fbpx

16. december 2015

Karins täckodlade paradis - med mördarsniglar

Läs Karin Stjärne Nordqvist gästblogginlägg om hur det är att täckodla trots mördarsniglar i trädgården. Tips och inspiration!

 

På midsommarafton hittade jag den första mördarsnigeln i min köksträdgård. Och sen fler och fler. Nu samlar jag inspiration från andra som odlar på ungefär samma vis som jag, på så vis kom jag i kontakt med Karin Stjärne Nordqvist. Jag har bett henne att skriva ett gästblogginlägg om hur det är att ha mördarsniglar och samtidigt täckodla. Här är hennes berättelse:

För tio år sedan blev min make och jag med koloniträdgård. När vi tog över den fick vi en bok av de tidigare ägarna - ”50 sätt att mörda en snigel”. Den lämnades till oss med ett menande leende och vi förstod att sniglarna varit en stor del av deras trädgårdsarbete. Vi har lärt oss att leva med dem och vi har fått bukt med dem genom mitt ihärdiga arbete. De stör och gör vårt trädgårdsliv jobbigt och besvärligt men jag har insett att de är lättare att leva med än att bli av med.

I det här inlägget vill jag gärna förmedla att det är möjligt att odla grönsaker trots många sniglar. Och det är dessutom möjligt att täckodla. Alla bilder i det här inlägget är tagna på hösten, vill du ser fler bilder från trädgården kan du göra det på Instagram.

 

En brokig kolonilott förbereds inför hösten.

Under hösten sjuder Karins trädgård av aktivitet och allt material från odlingen återförs till jorden genom täckodlingen.

 

Jordhjälp att täckodla
Vi har hård lerjord på vår kolonilott och behöver tillföra mycket organiskt material för att få en jord som ger bra resultat. Det är därför vi täckodlar. En bar jord ger oss så mycket extrajobb att det knappt är lönt att odla alls. Många säger att täckodlingen drar till sig sniglar och det gör den. Men den drar också till sig sniglarnas naturliga fiender. Jag ser ofta koltrastar som krafsar runt i bäddarna på jakt efter ägg och igelkottarna trivs också i trädgårdens vilda hörn.

Allt växtmaterial i trädgården ingår i kretsloppet här på något vis, oavsett hur snigelpopulärt det är. En stor del används i täckodlingen. För att få tillräckligt med material behöver vi också hämta en del från omgivningarna. Då händer det att det följer med ägg och sniglar, men många finns redan i trädgården från början. Bland annat i täckodlingen.

Ofta hittar jag sniglarna under täckmaterialet, men inte i alla bäddar och inte i hela trädgården. Och skadorna efter sniglarna är inte nödvändigtvis större där vi täckodlar, det finns skador på mer eller mindre allt. Det är viktigt att komma ihåg.

Till skillnad från många andra som har mördarsniglar i odlingen använder vi inte pallkragar eller odlingslådor att odla i. Jag upplever nämligen att sniglarna trivs mellan jorden och planken och blir fler när de kan gömma sig där. Dessutom gillar jag att möblera om bland bäddarna varje år och då är fasta lådor mest i vägen. Därför odlar jag i upphöjda bäddar rakt ner i jorden.

 

Upphöjda odlingsbäddar i trädgården.

Utan en fast struktur på odlingen i form av ramar kring bäddarna kan Karin vara kreativ och ändra om efterhand.

 

Karins bästa tips:
- Hitta rutiner för att leta ägg och sniglar under täckmaterialet.
- Kombinera olika metoder, till exempel nematoder och fällor, för att fånga och minska sniglarna.
- Som lockbeten i täckodlingen funkar till exempel grapefrukt, plankor, plastpåsar, öl och presenningar.
- Lär dig att hitta slemmärken som kan ge dig en hint om var sniglarna finns.
- Lär känna din fiende och vilka platser de gillar mest i din trädgård.
- Tappa inte suget! Välj dina strider och ge inte upp!

 

Snigeljakten börjar på hösten

Nu har jag arbetat med bäddarna och grävt ner en del material jag haft över. På bilden överst i inlägget har jag till exempel gjort en hugelbädd/hügelbädd och återanvänt gammalt trämaterial. Nu börjar snigeljakten. När jag gjort iordning bäddarna och täckt dem inför vintern går jag igenom och kollar dem flera gånger. Jag lyfter på täcket och krafsar, gärna efter en köldknäpp. Sniglar gillar inte kyla så det gäller att störa deras varma vintersömn. Jag memorerar också var ägg och sniglar hittats, där kommer jag garanterat att hitta fler framöver. Under årens lopp har jag på detta sätt ringat in några heta zoner. Här är sniglarna fler och gör större skada. Har jag ont om tid eller ork lägger jag energin här.

På våren gör jag samma sak igen. Så fort ogräsfröna börjar gro vaknar sniglarna och då stökar jag runt i täckmaterialet, lyfter på det och gör det besvärligt för sniglarna. Nu letar jag också småsniglar som inte hunnit bli könsmogna. Om jag samlar in dem minskar mängden lagda ägg under sommaren. I den här jakten har jag en tumregel: ”Finns det en så finns det flera!”

På våren trivs sniglarna extra bra under varma stenar och plankor. Jag lockar dem ur jord och täckmaterial genom att lägga presenningar och svarta sopsäckar på bäddar och komposter. De dras till den fuktiga värmen och sedan är det bara att vända och plocka.

Under växtsäsongen letar jag sniglar som vore de otrevligt ogräs. Jag använder också lockbeten och fällor och har lyckats få ner mängden sniglar till en dräglig nivå.

Eftersom sniglarna gärna går på späda och skadade plantor är det bra att förgro eller köpa färdiga pluggar och plantera ut i täckodlingen. Då har växterna ett försprång. Runt attraktiva plantor sätter jag också ringar av avklippta PET- flaskor som barriärer och låter bli att dra täckmaterialet tätt kring växterna.

 

En frodig kolonilott med ett lustfyllt litet grått hus på.

Kolonilotten rymmer inte bara grönsaker utan också andra växter som ger material att täcka med. Perenner, löv, grenar och ogräs blir en del av kretsloppet på kolonilotten.

 

Tappade lusten
Jag upplever att täckodlingen ger så mycket bättre resultat i vår trädgård att jag inte vill vara utan den. Jorden blir bättre och i den växer grönsakerna fint. Därför har jag lärt mig att leva med sniglarna. De är hyfsat ovälkomna och jobbiga men ändå en del av kretsloppet i trädgården. Jag tappade suget ett tag och tänkte att det inte gick att odla alls, med eller utan täckodling, när det fanns sniglar i trädgården. Det stämmer inte. Det går - men det kräver arbete och rutin.
/Karin Stjärne Nordqvist

 

skillnadenstradgard_karin

 

Om Karin: Karin är bibliotekarie och lärare och jobbar just nu som förskollärare på en småbarnsavdelning. Hon älskar att lära sig nytt och drivs av en nyfikenhet på livet. Går aldrig hemifrån utan penna och anteckningsbok eftersom hon ständigt behöver anteckna nya idéer. Lever och odlar sin kolonilott tillsammans med man och levnadsglad fyraåring. Du kan följa Karin och hennes superinspirerande trädgård på Facebook och Instagram.

 

Läs gärna mer om mördarsniglar här - min syster Hanna Bäckmo delar tips från sin odling

5 svar till “Karins täckodlade paradis - med mördarsniglar”

  1. Charlotta skriver:

    Jag körde utan att täcka just för att jag har sniglar. Men de gräver ner sig i jorden och verkar trivas bra ändå. Precis som du skriver, gärna mellan jorden kanten på pallkragen. Men nematoder har gjort att de blivit färre och att gå ut på kvällen med pannlampa har varit det allra bästa sättet att få tag i dem.

  2. Camilla Jansson skriver:

    Härlig inspirerande artikel. Även m jag inte lider av mördarsniglar ännu så befarar jag att det kommer en dag. I år har jag faktiskt klippt 6 svartbruna slemmiga individer.

    /Camilla (nyfiQen)

  3. Anna skriver:

    Pannlampa på kvällen är verkligen bra, Charlotta! Så gör jag också - medan hunden gör sin runda går jag min med sekatören. I fjol sprinklade jag lite snigelfritt över de sniglar jag klippte och lät dem ligga kvar. Kväll efter kväll fångade jag fler och fler på de platserna, så jag behövde nästan inte leta efter dem. I år har de, peppar, peppar, ännu inte varit så många. Kanske att det gett resultat...

  4. Stefan Björn skriver:

    Efter att nästan ha gett upp odlandet för alla glupska sniglar fixade jag ett snigelstängel efter från England. Resultat - i det närmaste snigelfritt!
    Hur stängslet ser ut kan man se här: https://www.facebook.com/stefan.bjorn.92/posts/829670813791670

  5. Lotta Danielsson skriver:

    Mellan jorden och pallkragens kant har jag grävt ur en bit. Sedan har jag fyllt i grus där . Då lockas inte sniglarna dit. Det är mitt lilla tips!

    Mvh Lotta

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *