Gödsel för oss som inte har djur

De flesta av oss som odlar hemma har inga djur som ger gödsel. Vad ska vi använda istället? Jag odlar utan traditionell gödsel och det funkar fint. Här är sex tips.

En tunna med nässelvatten och ett barn som luktare

 

När jag började odla grönsaker på allvar var jag orolig för hur jag skulle kunna gödsla jorden så mycket som behövdes. I alla böcker jag läste skrevs det om gödsel från djur eller gödsel på påse från butiken och ganska exakta mängder av det som var bra att lassa på både höst och vår. En 350 kvadratmeter stor köksträdgård slukar ju mängder med gödning, var skulle jag få tag på det?

Lyckligtvis var gödsel ett tämligen litet problem i praktiken. Det finns nämligen flera riktigt bra sätt att gödsla odlad jord som inte kräver minsta tillsats av djurbajs. Hela min stora köksträdgård gödslas utan traditionell gödsel. Ja, du läste rätt. Just nu är odlingsytan ungefär 450 kvadratmeter och jag har utforskat flera sätt som gödslar jorden utan att jag behöver ta hem en massa gödsel.

 

OBS: Våren 2020 har jag för första gången fått hem hästgödsel. 4 ton! Det blir kul att utforska.

 

Vy från köksträdgården i juli.

Jag strävar efter att täcka alla bäddar med organiskt material. Täckodlingen ger bra näring till grönsakerna under hela säsongen.

 

Täckodling

Det här är den enskilt viktigaste pusselbiten i min trädgård. Utan täckodling skulle jag inte kunna odla den stora ytan alldeles själv med så bra resultat. Metoden bygger på att jag täcker bar jord med organiskt material. Det kan till exempel vara gräsklipp, löv, ensilage, växtdelar och halvbrunnen kompost. Med maskarnas hjälp omvandlas materialet till gödning som kommer växterna till gagn under lång tid. Täckodlingen matas under hela året och i bästa fall kan täcket ligga på för jämnan. Det blir en slags kompost på plats i landet, där växterna trivs otroligt bra. Jag har skrivit mycket om täckodling här på bloggen. Titta i kategorin Täckodling om du blivit nyfiken.

 




 

Gödselvatten

Det här är en fiffig gödningsmetod där ett näringsrikt vatten görs av växtdelar. Se klippet nedan om hur jag gör. Mest näring innehåller nässlor, men under säsongen använder jag också mängder av ogräs. Det här sättet att gödsla jorden använder jag under hela säsongen, från tidigt på våren när nässlor och andra växter levererar delar att använda, till hösten då jag gödslar sena bladgrönsaker och andra växter i vinterodlingen.

 




 

Kissvatten

De flesta säger guldvatten, men jag säger kissvatten. Anledningen är att jag vill vara tydlig med vad det är jag gödslar med, särskilt inför barnen. Kissvatten används precis som annat gödselvatten. Jag späder en del kiss med minst tio delar vatten. Undersökningar visar att växter mår bra av att vattnas med svaga doser ofta, snarare än starka doser mer sällan. Varken kissvatten eller gödselvatten tillför struktur till jorden, därför är jag noga med att vattningen är ett komplement till andra sätt att ge jorden näring. Maskarna behöver ju lite att tugga på med. I inlägget Skaffa en potta och gödsla med ditt kiss berättar jag hur jag rent praktiskt löser det med potta i badrummet.

 

En pallkrage fylld med kompost.

På vintern när det inte går att gräva i landen bygger jag högar och lådor med kompost. När den är full läggs jord på och jag kan odla där.

 

Bokashi-kompost

För flera år sedan bestämde jag mig för att skippa den traditionella komposten och bara kompostera med bokashi. Det är en metod som innebär att jag gräver ner hushållskomposten direkt i odlingen. Det spar otroligt mycket arbete att inte längre behöva vända de tunga komposterna. Väl i landet blir bokashi-komposten jord på bara några veckor (det visar jag i klippet nedan). Genom att använda all vår kökskompost direkt i landen tillför jag massor av nytt material och positiva mikroorganismer som hjälper jorden att må bra.

 




Växtföljd

Det här är ett sätt att disponera odlingsytan på smarta vis, så att växterna odlas i en följd som gynnar både växten och jorden. Min växtföljd är ordnad efter växtgrupper som är särskilt utsatta för sjukdomar och angrepp, med extra hänsyn till hur följden funkar tillsammans med täckodlingen. Hur växtföljden är ordnad kan du läsa mer om i 5 grönsaker som styr min växtföljd. En särskilt viktig del är kvarteret som fylls av baljväxter. Ärter och bönor gödslar jorden, bara genom att växa. De binder nämligen kväve, som är ett gödningsämne. Genom att klumpa ihop baljväxterna på en och samma plats, odla mycket av dem och året därpå odla en gröda som är mer näringskrävande, kan jag dra nytta av näring som växterna själva ordnat.

 

Olika bönor i små tråg på en bricka.

Jag odlar mycket baljväxter, både bönor och ärter. De ger mycket bra mat som vi bland annat fryser in.

 

Ett område med blå blommor i köksträdgården.

De vackra blommorna av honungsfacelia fyller ut i trädgården och ger mycket material att använda som gödning.

 

Gröngödsling

Ett sista tips är att odla växter som tillför en massa grön massa till jorden. Det kallas för gröngödsling. Enklast är att helt enkelt så eller plantera yta som för tillfället inte används, låta det växa upp och slå av eller vissna ner på jorden inför vintern. Det enda jag är noga med är att hålla koll på blomning och frösättning så att jag inte får invasioner av växter på platsen som jag inte vill ha där nästa år. Ibland kallas det här för fångstgrödor, alltså grödor som fångar upp näring i jorden och omsätter det till växtmassa, som i ett senare led åter blir näring till jorden. Det är suveränt. Jag odlar till exempel en massa solrosor, honungsfacelia, lupin och krasse. Allihop ger bra med bladmassa. Mer om växter som gödning i klippet nedan. Sedan det spelades in har fröerna till blå lupin slutat säljas, det går bra att använda andra lupiner som säljs som frö. Till exempel finns det en gul lupin som är både vacker och doftar gott.

 




Du som följt Skillnadens en tid vet att jag varje år bygger varmbänkar av hästskit. När bädden blivit ett år gammal grävs den ur och gödseln har då omvandlats till fin jord. Den använder jag i första hand inte som gödsel utan just som jord, för att till exempel toppa nya odlingsprojekt, skola om plantor och liknande.

Ibland har jag tur att få hem några säckar hönsskit eller annat strö som djur gått i. Då är jag förstås jätteglad och tackar aldrig nej när det erbjuds. Men det är en bonus och ingen gödning jag räknar in i trädgårdens vanliga skötsel. Oftast sparar jag säckarna till nya täckodlingsprojekt, det är mycket sällan jag använder det i grönsaksodlingen direkt.

Hoppas att du fått något tips och kanske kommit på någon ny idé som din odling skulle må bra av.
/Sara Bäckmo

 

22. februari 2017

18 svar till “Gödsel för oss som inte har djur”

  1. Kitty skriver:

    Jättebra inlägg, som alltid. Roligt och informerande med klipp till alla tips så att man verkligen ser vad och hur du gör. Det här hamnar upp på listan med bloggtips som jag skriver o på bloggen idag! 😉
    mvh. Kitty

  2. Marion Vogel skriver:

    På bilden med pallkragen m kompost ser det ut som du fyller på vartefter m bokashikompost tills pallkragen är full. Först därefter lägger du på jord om jag förstått rätt. Du har inga problem m skadedjur?

    • Sara Bäckmo skriver:

      Rätt uppfattat. Det finns flera blogginlägg som beskriver hur jag gör, sök gärna här i högerspalten. "Problem med" är en definitionsfråga... Det bor möss lite här och var i både komposter, tunnelväxthus och dessvärre i bostadshuset med. Men de innebär inget problem. Vi har fyra katter så beståndet hålls nere ganska bra. /Sara

  3. Lisa skriver:

    Hej Sara!
    Nu har jag följt dig sen hösten 2016 och lärt mig såååååå mycket så jag vet knappt vart jag ska börja! Jag vill testa så mycket! Men det ploppar upp massa funderingar i mitt huvud som jag önskar att du kunde svara på, ja de är ju trots allt du som skapat dessa funderingar☺️ Och hittills av allt jag läst så har jag inte riktigt fått några bra svar på detta.
    Så.. dehär med att gödsla med trädgårdsavfall, vi säger att du har vintersått en massa i en pallkrage och nu börjar de ploppa upp små söta grejer där, då kan man väl inte bara slänga på en massa gräsklipp och löv och annat på där? Hur gödslar man dom nya små? Eller om man breddsår? Då finns de ju ingen plats att lägga på några löv och annat emellan? ?

    Sen om man inte ännu vill prova bokashi, skulle man då bara kunna ta "växdelarna" man får över i köket och lägga ut direkt? Jag tänker på skal från potatis, morötter, betor m.m. Även blast från morötter och annat att andvända precis som med trädgårdsavfall?

    En annan undring är, kan man andvända hundskiten från hunden att gödsla med? Gör du de??

    • Sara Bäckmo skriver:

      Hej där!
      Gödsla med trädgårdsavfall: Poängen är ju att kretsloppet och jobbet med det många gånger måste göras i förväg. Du kan inte gödsla de nya grönsakerna genom att lägga på en massa grejer, då kvävs de. I bästa fall kan du lägga finfördelat vid sidan om, men riktigt tidigt på våren odlas de flesta växtplatser så tätt att det inte funkar. Allt grävs ner på hösten, som en förberedelse.

      Bokashi: Du kan absolut gödsla med växtdelarna, det gör många. Men att lägga skal och kompostmaterial på ytan är ingen bra idé, det lockar fåglar och djur som buffar omkring och förstör. Putta i så fall in under annat material som redan ligger i landet. Blast använder jag likt det du beskriver och har gjort klipp om det som finns att se på YouTube.

      Hundskit använder jag inte!
      Bästa,
      Sara

  4. Karin Norén Andersson skriver:

    Hej Sara!
    Jag undrar vart man kan köpa Blå Lupin?
    Jag har sökt men ej funnit någon information.
    Tack på förhand.
    Karin

  5. Filippa skriver:

    En fråga från en som har djur! Jag har i stort sett fri tillgång till koskit men har hört att det är för "starkt" att ha rätt i landen och att det måste brinna först. Går det att komma ifrån? Antingen bara skit el blandat m halm/ensilage.

    • Sara Bäckmo skriver:

      Det måste inte brinna först. De flesta gödsel, utom höns, går att använda utan att de först brunnit. Men med måtta förstås. Lena Israelsson sa i en podd att största anledningen till att vi inte använder färsk gödsel är att det är så kladdigt =) Det är förstås krångligt att använda färsk gödsel ovanpå landen. När jag får gödsel gräver jag ner i en ränna i bädden istället. /Sara

  6. Jenni skriver:

    Sorry för utanför-ämnet-inlägg. Men lupiner ska man väl inte köpa. Vad jag har förstått är det en främmande art som slår ut fauna. Eller är det skillnad på lupin och lupin?

    http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/

    • Sara Bäckmo skriver:

      Det beror helt på hur du odlar dem. I en hemträdgård där du just odlar dem är de ingen fara. Plantorna myllas ner innan de sätter frö och behandlas precis som vilka andra plantor som helst. De är utmärkta växter och populära perenner i alla möjliga färger. Kolla gärna utbudet hos fröfirmorna. /Sara

  7. Helena skriver:

    Själv tycker jag lupiner är ett otyg och försöker utrota dem så gott det går, då de i många decennier fått härja fritt i vår trädgård så har de blivit just växter som kväver andra. Jag lyssnar alltså på naturvårdsverkets rekommendationer. Inte kanske i första hand för min egen trädgårds skull (för de är ju vackra precis när de blommar) utan för att de sprider sig rätt villigt och hamnar på ställen där ingen tar hand om dem och de då brer ut sig hejdlöst. De har ju t.ex. tagit över en stor del av dikena längs med våra vägar så att andra viktiga nyttoväxter inte längre finns kvar.

  8. Lisa skriver:

    Jag har en fundering på täckodling. Gunnar det inte mördarsniglarna att läsa på gräsklipp som gödsling? Jag tänker mig att Ferry blir massa bra äggkläckningsfabriker?

  9. Irene skriver:

    Det finns ettåriga lupiner som man kan odla som gröngödsling. Skördar man dem innan det blir mogna frön är det inget problem alls.

  10. ingunsolli skriver:

    Mange planer nå. Blir veldig inspirert 😉

  11. […] ny vægtning i samtidens havebrug. En inspirationskilde til netop det at bruge kompost i haven er Sara Bäckmo fra Sverige. Hun har ingen husdyr og bruger udelukkende organisk materiale til at nære sin jord […]

  12. […] Jorden är fjolårets och den är fin i strukturen. Därför har jag bara luckrat och gett den ny näring i form av en näve hönsgödsel. En gång i månaden kan det vara dags att ge en ny giva gödsel, när man använder den här typen av långstidsverkande gödsel. Då krafsar jag bara ner lite  i jordytan. Näringen frigörs i lagom takt efter hand som jag vattnar. Du kan ju också vattna ut gödslet om du t ex har flytande gödsel som guld- eller nässelvatten. På Sara Bäckmos sida kan du läsa hur hon gör dessa gödselmedel.  […]

Lämna ett svar till ingunsolli Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *