Det här höstlovet

Det blev väl inte riktigt som jag tänkt mig. Lediga barn förstås och ganska mycket tid i pyjamas. Men ute-tid. Nix.

Det här höstlovet kom vintern. Jag hade laddat med härligt mycket korv att grilla ute med ungarna, massor av planer för de där korta, korta passen med glad bebis i sele ute i trädgården och lek med kompisar och mycket tid vid spisen för att göra god mat av fina skördar. Tji fick jag.

 

Ett kålrotshuvud ligger på en rostig cykel.

De enorma kålrötterna vill nog komma in nu. De är lika stora som stora barnens huvud och har vuxit på bäddar gödslade med bokashikompost.

 

Alla sjuka
Först tappade jag rösten, sen fick jag mjölkstockning och feber och en jättesnuva. Och sen blev alla andra krassliga också. Så typiskt! Ingen ute-eld eller skönt häng i varma kläder vid nåt jordigt projekt. De stora barnen har gjort tappra försök att elda själva när värsta snuvan dragit förbi, men det har inte gått så bra.

En sak som definitivt skiljer hemmalivet med bebis från hemmalivet utan bebis är att det är krångligare att hantera utebiten. De stora barnen kastar sig i sina overaller och pinnar ut för egen maskin. De är duktiga på att ta hand om varandra och redan från det att de kunnat gå, i princip, har de kunnat ta hand om och hjälpa varandra te. Men med ett litet troll, jättesnorig och ledset, är de små fönstren av tid då det passar att gå oftast stängda. Sovtiden som infaller just vid maten. Middagsluren som måste göras sittande i selen. Mattiderna som ruckas på och allt som duger är amning och vara nära. Flexibiliteten är noll.

 




 

Vana efter fyra
Jag tar det bra. Tycker om att finnas för mina barn. Fördelen med nummer fyra är att jag vet att det kommer en annan tid sedan. Jag har haft väldigt fina trädgårdsstunder med barnen där när de är kring ett år och går för egen maskin. Med första barnet var det annorlunda, då kändes det som om den här tiden skulle vara för evigt.

Nu, när det är högst troligt att det inte blir fler bebbar i familjen, önskar jag att den här mystiden skulle vara längre. Du vet lyckan, när två varma knubbiga små bebishänder tar tag i ens kinder och med öppen mun och stort leende ger en dreglig puss till sin mamma. Ahhhhh!

 

En fin planta rödkål täckt av ett tunt lager snö.

Varje dag försöker jag göra en liten trädgårdsgrej. Idag siktar jag på att rusa ut och skörda sju plantor rödkål.

 

De dregliga pussarna är inte kompatibla med isande vinterväder. Nu snöar det och är minusgrader. Därtill kraftiga vindar. Vi har underhållit oss bäst vi kunnat inomhus framför vedspisen. Det har byggts väldigt mycket lego, skapats orimliga byggprojekt av möbler, filtar och leksaker och vi har kollat på film mitt på dan. Och för att riktigt få känslan av helg hela veckan har vi ätit saker som glass i ugn med mosade äpplen, kanelbullar och chokladbollar. Allt inbäddat i lagom mycket barnsnor förstås. Att göra saker tillsammans är ju det finaste.

Så var vårt höstlov! Nu ser vi fram emot vinter. På onsdag vankas jättekul nyheter här på bloggen och på fredag ska jag åka till Finland och hålla två föreläsningar. Det ska bli så kul! Håll tummarna för att min röst (som försvann helt efter föreläsningen i Perstorp) kommit åter.
/Sara Bäckmo

 

07. november 2016

11 svar till “Det här höstlovet”

  1. Malin skriver:

    För mig är du och din trädgård så väldigt inspirerande. Dels på grund av alla konkreta tips du delar med dig av; jag skriver upp mycket av det du berättar om och tänker att det ska jag komma ihåg till mitt odlande! Men jag inspireras även av att du gör saker så ordentligt. Du sår koncentrerat och du sätter ut plantor med närvaro. Jag har odlat i min trädgård under tre säsonger och för varje år utökas ambitionerna. Nästa år skulle det vara roligt att under sommaren och hösten leva gott på egna grönsaker. Att odla min trädgård och att planera den har blivit mitt allra största intresse, utöver familjen (jag har också fyra barn och de är 1, 4, 6 och 8 år), och dina blogginlägg och youtube-klipp är verkligen guld värda.

  2. Ninnie skriver:

    Kul med alla "gilla"!
    Även om jag inte deltar i den nya tidens "gillande"!
    Så....om du lägger till alla oss, för det måste absolut vara många fler än jag, som bara läser, tittar och lyssnar...och njuter, utan att varken prenumerera eller "gilla"!
    Hos mig har du en egen "flik" i webläsaren och jag sveper förbi flera gånger dagligen för att kolla läget.

    Andra bloggare jag gillar har också en egen flik och ni är oftast 6-7 stycken med väldigt olika "specialiteter"!
    Du och Annika (Naturliga Ting) är de enda inom köksträdgårdsodling (fast Boäng hälsar jag också på hos digitalt rätt ofta, om än inte regelbundet!) och dina andra "grannar" hos mig är bl. andra Slottsträdgårdsmästaren/Stockholms gröna rum och danska rhododendron-gurun med Att have en have.

    Jag håller med om kommentarerna efter förra inlägget att det är DU och ditt proffsiga framförande av dina odlingserfarenheter som gör hela grejen!

    Jag odlar inte så mycket ätbart själv, men du har absolut bidragit till att jag tagit upp kampen mot rötter från stora gamla träd, som invaderar mina upphöjda odlingar, igen och kämpar vidare, med små men härliga skördar.
    Vill ju ha kvar träden också, så det gäller bara att lura dess rötter, att hålla sig borta från mina grönsaker!

    Hälsar NInnie

  3. Emma Jansson skriver:

    Hej Sara,
    Din blogg/kanal utmärker sig genom att det du gör är applicerbart för alla, det är handfast, inte flashigt, du signalerar genuin odlarglädje och vågar prova saker, inga pekpinnar.
    Jag blir mer inspirerad av dina tunnelväxthus än tjusiga engelska växthus och perfekta parterrer.
    Jag gillar särskilt när du gör uppföljningar på tidigare inlägg "hur gick det sen".
    Jag skulle inte ha samma trädgårdspassion om det inte var för dig.
    TACK!

  4. Helena skriver:

    Hej!

    Tittade på din vlogg igår och du undrade varför så många följde just din trädgård.. Jag vill bara säga att det är inte den jag följer utan dig! Sen är det kanske din trädgård och hur du tänker om din trädgård som är inspirerande, men framförallt är det du, det du gör och hur det inspirerar mig. Ha en fin dag!

  5. Lisa Roslund skriver:

    Jag följer dig för att du inspirerar mig att i början av november inhandla nya pallkragar, fylla med trädgårdsavfall, gräsklipp och dynga för att sedan så i snöfallet när barnen åker pulka. Tack!

  6. Ann-Britt skriver:

    Jag ska spendera vintern med att lusläsa din bok. Du är en otrolig inspiration och jag har fått tillbaka min odlingslust sedan jag började "följa" dig.
    Tack!

  7. Lina skriver:

    För mig betyder denna bloggen mycke. Har läst den om o om igen från början till slut o fram o tillbaka. Testar o vågar mer nu än vad jag gjorde innan. Ett uppslagsverk med ett glatt ansikte som lyser upp. Mitt favoritklipp är när du pratar så passionerat om bondbönor och en fluga som är då ettrig flyger omkring. Ingen piff utan bara verkligheten om vad som funkar och de som funkar lite annorlunda. Så glad för allt i gör och vloggandet är fantastiskt roligt att titta på! Jag har inte Facebook så jag går in på mannens ibland bara för att kolla på vad som händer med skillnadens trädgård där. Längtar efter din nästa bok o nästa inlägg och under tiden bläddrar jag mig igenom den gamla goda inläggen!

  8. Kerstin skriver:

    Hej Sara,
    Du frågade varför vi följer dig, på bloggen, Vloggen eller facebook.
    Det finns säkert MÅNGA olika svar.
    Nu ska jag lägga till ett svar som kanske inte så många andra av dina följare har som anledning att följa dig.
    Vet du vad det är du gör, Sara? Vet du vad du tillämpar för principer i köksträdgården, till skillnad från så många andra av oss?
    När du påminner oss om att så OFTA, så samma sak med kanke två veckors mellanrum, stället för att så mycket i början av säsongen, att låta bäddarna, trädgårdslanden vara skafferi att dagligen skörda från?
    Jag kom på det när jag själv stod och tog hand om en skörd att skölja, förvälla, hacka och frysa in.
    Du tillämpar LEAN-konceptet!
    Det som vi som är verksamma inom industrin försöker göra, med varierande framgång.
    En- eller fåstycksflöde, bort med stora batcher/stora partier, endast tillverka (=så, skörda etc) det man behöver just nu. Fenomen som förtillverkning och stora batcher kallas för slöserier inom LEAN.
    Samma sak med hantering av material många andra lägger i komposten. Med täckodlingen komposterar du direkt på plats i landen --> undviker slöserier som onödiga förflyttningar.
    Du skördar även vintertid (åtm vissa grödor) direkt ur landen, istället för att skörda allt och lägga i t ex jordkällare.
    Detta koncept som gjort Toyota och Scania så framgångsrika tillämpar du i Skillnadens trädgård!
    Du är helt enkelt en stor innovatör inom köksträdgårdsbranchen 🙂 !!
    Tack, Sara!

    • Sara Bäckmo skriver:

      Åh, vilken kreativ beskrivning. Det ska jag fundera vidare på. Och visst har du rätt. Lite åt gången är en så mycket bättre metod för många av oss. Både för en hållbar trädgård och trädgårdsmästare. Tack! /Sara

  9. Kerstin skriver:

    Jag ska inte försöka göra detta till en LEAN-blogg, men vill bara ge dig ett tips i all korthet:
    Om du är intresserad av LEAN-konceptet finns det givetvis en uppsjö av litteratur. Men en kort och mkt pedagogiskt skriven bok är 'Detta är LEAN' av Nioklas Modig och Pär Åhlström.
    Och den handlar inte bara om industrin, utan även om t ex vården.
    Inte något om trädgåd, dock :-)!

Lämna ett svar till Lina Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *