som har smaskat gott på dem hela vintern. Kan jag lägga alla dessa äppelrester i pallkragarna tillsammans med alla löv och annat som finns i trädgården? Eller finns det ett bättre sätt att ta hand om all gammal fallfrukt? Tack för all inspiration och det som tidigare känts lite övermäktigt kan jag nog komma igång med nu under sportlovet - Jippi!! 🙂

  17. Camilla skriver:

    Hej!
    Är nyfiken på om det är buskkrasse eller slingerkrasse på bilden ovan, tacksam för svar 🙂

  18. Vilka inspirerande tips jag fått här. Jag har mycket utrymme att odla på och torr stallgödsel (med halm) från en stor lösdrift för hästar, brunnen och delvis brunnen hästgödsel med Halm och hönsgödsel. Men jag har ingen färdig odlingsyta. Ska genast Försöka gräva och fixa en sån odlingsyta som du beskriver och odla Potatis, och och om det går, dill i mängder, lök och något mer redan san denna vecka!! ?

  19. Camilla skriver:

    Hej. Jag får lätt tag i hösilage som inte hästarna vill ha. Det är antagligen mögel i det. Går det att använda till någonting eller ska jag helt skippa det?

  20. Lollo skriver:

    Hej,
    jag har en liten fråga angående vitlök. kan man sätta vitlök i t ex en stor balja och sedan omplantera den i jorden. att jag frågar beror på att jag står på tur till en kolonilott men vet inte exact när jag får den och vill gärna plantera ut vitlöken slutet av november. jag bor i södra Sverige,Halland .mvh

  21. Johanna Sköldung skriver:

    Hej Sara,
    tack för att du inspirerar! Jag har ett grönsaksland på 4×6 m. Upphöjt med slipers. I ena änden har det vuxit en humle, märkligt, den har jag försökt gräva bort nu i höst. Funkar det med bara tidningar som grund eller är jag tvungen att lägga markduk över hela landet? Det växer en tistel och en bambu också i landet, de kan jag ju ta bort också men tänkte avvakta en säsong och se hur odlandet fungerar. Hälsningar Johanna

    • Sara Bäckmo skriver:

      Vad roligt att du vill göra ett land! Dessvärre är alla tre växterna du nämner riktigt seglivade. Jag skulle försöka täcka med tidningar först och över det en markväv just precis på ställena där du haft bambu och humle. Tisteln borde du kunna kväva bara med tidningar. Lägg på detta och odla inte på områdena med markväven. Där kommer du nog att behöva jobba mer kommande år för att få bort. Särskilt bambun vet jag inte hur det funkar, men jag har grävt och täckt bort humle med bra resultat. Lycka till! /Sara

  22. Åsa Tingemar skriver:

    Hej Sara!
    Vilken härlig inspirationsblogg detta är - upptäckte den precis. En fråga bara; vad gör tidningarna för nytta? Tack på förhand! Hälsningar Åsa

  23. Carro skriver:

    Jag tycker det är svårt att hålla igång odlingen hela säsongen...
    Vad sätter jag efter vitlöken etc...?!

    • Sara Bäckmo skriver:

      Det är svårt att säga generellt vad som passar. Lättast är att helt enkelt hänga med i bloggen här och läsa inläggen där jag till exempel tipsar om sådder i respektive månad. Efter vitlök brukar jag till exempel så vintersallat. /Sara

  24. Emma skriver:

    Hej sara! Följer dig på Youtube, här på bloggen och lyssnar på podden. Har fått så mkt inspiration! Har haft en midre odling ett tag nu, där jag kört med täckodling, funkar fantastiskt! Och för 2 veckor sedan grävde vi nytt avlopp, hela natur trädgården i söderläge grävdes bort och jämnades till, Varvade med nedbrunnen hästgösel från föräldrarnas hästgård och den befintliga sandjorden. Fick även tag på gamla höbalar som jag har täckt med! Men satan vad frön de lämnar på den nya jorden! Nu är jag lite smått osäker på om detta kommer bli ett land eller en nylagd vall till våren... täcket är ca 40 cm tjock. Vad tror du? ?

  25. Anna Antonsson skriver:

    Tacktacktack för ett fantastiskt inlägg!!! ?
    Jag ska flytta in i ett hus om några månader men vet inte exakt när. Hade tänkt skjuta upp anläggandet av trädgårdslandet till nästa år men med det här enkla sättet känner jag ju att jag kan fixa det direkt!! Oavsett om det blir i maj eller juli ska jag köra på och så det som kan tänkas hinna bli klart. ? Fantastiskt så kul det känns nu!! Tack!!!

  26. gorgel77 skriver:

    Jag har köpt 15 sparrisplantor hur gör jag med dom i en sån här bädd?

  27. […] en snabb googling kom jag in på Sara Bäckmos Lilla köksträdgård: Här har jag gjort ett superenkelt förslag, enligt principen …Nu ska jag bara inkludera pojkarna och Peter i mitt […]

  28. Emma skriver:

    Tack för all underbar inspiration! Jag lär mig så mycket. Har sedan tidigare flera pallkragar men har nu gjort ett grönsaksland bredvid enligt principen tidningar/jord på gräs. Jag har aldrig sett en daggmask i min trädgård! Ska jag bara luta mig tillbaka och lita på att de är under tidningar och gräs eller kan man "plantera" in några?

    • Sara Bäckmo skriver:

      Du kan plantera in, men min gissning är att de snart letar sig fram till din fina restaurang om du lägger i lite fin kompost med.

  29. […] det här. Jag tänker följa Sara Bäckmo till punkt och pricka när jag anlägger mina bäddar. Här har hon ett blogginlägg om hur man gör. Hon får det att låta så enkelt och lekfullt. Och så blir det så vackert hos […]

  30. […] Den lilla köksträdgården - tips om hur du gör en ny liten köksträdgård Lyckas med sådden av sallat Vad är växtföljd? - lång artikel om hur växtföljden fungerar Odla mat snabbt - tips på 8 grönsaker som ger snabb skörd Gödsla gratis - gör ditt eget gödsel  […]

  31. Tove skriver:

    Underbar inspiration, detta ska jag göra till nästa säsong. Kan man anlägga på hösten så det får götta till sig under vintern eller är det våren som gäller?

  32. Susanne skriver:

    Hej jag ligger i startgroparna för pallkragageodling. Jag har lagt flera lager av tidningspapper i botten och börjat lägga på kvistar, gräsklipp och dylikt. Men nu kom jag på, att man kanske skulle haft ett finmaskigt nät i botten först. Så inte morötter och annat kommer bli sorkmat?

  33. Gittan Linnarsson Engström skriver:

    Åh vilken underbar inspiration!
    Kvaddade både knän o rygg 2021, men det här ger mig hopp om livet!
    Vill så komma igång igen!

  34. Ida skriver:

    Hej. inspirerad av en bondgård mitt i stan så har jag nu bestämt mig för att ge mig på det här med trädgårdsland o då är ju dessa tipsen guld värda. Men har en fundering. Jag bor på hästgård så har ju obegränsad tillgång till gödsel. Både brunnen och obrunnen, Kan jag använda det till mina odlingsbäddar? Tänker om jag kan dryga ut matjorden lite så att jag inte behöver köpa så mycket.
    mvh Ida

  35. Helena Barkels skriver:

    Hej! Kan man använda något annat än tidningar i botten när man ska börja anlägga en liten köksträdgård? Har inte längre tidningar, läser det mesta digitalt?

    Mvh Helena

Lämna ett svar till Harriet Johansson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *