02. februari 2016

Många sorters spenat i kallbänk

Nu gör jag ett nytt försök med lite av ett spenat-test. Sju sorter är sådda och ska förhoppningsvis säga något om en eller flera sorter som är extra bra att vinterså.

Precis som många andra har också jag jublat över en period med mildväder. Det har varit fullspäckade dagar under helgen så det har inte blivit så mycket trädgårdstid som jag önskat, men ändå några timmars påtande. Så underbart! Har känt mig glad och stark och sååååååå förväntansfull inför den nya odlingssäsongen.

Så fort väderleksprognosen (en väder-app på mobilen med tiodygnsprognos kan jag verkligen rekommendera) skvallrade om en sammanhängande period med plusgrader var jag ute och skottade ner snö över jorden i den långa kallbänken. Jag har helt enkelt satt en odlingsram, som tidigare använts till varmbänk, över en bädd i härligt söderläge och använder den som kallbänk. Någon frågade om vinklingen på ramen och om det är nödvändigt. Svaret är nej, men ljuset når en större del av jorden inom ramen när långsidan som vätter mot söder är något lägre. Det är särskilt viktigt tidigt på säsongen när till exempel en varmbänk läggs och den här ramen är liksom gjord efter konstens alla regler. Det funkar lika bra med en vanlig låda, typ pallkrage eller liknande.

Här kan du läsa mer hur jag förberett och tänkt kring just den här kallbänken: Vintersådd i den stora kallbänken.

Ramen är 3 meter lång och 1 meter bred. Inför sådden såg jag som sagt till att ytan var fuktig, genom att snö fick smälta där, och sedan har jag dragit upp 20 rader med 10-15 centimeters mellanrum över hela jordytan.

 

Sårader uppdragna i jord.

Jorden är fuktig men inte genomblöt när jag drar upp raderna. Spenat kan växa ganska tätt, i alla fall om inte plantorna ska stå länge på platsen och tillåtas växa sig jättestora med blomstänglar och allt. Jag sår fröna med cirka 5 centimeters avstånd i raderna.

 

Årets spenat-test
Jag har gått igenom alla mina fröer och lokaliserat sju sorters spenat. Vintern 2013 försökte jag mig på ett experiment med att så ett gäng olika sorter spenat under vintern för att kunna jämföra hur skörden blev och kanske hitta någon favorit just för vintersådd. Men plantetiketterna fick fötter så jag fick nöja mig med att skörden var helt okej. I år gör jag om testet och har alltså proppat hela kallbänken full med de sju sorterna. Sett från höger:

Giant America (3 rader)
Medania (3 rader)
Butterfly (3 rader)
Viking (3 rader)
Bloomsdale Long Standing (3 rader)
Kongen af Danmark (1 rad)
Monnopa (4 rader)

Nu kan plantetiketterna vandra iväg bäst de vill eftersom jag dokumenterat så bra här hur jag sått. Ett annat knep är att fotografera fröpåsarna eller plantetiketterna i den ordning grönsakerna såtts för att minnas. Jag förlorar en mängd plantetiketter varje år när små hjälpredor bistår, så jag försöker begränsa dem så gott det går i odlingen. Plantetiketterna alltså - inte hjälpredorna.

Min spenatfavorit är Medania som ger stora läckra blad. Jag har tyckt att just den här sorten har klarat sig extra bra i kyligt väder, både tidig vår och sen höst. Plantor av Medania har också lyckats övervintra i låda utomhus och då gett väldigt tidig skörd. Nu hoppas jag att övriga sorter gror och kan ge mig något att jämföra med.

 

Påsar med spenatfrön i en plastlåda.

När jag sår ute i fuktigt eller regnigt väder (bland har jag inget val eftersom familjepusslet inte ger så många alternativ till trädgårdstid alltid) har jag fröpåsarna i en plastlåda med lock, liksom de på förhand uppmärkta etiketterna.

 

Egenskaper att leta efter
Någon har undrat över vad jag tycker är bra egenskaper hos spenat. Jag vill ha sorter som ger stora blad (mycket skörd alltså) och som går sent i blom, då hinner jag skörda extra mycket på dem innan de plockas bort. Dessutom är det bra om sorterna anges vara extra köldtåliga. Jag odlar ju främst spenat för skörd tidig vår och sen höst och då kan det dyka upp en hel del kalla dagar och nätter. Bladmögel och andra problem med själva bladen har jag inte stött på än så de egenskaperna har jag inte brytt mig om.

En del sorter beskrivs som så sena med att gå i blom att de funkar fint att odla på sommaren, men alla sorter jag odlat än så länge har gått i blom sommartid i alla fall.

Den enda skötseln den här bädden behöver nu är att jag ser till att jorden inte torkar ut när det börjar bli varmare ute. När vårsolen lyser med full kraft fram i mars kan jag behöva lätta lite på locken så det kommer in lite frisk luft. Annars är det bara att rulla tummarna fram till i april när jag gissar att det börjar bli tid att skörda. Plantorna kommer att slutskördas i maj, om de inte gått i blom eller förstörts på något sätt innan dess. Efter det lyfter jag bort ramen och odlar annat på platsen, jag har inte riktigt bestämt vad än.

Spenat är en av de bladgrönsaker vi använder mest i matlagningen och därför har jag också skrivit mycket om den på bloggen. Kika gärna under taggen Spenat för att läsa mer om hur jag odlar och använder den. Nedan kan du se tips på fler fina grönsaker att odla tidigt på säsongen.
/Sara Bäckmo

 

 

7 svar till “Många sorters spenat i kallbänk”

  1. Erika skriver:

    Har du byggplast över?

  2. Benni skriver:

    Hei
    Har aldri prøvd spinat tidligere, men du har inspirert meg til å prøve.
    Kan en få ok planter ved å så spinat nå inne under lys nå, for utplantig når jorden er tint?
    Har sorten Medania og har fått opp små planter inne, men de vokser ikke fort.

    • Sara Bäckmo skriver:

      Jag vet andra som sår spenat inne, eller ute, i pluggbrätten för att senare plantera ut. Men jag har aldrig lyckats, trots många försök. En stor del av fröna gror inte alls, och de som väl gror står bara och stampar. Nu har jag gett upp det och direktsår alltid. Hälsningar Sara

  3. Camilla Lindblad skriver:

    Hej! Vilken sorts virke bygger du dina kallbänkar av och vilka dimensioner? Camilla.

    • Sara Bäckmo skriver:

      Hej,
      De flesta lådor jag använder till kallbänkar är vanliga pallkragar som jag köper direkt från tillverkaren. De är 120 x 80 centimeter. Och så gör jag lock av takläkt som jag häftar på växthusplast eller byggplast över. Hälsningar Sara

  4. Elisabeth Gransth skriver:

    Vilken sort var bäst?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *