Min dunderkompost

Bara några dagar efter att den byggts osar komposten av värme och den doftar underbart av växtdelar som omvandlas till jord. Jag har äntligen byggt min kompost!

I flera år har jag glatt mig åt att ha en trädgård utan kompost. Det låter konstigt kanske, för det är ju näst intill lag på att en trädgård ska ha en kompost. Men täckodlingen slukar det trädgården producerat i form av blast och stjälkar och köksavfallet komposteras med bokashi som grävs ner direkt i landet. Det har inte funnits behov för en kompost.

 

Vill njuta av kompost
Inget nytt har egentligen hänt vad gäller behoven. Men jag har fått ett sug efter kompost. Jag har älskat att kompostera ända sedan jag blev med hus för snart tjugo år sedan. Det pirrar i magen när jag lyfter på de översta lagren i en komposthög och ser det myllrande livet, känner värmen, doften och blir påmind om hur otroligt komplext systemet jag är en del av är. Välfungerande komposter är närmast magiska!

I vintras bestämde jag mig för att göra en nöjeskompost, alltså en hög bara för skojs skull. För att få känna allt det där som komposten för med sig. För att få stoppa fingrarna i kompostjord. I podden Två odlare emellan berättade jag om kompostdrömmen, hör gärna nedan:

 

 

 

Kompost ovan mark
För att prova något nytt och lära mig nåt annat än det jag redan vet har jag hämtat inspiration från en produkt som heter Mullnet. Metoden bygger på att komposten läggs ovan marken, på ett nät och byggs på höjden utan att någonsin grävas om. I takt med att kompostmaterialet förmultnar rasar det ner genom gallret undertill och kan grävas ur under själva komposten. Det verkar smart och jag vill prova. Innan jag vet om jag vill köpa ett färdigt system testar jag en egen variant. Så här har jag gjort.

 

En pallkrage med galler på.

1. Delar av fronten på en pallkrage har sågats bort. Jag har lämnat några decimeter på var sida för att kunna avlasta det nät som ska läggas på senare.

Komposten är placerad längs ena gaveln i stora tunnelväxthuset. Dels är det praktiskt att ha någonstans att lägga blast och kompostmaterial från växthuset, men ännu bättre är att jag kan odla på högen under delar av året och dra nytta av fin, näringsrik jord i komposten och tunnelväxthusets värme. Om komposten sköter sig kommer den dessutom att ge bra undervärme kyligare årstider eftersom nedbrytningsprocessen gör den varm.

 

Kompostgaller ovanpå pallkragen.

2. Ovanpå pallkragen har jag lagt två tunna brädor samt två små korta brädor längs kortsidorna för att fördela vikten. Över det två kompostgaller som bundits i hop så att näten sitter precis ovanför varandra. Det här är egentligen det jag tror kan stjälpa konstruktionen; att nätet har för små "hål" och att kompostmaterialet får svårt att trilla ner. Dessutom kan kompostgaller vara för klent och gå sönder trots brädorna som avlastar. Men då är det inte värre än att jag får göra om det.

 

 

Tidningspapper i en pallkrage

3. Komposten består nu av två pallkragar på höjden och en undertill. Ett tunt lager tidningar ligger över gallret. Efter det har jag matat komposten med en mix av gräsklipp, ensilage och bokashi-kompost. Jag har varit noga med att få till en bra mix av färskt material (gräsklipp och kompost) som är rikt på kväve och torrt gammalt ensilage material som torde vara rikare på kol. För att främja mikrolivet i komposten har jag också varvat in en hink med trädgårdsjord, rik på maskar och andra småkryp.

 

 

Olika material till komposten, ensilage, gräsklipp.

Här är materialen jag använt till komposten; gräsklipp, ensilage, jord och bokashi-kompost.

 

Jord och gräsklipp i komposten.

Ett lager jord är nyckeln till ett rikt och snabbstartat mikroliv i komposten.

 

Kompostmaterialet är bara cirka 15 centimeter högt just nu, men kommer alltså att byggas på efterhand. Ingen brådska. Nu matar jag den med bortknipsade blad, kisspapper (vi kissar på kanna i tunnelväxthuset och använder som gödning, läs mer i Skaffa en potta och gödsla med ditt kiss) och annat som kommer från odlingar i tunneln. Emellanåt vattnar jag lite.

 

En kompost sedd från ovan.

Komposten matas hela tiden ovanifrån och behöver aldrig grävas om eftersom den färdiga jorden sipprar ut undertill.

 

Tre dagar efter att komposten byggdes ryker det om den sent på kvällen när temperaturen i tunneln sjunker. En bit ner i lagret är det drygt 40 grader varmt. På ytan ilar en mängd små insekter omkring och när jag lyfter på stora kålblad ser jag kondensen under bladverket som vittnar om en härlig fuktig miljö. Det doftar underbart av förmultningen och jag njuter av att äntligen ha en kompost. En nöjeskompost. En finkompost.
/Sara Bäckmo

 

30. juni 2017

28 svar till “Min dunderkompost”

  1. Ulla Troeng skriver:

    Men hur får du sedan ut jorden genom den lilla öppningen?

  2. Caroline skriver:

    Går det inte att ha ett lagom stort armeringsjärn i botten? Det blir ju lite starkare och har större hål! Smart grej hur som helst!

  3. Klaus skriver:

    Strålande idé, den måste provas. Det var nog därför jag lämnade lite plats i växthuset. 😉

  4. Maud skriver:

    Undrar om du även täcker med brännässlor och maskrosor ?

  5. Lotta skriver:

    Jag bara undrar - mördarsniglarna då? Dom kryper upp i min kompost i alla fall. Då kan man väl inte använda den jord det ev blir pga att den är full med mördarsniglar eller deras ägg..??

    • Sara Bäckmo skriver:

      Komposten är en enkel plats att bekämpa med nematoder eftersom det är en så begränsad plats där sniglarna lever. Inget särskilt problem, tycker jag. /Sara

  6. Maud skriver:

    Tack Sara för snabba svar och din underbara blogg,med tips idéer!Stor inspirationskälla☀️?

  7. Anncharlott skriver:

    Detta måste jag bara prova. Tack för all härlig insperation?

  8. Anna skriver:

    Ärvt en gård och flyttat dit. Drömmer om en bra kompost och effektiv. Ska snart bygga iordning ett ställe. Hade tänkt göra två stora bingar där jag kunde lyfta över till den andra när jag ska vända och få in syre. Nu blir jag sugen att pröva din metod. Tack för en bra blogg med många tipps, hit kommer jag tillbaka. Trevlig sommar från Anna i Värmland

  9. Gina skriver:

    Funderade just på att bygga ny kompost, av just pallkragar...men den här idén är ju Kompost 2.0 🙂
    Jag har dock haft påhälsningar av små gnagare som tagit sig in i komposten genom frigolitisoleringen och allt..med denna öppna konstruktion får ju mössen fullt tillträde..o äter upp allt som ska bli jord...hur har du tänkt kring det?
    Tacksam för fundering...

  10. jagersjo skriver:

    Hur går det med dina Mullnet komposter?

  11. Anna Andrée skriver:

    Hur har det fungerat med din dunderkompost ?
    Rekomenderar du den ?

  12. Maria skriver:

    Nyfiken att höra hur det gått!

  13. Henri skriver:

    Hej Sara

    Delar länken på denna intressanta kompost med den lokala trädgårdsföreningen här i byn. Mycket intressant bygge som jag fräckt tänker kopiera och testa 🙂 Tack för tipset...

  14. Linda skriver:

    Hur har det gått?

  15. Cecilia Vallin skriver:

    Tack för inspirationen, jag har dragit mig för att kompostera just för att det känns så jobbigt att vända och gräva om och hålla på, men jag har precis byggt en sådan kompost som du visade i inlägget, jag hoppas det funkar! Har du möjlighet att uppdatera oss om hur din har funkat?

    /Cecilia

  16. Gunilla Sundberg skriver:

    Varför lägger du tidningspapper? Kan det som förmultnar komma ner till botten då. Är det bra att blanda i hästskit?

  17. Hanna skriver:

    Jag håller precis på att starta en trädgårdskompost. Har en full bokashihink, som har stått i två veckor men inte blandats med jord. Kan jag gräva ner innehållet i den direkt i komposten eller behöver den blandas med jord först?
    /Hanna

  18. Lotta Pettersson skriver:

    Hej Sara. Behöver inte maskar komma in i komposten? Eller är det en annan typ av kompostering?
    Mvh Lotta

  19. ole andersen skriver:

    Hej Sara!
    Byggde en liknande fast mycket större kompost och den funkar klockrent,jorden har redan börjat trillat ner efter ca 1,5 år och jorden är helt fantastisk/ Mvh Ole o Sari

  20. Linn Hansson skriver:

    En sådan här vill jag ha!!!!

  21. Jenny Lundstedt skriver:

    Hej tack för en strålande idé jag vet nu med varför jag har sparat en plats i tunneln 😍
    Nu vet jag vad en del av min semester kommer gå till bygga kompost och leta pallkragar.
    Tack nu skall här bli jordtillverkning 💚🌱☕️

  22. Robert Roos skriver:

    Hur har det fungerat? Något du rekomenderar fortfarande?

  23. Ebba skriver:

    Måste den stå inne i tunnel/växthus…? Ser förträffligt ut. Men vill ha den ute…

  24. Marianne Johansson skriver:

    Jag undrar vilken kompost du sedan köpte till din 40 års present ? vad heter den och vart finns dom ?

  25. Ebba Holmquist skriver:

    Vore spännande höra om detta fungerade!?

    Jag har just byggt mig en egen och undrar om gallerhålen var lagom stora eller för stora/små i din innan jag startar min.

    Tack för all inspiration 🙂

  26. Gertrud Eklund skriver:

    Hej Sara

    I min kolloilottsförening finns det många som har svåra rotogräs: Vindor, knölklockor, åkräfräken, åkertistlar. Vd händer om man lägger dessa i den sortens pallkragskompost som detta ahndlar om. Hinner de komposteras eller ska man ta hem dem och lägga dem i hushållssoporna som går till förbränning

Lämna ett svar till jagersjo Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *