Komposten - en resurs att högakta

Ända sedan jag blev med egen trädgård har det här med komposter fascinerat mig. Jag lägger grejer i en hög och sen blir det jord. Waow!

När jag var liten odlade min mamma vår egen trädgård, skötte om en gigantisk naturtomt till ett annat hus hon äger och skapade dessutom några kryddträdgårdar på ön där jag växte upp, Styrsö i Göteborgs södra skärgård. Alla trädgårdarna hade förstås komposter och därför var det helt naturligt att jag själv skulle ha en när jag köpte mitt första hus, lilla Mölleslätt. Då blev jag också varse alla krångliga regler som finns när det gäller att kompostera hushållsavfall och latrin och sånt där. Det som är så enkelt i naturen är inte fullt så enkelt i alla regelverk.

Hur som helst. Till för bara några år sedan har jag alltid sett det som mer eller mindre obiligatoriskt för en trädgård och ett hushåll att ha en kompost, både för trädgårdsmaterial och hushållskompost. En speciellt avsatt plats för sånt som under en period omvandlas till jord, gärna lite i skymundan i en bortre del av trädgården. Själv har jag haft enkla högar rakt på backen, fiffigt byggda bingar i trä och förstås ett helt gäng i kompostgaller. Min senaste ordentliga kompost bestod, kommunens tydliga regler till trots, av ett pärlband på upp till fem olika bingar ihopsatta av 4-8 kompostgaller. Dessa vändes två gånger per år och gav mig mycket fin jord. Och mycket arbete.

Att vända en kompost är som att befinna sig mitt i julafton. Jag bara kan inte låta bli att tycka att det är helt fantastiskt. Det bara funkar. Och funkar det inte är det oftast så väldigt små justeringar som behövs för att få hela systemet på fötter igen. Ett naturens mirakel - som är grunden till hela min odling.

 

Kompost inramad av enkla kompostgaller.

En del av det långa pärlband av komposter som tidigare fanns i trädgården. Här har jag sått bönor på komposten.

 

Komposten som försvann

Och vad hände för några år sedan som fick hela den självklara komposten i gungning och resulterade i att jag plockat bort varenda en?

Jo, jag började odla intensivt på mina komposter. Och fann det ganska löjligt att mina avsides placerade högar kunde rymma så enormt stor potential utan att jag använde en bråkdel av det. I takt med att jag började täckodla allt mer frenetiskt blev behovet av en avskild kompost mindre och mindre. Och när jag dessutom började kompostera hushållsavfallet med Bokashi fanns liksom ingen anledning att ha komposterna kvar. Förra året började avvecklingen och i mitten av den nyss passerade sommaren var hela kompostsystemet nermonterat. En del besökare ser fram emot att få diskutera komposter och se hur jag hanterar det hela, men blir häpna över svaret att det inte finns någonting att se.

 

En liten odlingslåda har grävts ur och ska fyllas med gräsklipp och löv.

Odlingslådorna matas med komposterbart material och blir små jordfabriker på plats i köksträdgården.

 

Så här komposterar jag istället

Allt material från trädgården återgår på ett eller annat sätt direkt till odlingen. Material som bryts ner ganska snabbt används direkt i täckodlingen och ger en mängd fördelar på plats i landen. En del av det material som är för grovt att läggas rakt på jorden grävs ner i djupbäddar. Det som blir över använder jag i en mängd olika lådor och högar med jord över. Här hamnar också en stor del av hushållskomposten (Bokashi) under vintern, samt en del av ströet från hönshuset.

Här kan du se hur jag gör en sån här odlingshög. De funkar fint att göra precis när som helst under året, men hösten är förstås extra tacksam när det finns gott om material att använda.

 




 

Lådan i klippet ovan gjorde jag under augusti 2014. Ett år senare fanns inget av materialet kvar - det är ren jord. Ursprungligen var lådan tre pallkragar hög, som sjunker och till slut ger en hel pallkrage med finaste jord.

När jag har projekt på gång och behöver jord gräver jag ur lådan och bunkrar det jag behöver. Och sen packar jag lådan med nytt trädgårdsskräp.

 




 

Det här sättet att kompostera trädgårdsmaterial gör mig väldigt fri. Jag har aldrig ett koppel av komposter som måste vändas och tömmas då och då under året. Istället har jag ett gäng pallkragar som jag flyttar omkring, fyller upp, odlar på och gräver ur allt eftersom det finns material, behov av jord eller tillräckligt med ork. Det är helt suveränt. Dessutom kan jag placera högarna där jag tycker att de bäst behövs. Än så länge har jag aldrig placerat en enda i en den skymda del av trädgården där jag hade mina tidigare komposter... Högarna har hamnat i finrummet och blivit en resurs att högakta.

 

Ren jord med rester av kutterspån.

Med blandat komposterbart material i lådorna sker nedbrytningen snabbt. Så här ser materialet ut drygt ett år efter det att odlingshögen byggts av växtdelar, hushållskompost och hönsströ.

 

Blandat material för bästa nedbrytningen

Jag har inga speciella riktlinjer för hur jag gör de här högarna, annat än att jag alltid strävar efter att blanda materialet. Då tycker jag att nedbrytningen funkar allra bäst. En odlingshög bara av gräsklipp, löv, hönsströ, delar från gamla solrosor eller annat tar ofta längre tid att omvandlas till jord än om olika material blandas.

Riktigt grovt trädgårdsmaterial, som stubbar, grenar och andra delar från till exempel träd och buskar kan användas i så kallade hugelbäddar. Läs här hur jag byggde min.
/Sara Bäckmo

27. december 2015

18 svar till “Komposten - en resurs att högakta”

  1. Inger Härjerud skriver:

    Mina 2 bingar av pallkragar, 3 st på höjden, blev liksom av nöden tvunget, odlingslådor. Vem har yta för komposter i en pytteliten koloniträdgård? Jag odlar värmeälskande saker såsom gurka, pumpor, squash och lite perenna örter och lök i dom. På hösten tänker jag alltid att jag borde skaffa en till eftersom de två är överfulla. Men så sjunker ju materialet ihop allteftersom.
    /Inger

    • Sara Bäckmo skriver:

      Ja, materialet sjunker snabbt. Jag brukar räkna med att endast en tredjedel är kvar efter ett år ungefär, det gäller både kompost och det jag gräver ner i till exempel djupbäddar. Hälsningar Sara

  2. Katarina Olsson skriver:

    Jag undrar, när det gäller att sålla jorden. Vad använder ni som såll? Något egenhändigt tillverkat? Tacksam för tips.

    • Sara Bäckmo skriver:

      Det finns dyra finmaskiga jordsållar att köpa. När jag ska sålla större mängder kompostjord brukar jag göra det antingen i en gammal brödback över skottkärran, eller lägga ett kompostnät + ett finmaskigt nät (finns att köpa på till exempel K-Rauta eller annan byggbutik) över kompostnätet och sålla genom det. Funkar fint. Hälsningar Sara

  3. Julia Dalin skriver:

    Hur skulle du göra om du har mycket eklöv som tar lång tid på dig att förmultna? Jag vill ogärna behöva köra iväg det till tippen... Bor i stockholm

    • Sara Bäckmo skriver:

      Hej Julia,
      Jag använder gärna grannens boklöv och eklöv och brukar behandla dem som andra löv. Eftersom jag sällan använder endast löv i till exempel täckodling eller odlingslådor brukar det inte vara något problem. Blandat material är allra bäst tycker jag. Så blanda upp i kompost, täckodling, odlingslådor och annat blir mitt svar. Hälsningar Sara

  4. Karolina skriver:

    Hur gör du med ris och grenar från buskar och träd?

  5. Lisa Andersson skriver:

    Hej Sara! Jag har en stor hög med trädgårdsskräp längt in i min villa trädgård. På den har jag under 4 år lagt allt möjligt avfall från trädgården både grovt och lite finare. Komposthögen står skuggigt bredvid en mur. Jag bor i ett område med mycket sniglar och hela högen kryllar av sniglar under de varmare månaderna. Jag har av denna anledning inte vågat lägga material från högen i mina bäddar då jag är rädd att sniglarna ska bli ännu fler just bland grönsakerna. Jag vet att du inte har så stor erfarenhet av sniglar men vad tror du, om jag lägger detta material under ett stort lager jord överlever sniglarna och hittar upp till ytan på sommaren då?

    Grattis till graviditeten förresten! Vi väntar barn nummer två i mars så även här blir det en odling med spädbarn.

    Hälsningar Lisa

    • Sara Bäckmo skriver:

      Titta Lisa, äntligen hittar jag ditt inlägg efter att ha letat mig långt ner i kommentarsfälten. Haft dåligt samvete över att jag inte svarat dig! Stort grattis till bebisen, först av allt!

      Det jag omedelbart tänker om din hög är att du skulle ta och sprida ut den över ett större område nu när det är riktigt kallt, om det är möjligt. Då är chansen stor att sniglar och ägg förstörs i kylan och det spar dig en massa besvär. Inte så himla kul att ge dig det rådet nu när din kropp behöver fokusera på helt andra saker, men ni kanske kan hjälpas åt hemma. Senare under våren kan du då kratta ihop materialet och använda som täckmaterial eller fyllning i nya bäddar. Jag tror dessvärre inte att du slipper sniglarna genom att gräva ner materialet riktigt djupt, de kommer att leta sig upp.

      Ett annat alternativ är att köpa nematoder och vattna högen några veckor innan du tänkt flytta på den. Nematoderna letar sig in i sniglarna och tar död på dem.
      Håller tummarna för att nåt ska funka!
      Lycka till med hög och bebis! Hälsningar Sara

  6. Lisa skriver:

    Ingen fara Sara, jag förstår att det är många som söker dina råd.

    Det låter som en bra idé att sprida materialet så att sniglarna dör, borde i alla fall minska antalet väsentligt. Jag får fjäska med mannen när snön smält.

    Må så gott!

  7. Zäta skriver:

    Jag komposterar köksavfall (ej animalier) blandat med lite trädgårdsavfall i en sluten kompost (Gröna Johanna).
    När jag vill sålla resultatet lägger jag det i en rund lövkorg av plast och roterar sakta korgen med öppningen mot mig och sidan ner, över en skottkärra. De delar som är lite för stora stannar kvar i korgen och åker tillbaka i komposten igen. Det tar lite tid men ger bra träning för armarna och så kan jag fösa bort lite av gråsuggorna som hamnar i skottkärran för de vill äta på odlingarna om de får slut på kompostmaterial så de vill jag helst inte ha i mina krukor och hinkar.

  8. Eva robild skriver:

    Du är så inspirerande Sara, men vill man ändå veta mer om komposter har jag gjort ett klipp på youtube för allt om trädgård.
    Eva

  9. Eva Robild skriver:

    Här är länken till mitt inlägg om kompost "på det gamla viset". Jag direktkomposterar också, precis som du Sara, men det blir ändå material över till min kompost. https://www.youtube.com/watch?v=bvQKJ5Qrdkc

  10. Kristina skriver:

    Jag testade att kompostera direkt i mina täckodlingar i somras, vilket gick finemang! Fram till på hösten då en räv (eller vad det nu varit) hittade på "restaurangen" och mitt nyplanterade jordgubbsland blev uppgrävt. Hade gjort komposthögar med bla matavfall, fyllt på med jord och sen planterat jordgubbsplantor. Hat du stött på liknande problem?

  11. Benni fra Norge skriver:

    Hei Sara.
    I dine klipp ser jeg at du har veldig frodige vekster, som sikkert beror på veldig god jord og mye næring.
    Jeg har mye sandjord og prøver å tilføre mer organisk materiale.
    Alt materiale i hagen er gull verd og jeg prøver å forbedre min jord alt hva jeg makter.
    Har akkurat begynt å bruke Bokashi. Ellers graver jeg ned alt annet materiale direkte i odlingsbed.
    Jeg bruker også neslevann til gjødsel.
    Jeg lurer på om du har prøvd kompost-te i din odling?
    Gjødsel laget av kompost, melasse, vann og med en luftpumpe?
    Hvis du har prøvd dette del gjerne erfaring i et blogginnlegg neste år.
    Elles vil jeg takke for nok et år med fantastisk inspirasjon fra deg og din blogg.
    Ønsker deg og familie en fredelig og god jul.

  12. Chiqan skriver:

    Jag har väldigt mycket mossa i min "naturgräsmatta", hur ska jag tänka där? Provade lägga gräsklipp i jordgubbslandet ett år, men fick då en fin mossmatta i gångarna...

Lämna ett svar till Inger Härjerud Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *