19. april 2015

Halvt om halvt täckodlad potatis hos Sara

Så fort blasten visar sig lägger jag mer material på åsarna och allteftersom köksträdgården börjar producera grönsaksavfall matar jag dalarna mellan potatisraderna med det.

Skillnadens Trädgård

I mitten av april tycker jag det är dags att få mina sättpotatisar i jorden. Då har de legat 4-6 veckor på jord för att få rötter och lite blast inomhus. Jorden ute är uppvärmd och lätt att arbeta med.

Min potatis täckodlas under den tid de står i backen. Det är enkelt. Minimalt med arbete och då potatisen är skördas finns underbar jord i landen när täckmaterialet delvis förmultnat. När jag sätter potatisen låter jag den dock komma i jorden.

Det är endast en del av vinterpotatisen som jag sätter i köksträdgården i år. Jag håller på att bryta ny mark på annan plats i trädgården och har därför lyft ut potatisen ur växtföljden. Den potatisen kommer att täckodlas i halm i blivande perennland. Men eftersom jag förra året fick skörden uppäten av någon gnagare tar jag det säkra före det osäkra och sprider ut potatisens växtplatser något.

Sättpotatis

Sorterna som växer i köksträdgården i år är mandelpotatis och 'Amour'. De är rotade på en bricka med torv och har där hunnit att få ett stort rotsystem och fina blad.

Sättpotatis

I mitt lilla potatisland tar jag bort eventuellt ogräs och drar upp grunda fåror i jorden. De står med 50-60 centimeters mellanrum. Eftersom potatisen ska täckodlas behöver fårorna inte alls vara djupa.

Potatisland

I fårorna vattnar jag innan jag lägger i sättpotatisen, med ungefär 30 centimeters mellanrum. Blasten upp, rötterna ner.

Sättpotatis

Sen tar jag min potatishacka och öser upp jord över potatisen från raden mellan fårorna. Det gör inget om det blidas små dalar där jorden skopats upp. Detta kommer sedan att täckas.

Potatisland

Istället för att kupa ännu mer täcker jag sedan åsarna med löv, halm, gräsklipp, halvbrunnen kompost eller annat täckmaterial som finns till hands. I mitt fall återanvände jag halm och hö som täckt mina kronärtskockor under vintern.

Potatisland

Istället för att kupa potatisen fler gånger, som ofta rekommenderas för att inte potatisen ska bli grön då den eventuellt kommer i dagsljus, fortsätter jag att täcka min potatis. Minimalt med arbete. Så fort blasten visar sig lägger jag mer material på åsarna och allteftersom köksträdgården börjar producera grönsaksavfall matar jag dalarna mellan potatisraderna med det. Allt går tillbaka till grönsaksodlingen.

När jag sätter potatis tidigt håller jag förstås också koll på nattemperaturen. Det kan komma en köldknäpp och potatisblasten är känslig. Dock är rotknölarna tåligare och har än så länge överlevt eventuella frostknäppar tidigare säsonger. Men jag täcker gärna raderna med fiberväv eller extra täckmaterial om det är risk för frost.

Sommarpotatis som sätts ut tidigt kan med fördel hållas under fiberduk eller liten tunnel av plast under flera veckor framöver. Då blir det extra varmt och mysigt för knölarna som växer fortare då och ger tidigare skörd. Men den potatis som nu är satt hos mig är vinterpotatis och ska stå kvar länge i landet, så jag låter den ta den tid den behöver.
/Sara Bäckmo

 

4 svar till “Halvt om halvt täckodlad potatis hos Sara”

  1. Anette Olofsson skriver:

    Hej Sara!
    Mina fina potatisar blev också uppätna ett år. Där potatisen borde legat, fanns bara ett enda virvarr av hål och gångar! Efter det odlar jag bondbönor i potatislandet. Det har fungerat i 15 år. Men för ett par år sedan började grannarna använda sorkskrämmor. När jag skulle skörda mina fina och stora morötter, var de allihop avgnagda, strax under jordytan. Förra året hade jag odlat palsternackor. Två pallkragar. Och när de skulle till köket, så var allesamman neddragna i jorden. Det var bara hål kvar! Hade det varit rådjuren hade det sett annorlunda ut. Dessutom är de slarvigare, och drar upp, och tappar en del. Gissa vart bondbönorna ska växa i år;)

    Min faster hade odling på sitt skolschema i grundskolan. Hpn var född -37
    Kanske något vi skulle satsa på igen?

    Tack för en underbar och inspirerande blogg!
    Mvh
    Anette Olofsson

    • Sara Bäckmo skriver:

      Vilket bra tips, tack! Det är ytterst sällan jag tycker jag har problem med gnagare, oftast skräms de iväg av barnen som dundrar fram. Men ibland blir man förstås snopen... /Sara

  2. Anette Olofsson skriver:

    Hej Sara!
    Mina fina potatisar blev också uppätna ett år. Där potatisen borde legat, fanns bara ett enda virvarr av hål och gångar! Efter det odlar jag bondbönor i potatislandet. Det har fungerat i 15 år. Men för ett par år sedan började grannarna använda sorkskrämmor. När jag skulle skörda mina fina och stora morötter, var de allihop avgnagda, strax under jordytan. Förra året hade jag odlat palsternackor. Två pallkragar. Och när de skulle till köket, så var allesamman neddragna i jorden. Det var bara hål kvar! Hade det varit rådjuren hade det sett annorlunda ut. Dessutom är de slarvigare, och drar upp, och tappar en del. Gissa vart bondbönorna ska växa i år;)

    Min faster hade odling på sitt skolschema i grundskolan. Hpn var född -37
    Kanske något vi skulle satsa på igen?

    Tack för en underbar och inspirerande blogg!
    Mvh
    Anette Olofsson

    • Sara Bäckmo skriver:

      Vilket bra tips, tack! Det är ytterst sällan jag tycker jag har problem med gnagare, oftast skräms de iväg av barnen som dundrar fram. Men ibland blir man förstås snopen... /Sara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *