Enkla gångar i köksträdgården

Hur gör man gångar i en köksträdgård? Här visar jag hur jag gjort och gör mina gångar i nya trädgården på Berghem. Lätt, smidigt och billigt.

En köksträdgård under uppbyggnad, med bäddar och gångar av ljus träflis.

Här i min nya köksträdgård på Berghem anlägger jag odlingsbäddar och gångar samtidigt. Bild från 14 maj 2019.

 

I min nya trädgård på Berghem har jag en helt ny plats att utforska och prova nya grejer på. Det är ju hysteriskt kul! Men om sanningen ska fram är mycket av det jag gör här en vidareutveckling av erfarenheter jag skaffat mig hemma på Skillnadens, många sätt jag arbetar på är ju likadana oavsett var jag odlar. Jag är väldigt glad över allt jag lärt mig hemma under åren. I många avseenden gör de kunskaperna nämligen att jag på enkelt sätt kan göra prioriteringar och ta beslut om saker på Berghem, som i slutänden hjälper mig att odla effektivt trots att jag nu har flera odlingar att ta hand om.

Gångar i en köksträdgård är något många har frågor om och där svaren kan variera stort beroende på vem du frågar. I det här inlägget berättar jag hur jag gör gångarna i min nya köksträdgård och varför jag valt att göra så.

Först av allt vill jag slå hål på en sak som sägs om gångar; att det skulle finnas underhållsfria gångar. Det finns inga underhållsfria gångar!!! Om du anlägger en ny köksträdgård kan du ha stor nytta av att redan från start bestämma dig för hur mycket du vill arbeta med dina gångar och så anpassar du typen av gångar efter det. Väg noga för och emot i det du läser och de råd du får. Att anlägga gångar kan vara en ganska mastig uppgift och det är väldigt tråkigt att behöva göra om.

Om du vill se hur trädgården såg ut innan jag gjorde köksträdgården kan du kika i inlägget nedan och också titta på vloggen som jag bäddar in här. Då ser du att både gångar och odlingsbäddar gör en jättestor skillnad i hur trädgården ser ut.

 

Läs mer: Bädd av bokashi och grästorvor

 

Om mina nya gångar

Mina gångar ska vara maximalt lättskötta. Jag har provat olika varianter under åren och fastnat för metoden jag beskriver nedan. Det ger en snygg gång, lätt och billig att göra, möjlig att förändra och dessutom skön att gå på. Den här typen av gång har jag i min köksträdgård hemma på Skillnadens som "huvudgångar" mellan kvarteren och jag gör samma typ på Berghem.

Min första tanke här på Berghem var att se all yta som odlingsyta och endast göra smala enkla gångar mellan dessa. Jag ändrade mig dock snabbt och som du ser har jag istället ganska väl tilltagna gångar, rejält breda. Så blev det eftersom jag våren 2019 bestämde att jag ville använda den här trädgården lite som en visningsträdgård, och ta emot besök och gärna ha öppen trädgård. Då måste besökarna kunna ta sig fram, särskilt om det är mycket folk och det kommer med barn i sällskap. I andra delar av trädgården kanske jag gör annorlunda, och jag kanske ändrar den här delen till annat allteftersom. Men nu i starten valde jag att göra så här och det känns som ett bra beslut.

Annars är ett hett tips att just se all yta på ett område som odlingsyta, och där i anlägga smala gångar. Då nyttjas ytan maximalt. Det är ett tips som jag tagit till mig från odlingsmästaren Monty Don, så himla smart synsätt tycker jag.

 

Bild tagen ovanifrån där tidningar, markduk och träflis ligger i olika lager.

Så här ser det ut när jag gör gångarna. Tidningar under markduk mot ena odlingsbädden till vänster och så träflis över.

 

 

Jag använder

  • tidningar
  • svart markduk av vävd plast
  • träflis

 

Gör så här

  • lägg markduk direkt på marken, utan att gräva bort gräsmatta eller annat, och det gör inget om marken är ojämn och knölig
  • om det är mycket ogräs i marken, lägg gärna ett lager av tidningspapper eller kartong under duken, då kvävs ogräset lättare
  • lägg ett rejält lager med träflis eller täckbark över markduken och jämna till

 

Mot odlingsbäddar eller andra kanter kan du göra olika slags avslut. Mot odlingsbäddar är det enklaste, tycker jag, att inledningsvis lägga en tidning under markduk och flis, som fortsätter några centimeter upp längs bädden eller under pallkragen om du använder sådana. Då finns en liten barriär som hindrar ogräs att växa upp den första tiden när allt är nytt. Därefter kvävs ogräset ganska fort och det blir mycket lite att rensa.

 

Bild på träflis som omger en odlingsbädd

Träflisen är vackert ljus när den är färsk och torr, men mörknar efter en tid.

 

Träflis in mot husväggen och krukor på stenar över flisen.

Träflis ser vackert ut mot fasaden och här har jag lagt gamla plattor jag funnit i under gräsmattan som "fat" till krukorna.

 

Varför markduk?

Markduken används för att skapa ett lager mellan materialet i gången och marken. Om du enbart lägger träflisen på marken kommer växtligheten under att tränga igenom, om du inte har ett flera decimeter tjockt lager som lyckas kväva växterna under. På ett mycket litet område, låt säga några riktigt smala gångar mellan några enstaka odlingsbäddar, kan du klara att hålla efter ogräs om det växer upp och därtill fylla på med material som kväver nytt ogräs. Efter hand blir det utmattat och försvinner i bästa fall. Men detta kräver att du:

 

  • har bra tillgång till material för gångar på nära hand och kan fylla på kanske en gång per år
  • att du har tid att rensa i gångarna för att hålla igen ogräs så det inte tar över

 

I en väl tilltagen köksträdgård är risken stor att gångar utan markduk blir dig övermäktig. Inte de första veckorna, men senare under sommaren.

Ibland skriver folk på sociala medier att det är heeeeeeeelt öööööööööverflödigt med markduk, men tro dem inte. Jag har sett flera trädgårdar där ogräs i gångarna blivit ett långt mycket större problem än i odlingsbäddarna, och till slut gjort att situationen blivit helt ohållbar. Första året i min egen trädgård provade jag flera varianter och höll på att krokna innan jag till slut gav efter för markduken. Jag har inte ångrat mig en sekund.

 

Läs mer: Det stora inlägget om träflis

 

Varför träflis?

Jag har provat att använda flera material i mina gångar under åren, men fastnat för träflisen eftersom den har vissa fördelar. Material jag använt är till exempel bark (täckbark på påse eller bark från sågverket), halm och sågspån. Nackdelen med alla material jag använt, utom just flisen, är att de förmultnat så fort att det mer eller mindre blir jord på några få år över markduken. Och då börjar det växa ovanpå markduken. Träflisen bryts ner över längre tid och behåller sin struktur bättre.

Ull i stora gångar över markduken skulle jag inte rekommendera. Ullen blir som en kraftig, våt och riktigt tjock filt, aningen geggig när det blir blött. Den är bättre att använda direkt på jorden eller på tidningar i smalare gångar mellan landen. Huvudgångar och liknande blir lätt äckliga om det ligger stora mängder ull där under hela sommaren. Det är dock min erfarenhet, andra kan tycka annorlunda.

 

En bild på en kant av vedträn mot träflis och gräs.

Så här har jag gjort en provisorisk övergång mellan träflis och gräsmatta/gång av gräs.

 

Närbild på kant av vedträn.

Under kanten ligger en decimeter markduk nergrävd i ett litet dike och hålls på plats av vedklabben.

 

Läs mer: Att fixa en kant

 

Underhållsfritt?

Jag vill också betona att den här typen av gångar inte heller är helt underhållsfria. Efter cirka fem år har träflisen börjat förmultna och behöver fyllas på. På vissa håll i min stora köksträdgård har jag helt enkelt krafsat undan den förmultnade flisen och lagt i landen och sedan fyllt på ny flis där det behövts.

Långt tidigare än så kan vissa växter fröså sig direkt i flisen, där det är fuktigt och härligt också varma sommardagar. De ogräsen är dock väldigt lätta att rensa bort. Värre är det de gånger som kvickrot och andra ogräs växer upp underifrån. Men det är så lite, jämfört med att hålla efter ogräs i en gång utan markduk.

 

Närbild på växter som vikts ner innan markduken läggs på plats.

Så här såg det ut in mot husväggen tidigare. Jord och en massa lökväxter, samt gräs och de kraftiga höstanemonerna som breder ut sig.

 

Närbild på krukor längs en röd träfasad.

Nu är det mycket tjusigare längs södersidan och fokus blir på den fina växtligheten snarare än på gräs och ogräs som tar över ytan.

 

Hoppas det här gav dig några idéer till köksträdgården eller andra delar av trädgården. Avslutar med en viktig detalj som jag inte nämnt tidigare just här. Träflis är ett lätt material! Det är ingen tung historia att lassa i en skottkärra med skyffel (till och med ungarna gör det snabbt) och det går utmärkt att transportera genom trädgården utan större ansträngning. Se mer om träflis i länken tidigare i inlägget, där står också var du ska börja leta om du vill hitta träflis till trädgården.

Vill du ha fler nybörjartips om trädgård och grönsaker är du varmt välkommen till något av vårens föredrag Odla nytt. Köp biljetterna i webbutiken, där du också hittar orterna jag besöker. 
/Sara Bäckmo

25. januari 2020

25 svar till “Enkla gångar i köksträdgården”

  1. Maggan Åkeso skriver:

    Hej!
    Var köper du dina smala markdukar?

  2. Katinka skriver:

    Hur är det med sniglar och träflis? Jag har just börjat läsa Charles Dowdings bok No Dig Organic Home & Garden ( rekommenderas verkligen, om du inte har den redan !!!) och han varnar för oförmultnad träflis just på grund av att sniglar trivs där. De trivs också under markduk, som han förresten också använder till ” mulching” för att kväva ogräs i nya land under första säsongen. Han klipper till och med hål i den för att kunna odla under tiden. Men som sagt, sniglarna. Vad är din erfarenhet?

  3. kristina.kvastad skriver:

    Oh! Bra samlade tankar om gångar. Jag hade tänkt ösa ut ull i år men nu ska jag testa först i några smalare gångar. Det är så bra med alla tips du ger och att du inte har oändligt med tid. Det gör att tipsen kan tillämpas av många. Det gjorde att jag började odla för tre år sedan. Nu börjar mitt flis se lite mosigt ut så jag ska fylla på. Det där med sniglar och material i gängar och på bäddar - hos mig gör det varken till eller ifrån. Är det ett snigelår finns de och är det torrt är de färre. Det är samma lika i odlingen med fullt med material som bredvid i perennrabatten. Det får vara hanterligt på något vis för jag har inga trädgårdsmästare till hjälp som många utländska profiler;). Det är nog en styrka hos dig och kommer kanske vara så över tid, det som tipsas om går att ro iland på en persons kraft!

  4. Åsa Asklöf skriver:

    Jag började förra året fixa mina gångar med tidningar, markduk o flis och det blir såå fint. Tack för tips!
    Ett problem tycker jag dock är när markduken börjar ”fransa” sig i kanten och det blir som långa plasttrådar i landen.
    Har för mig att du någonstans i materialet nämnde en firma i Alvesta där man kunde måttbeställa markväv på rulle. Vilken firma kan det vara? Tacksam för tips!

  5. Gun Persson skriver:

    Du kan blanda grovsalt i flisen och fylla på successivt.

  6. Emelie Ericsson skriver:

    Fungerar det att hålla undan åkerfräken så här? Jag tog över en kolonilott på 300 kvm förra året som visade sig vara helt invaderad av åkerfräken. Jag har tidigare haft smala, otäckta gångar som jag har dragit igenom med skyffeljärn och/eller smal kratta ofta, men åkerfräken är för kraftig för att hålla undan så. Samtidigt låter det som en mardröm med perforerad odlingsväv.

  7. Mia skriver:

    Så smart att använda träflis ovan duk även på ställen där man sedan vill odla.
    Då är ju ogräset borta & man kan lätt kratta bort & klippa upp duken & tröttisen har bidragit till microklimatet undertill.
    Odlar i zon 5 & ångrar nu att jag inte vinterväder tidigare i växthuset pga det varmare vädret. Just nu ligger det bara ull ovan pallkragarna men jorden är tinad & fin -dock ingen mask i det övre lagret men det beror nog på att vi har kallt så oregelbundet.
    Nu ska även jqg leta reda på ngt sågverk som kan hjälpa mig med flis till våren -ett av alla projekt jag skulle vilja hinna med.

  8. Mia skriver:

    Nämen... vinterväder= vintersådder??

  9. Anna skriver:

    Kul att höra att du provat olika metoder. Jag vill absolut inte ha plast i marken och hur bra markduk en än har så börjar den ju vittra så småningom. Kan det funka att bara ha svintjockt lager kartong med flis uppepå? Fattar att det behöver kompletteras hyfsat ofta men hellre det än plast. Men kan det ändå vara det näst bästa alternativet???

    • Christine skriver:

      Vill absolut inte heller ha plast och bidra till mikroplaster som sprids. Jag har också funderat på tjock kartong, ska anlägga en singelgång nämligen. I kökslandet har jag först ren skrapad jordyta som jag sedan fyller med täckbark, tycker inte om ljusa gångar. Fyller på efterhand som det förmultnar, men jag ser det som att jag matar jorden (strukturen) även i gångarna och att mikroblivet kryllar även om jag inte odlar växter där. Tjockt lager = inget ogräsproblem alls.

  10. Mia skriver:

    Finns en tjock duk dom åkarna använder som inte innehåller plast men den är så svår att få tag i. Här dock lyckats för jag minskade ne4 min odlung under hösten 2016 för jag blev så dålig, men tack Vare Sara Bäckmo & täckningen odlar jag mer än någonsin nu. Inget ogräsrens att ta reda på förutom ngn skarv mellan nån bädd & gång som jag varit lite snabb att göra. Alla kan vi odla järnet!! Så glad för detta.❤

  11. Maria skriver:

    Så härligt med tips! Jag följer din blogg mer än någonsin nu när vi precis köpt en stuga i en glänta i skogen. Stor odlingsyta förberedd av förra ägaren. Bara att sätta igång att göra land och gångar!! Så roligt!! Tack för alla tips!

  12. Marita skriver:

    Det är ju väldigt snyggt och prydligt med flis. Jag gjort två ”autostrador” i mitt stora land där jag låtit gräset/ogräset växa upp och klipper med gräsklippare. Funkar hyfsat. Men de mindre gångarna är värre. Jag odlar i växelbruk med 6-7 skiften och tycker att det inte blir riktigt bra med permanenta gångar. Men det kanske är feltänkt?
    Är det någon som har tips på hur man håller nässlor och annat ogräs borta i ett stort hallonland?
    I örtagården ska jag prova flis i år. La på ull för några år sen, det blev förfärligt dåligt. Nåt bra tips om var och hur ull funkar?

    • Jenny Bengtsson skriver:

      jag tänker att ullen kan ligga som kant runt odlingsbädd/låda, t ex salladen, för att hindra att sniglar att ta sig in Tänkte testa detta i år. De gillar inte att krypa över ull, hörde jag.

  13. Katinka skriver:

    Det är såklart viktigt att minimera plastanvändningen, och var och en måste välja hur man kan bidra. Att avstå från all plast som odlare är nog knappt möjligt. Jag är inte rädd för att använda markduk, köper man en bra kvalitet kan den återanvändas. Jag täckte hela bäddar förra säsongen, klippte hål i markduken för purjos och kålplantor. I samband med skörden lyfte jag bort markduken. Jorden under ( en gammal gräsvall) var helt ogräsfri. Samma markduk hamnar nu i gångarna, där jag bara lagt tjock kartong och flis tidigare. Ovanpå detta läggs alltså nu den gamla markduken och därefter ny flis eller ull. Jag räknar med att kunna ta bort markduken i gångarna efter ett par år, att det sen räcker med kartong och flis för att hålla ogräsfritt. Har man väl blivit av med kvickrot, åkervinda och revsmörblomma så behövs inte markduken. Om man ska tro Charles Dowding.?

    • Jenny Bengtsson skriver:

      Precis min erfarenhet, det blir ju finfin jordyta under. Inte kul att flytta runt och byta odlingsyta som ett system, hela tiden. Men helt klart värt att utnyttja det ibland. Annars tänker jag mig ha fint grus småningom i gångar, för att kunna skyffla rent från ogräs. Kanske behövs inte ens duk under då?

  14. emma skriver:

    Riktat till Emelie, som svar på frågan om åkerfräken kan jag säga ; ICKE. Åkerfräken tar sig glatt igenom markväv utan bekymmer. Testa med något heltätt. Någonstans läste jag att platonmatta inte skulle läcka pvc (alltid något) så det kanske skulle vara till hjälp i ett par år. Jag skulle köra på tre år minst. Åkerfräken är...otroligt.

  15. Josefina Vigstål skriver:

    Jag har precis gjort täckbäddar och har gvävt diken runt dem och sedan gräsmatta mellan bäddarna. Jag hade en tanke om att lägga markduk och flis i dikena. Kan det vara något eller bör dikena vara öppna?

    Tacksam för svar från en förvirrad nybörjare på bäddar.
    Mvh Josefina

  16. Lotta skriver:

    Var får du tag på träflisen? Detta verkar vara en bra idé.

  17. Lena Karlsson skriver:

    Hur tar du bort löv som faller på träflisen?

Lämna ett svar till Anna Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *