Fin stjälkselleri är skördad

Jag odlar gärna stjälkselleri som inte behöver blekas. Då kan de växa fint utan omvårdnad och plantorna behöver inget annat under säsongen än näring då och då. Mycket bekvämt.

Jag har precis klippt ner och tagit in all min stjälkselleri. Det är en annan sorts selleri än rotselleri och odlas helt enkelt för de läckra stjälkarnas skull. Rotselleri har också goda stjälkar men de är inte lika krispiga och mjälla som stjälksellerin, därför odlar jag gärna bägge sorter.

Stjälksellerin gillar samma förutsättningar som släktingen med rotklump - gott om näring. Det har jag snålat lite på i år, jag har varit lat. Men skörden är precis vad jag behöver i mängd även om stjälkarna i sig inte är jättestora. De har vuxit i sällskap av sparris, gräslök, blomstertobak och krasse i år och fått fajtas om både utrymme och näring.

 

Mängder med växter samlas i samma bädd som den höga sparrisen.

Att stjälksellerin alls kunnat växa i den täta planteringen under sparrisen är ett under. Bild från juli.

 

Rosa krasse i en plantering tillsammans med stjälkselleri.

De än så länge ganska små krasseplantorna vällde senare ut över planteringen och gav sellerin ganska lite utrymme. Krassen heter 'Purple Emperor'.

 

Jag har så många grönsaker som kräver omvårdnad och tillsyn under säsongen att det också är skönt att slippa pyssla om en del. Av den anledningen väljer jag att odla den typ av stjälkselleri som INTE behöver blekas. En del selleri blir nämligen godast om stjälkarna kupas och skyddas från solljus på olika sätt. Då blir stjälkarna ljusa och väldigt krispiga. Jag väljer istället sorter som växer fint utan den sorts omvårdnad och då behöver plantorna inget annat under säsongen än lite näring då och då. Mycket bekvämt.

Det finns mängder av sorter att odla. De som ger späda stjälkar, långa stjälkar, röda stjälkar, vita stjälkar. Välj och vraka.

 

Jag håller ett knippe stjälkar i min hand.

Årets stjälkselleri blev inte så kraftig, men den är krispig och mycket god.

 

Efter att jag delade en skördebild på Instagram tidigare i veckan kom ett gäng frågor:

"Hur använder du den?"
Godast tycker jag att stjälksellerin är som smaksättare i olika rätter. Såser, gratänger, grytor och soppor blir jättegoda med skivad selleri i. Tomatsås med selleri är galet gott. Jag använder den gärna i köttfärssås istället för buljong. Och förstås tunt, tunt skivad i sallad. I grönsakssalt är selleri också jättegott, men här är jag lite snål och använder rotsellerins stjälkar och spar den fina stjälksellerin till annat. Även om jag inte är någon jättekonsument av smoothies har jag sett att många recept innehåller selleri, så det är också ett tips.

"Hur gör du när du fryser den?"
Eftersom stjälksellerin lätt tappar spänsten efter skörd fryser jag in den. Jag tvättar helt enkelt stjälkarna, skär bort blasten och skivar sedan stjälkarna tunt och fryser in i påse. Ingen förvällning eller annat innan. Den håller sig fint och är lätt att ta fram lagom mängd av när den ska användas.

"Min stjälkselleri blev trådig. Varför?"
Inte en aning egentligen. Men jag tippar på att den vuxit utan den mängd näring och vatten den behövt för att kunna sträcka ut sig så som den vill. Grönsaker som hämmas blir ju lätt mindre bra varianter av sig själva. Kan ju också ha att göra med att det är en sort som skulle behövt blekas/kupas för att komma till sin rätt. Bara gissningar.

 

En ensam stjälk av selleri framträder ur högen.

De läckra stjälkarna är mycket användbara i matlagningen och ger fin smak i både sallader och tillagad mat.

 

Stjälksellerin är kul och god att odla. Men precis som rotsellerin kräver den lite särbehandling i starten. Jag sår plantorna redan i början av året och skolar om flera gånger innan de planteras ut. Efter skörd drar jag upp hela plantan, med rot och allt. Tidigare år började plantorna växa på nytt tidig vår när de fått stå kvar på växtplatsen, som ju täckodlades. Rotsystemen blev stora och lite omständliga att lyfta bort, vilket jag ville göra eftersom annat skulle odlas där. Sellerin är tvååring och blommar om de övervintrar.

Det var det om stjälksellerin. Nu ska den bara ätas upp också.
/Sara Bäckmo

03. november 2015

5 svar till “Fin stjälkselleri är skördad”

  1. Johanna skriver:

    Hej Sara, vilken sorts selleri använder du? Vill också hitta någon bra som inte behöver blekas nämligen. Tack

  2. Charlott Nyman skriver:

    Tack för informationen om blekselleri. Visste inte att man kunda frysa! Vill bara påpeka att du avslutade det hela med att skriva "Det var det om rotselleri" 😉

  3. Annika skriver:

    Hej vet du varför min selleri ruttnar när jag planterar den .... har återanvänt gammal selleri lagt den i varken , å när nya kvistar å rötter synes så planterar jag den. , bra i början men sedan så ruttnar den lite i taget , har det med vattningen å göra tro

  4. Anne-Marie Fransson skriver:

    Har sett någonstans att man kan använda roten (utan rötter) på köpt selleri. Genom att sätta den i vatten börjar den växa igen. Som man kan göra med morot t.ex. Vet du något om detta?

Lämna ett svar till Johanna Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *