Mina upphöjda bäddar

Min köksträdgård har fått fyra nya bäddar. Att odla i upphöjda bäddar tycker jag underlättar mycket, och det är enkelt att fixa när jorden är lätt att gräva.

Köksträdgård med halm och många projekt i.

Så här ser området ut som jag jobbat med. Till vänster en liten minitunnel i hårdplast som jag odlar bladgrönsaker i och till höger en påbörjad straw-bale-garden.

 

För två vårar sedan bestämde jag mig för att göra om en del av kvarteret uppe vid stenmuren. Istället för att odla i fyra bäddar skulle jag göra ett kvadratiskt område som jag kunde plantera lite som jag ville. Första året blev jättebra, men andra året med huller om buller-plantering var svårare, med ogräs och sniglar som följd. Nu är det dags att återgå till bäddarna, som är lätta och bra att odla. Men, hur gör man det?

Nedanför kan du se hur platsen såg ut sommaren 2019.

 

Närbild på samplanteringen med växter i grönt och rött i motljus.

Blandade växter, planterade helt utan plan, huller om buller. Odlingen gjorde jag inspirerad av Anna Sundström i Umeå, efter att hon visat så fina bilder från sin kolonilott.

 

Samplantering i morgonljus med röda vippor från amaranten.

Här växer jätteverbena, rävsvans/amarant, fänkål och en hel del annat tillsammans, till nytta och nöje och morgonljuset.

 

 

Gräva i gångarna

Jag vill ju inte gräva mer än nödvändigt i min trädgård. Dels vill jag inte störa maskar och mikroliv i jorden, men mest känns det onödigt för att jag inte behöver. Jag har väldigt bra jord, den är lucker och välgödd. Min täckodling (där jag lägger växtmaterial ovanpå bäddarna, som maskar och kryp äter upp och omvandlar till jord) håller jorden luftig och fin. När jag väl behöver gräva, är det med andra ord väldigt enkelt.

 

Läs mer: Upphöjda bäddar med gångar av skräp

 

Jordplätt med växtskräp på.

Här har jag börjat gräva upp jord från gång vid bädd till vänster. Övrig yta är inte påbörjad. På det här området har jag ganska lite ogräs, men de som finns är desto besvärligare. Ängsfräken växer flera meter under marken och letar sig upp i ytan. Dessutom kom något hemskt revande ogräs förra året som ställde till det.

 

Området är alltså ungefär kvadratiskt och kan delas upp i fyra smala bäddar, med tre gångar emellan. Enklast möjliga sätt att göra det på är att:

 

  • ställa mig där jag vill ha en gång, med gången "i ryggen"
  • gräva ett spadtag djupt i nya gången och backa bakåt
  • lägga all jord i den tänkta bädden bredvid
  • kratta nya bädden plan
  • lägga gammalt täckmaterial, halm eller annat i nya gången

 

På så sätt har jag bara flyttat upp jorden från gången, ovanpå bädden. Då blir bädden upphöjd över markytan och har fin jord som krattas jämn och förbereds för sådd eller plantering. Egentligen kan man säga att jag gör gångar och får bäddarna på köpet.

 

Fyra bäddar av jord bredvid varandra.

Nu är alla fyra bäddar försedda med jord, uppgrävd från gångarna. Inte finkrattat än.

 

Material i gångar

Ni undrar varför jag lägger grejer i gångarna. Det är så praktiskt! Eftersom jag täckodlar i trädgården vill jag så långt det går skapa bra miljöer för maskar och småkryp. Genom att fylla upp gångarna med organiskt material skapar jag riktiga maskrestauranger, där maskarna kan förse sig med föda och föröka sig. Det finns också en del täckmaterial kvar i bäddarna, men den ligger ju nu en bit under jordytan.

Innan jag hämtat gräsklipp och börjar täcka på nytt, får maskarna söka sig till gångarna.

Att ha någon typ av material i gångarna är också praktiskt eftersom det inte blir lerigt och klafsigt på samma vis som om jorden är bar. Jag har själv lagt halm i gångarna, helt enkelt för att jag råkar ha det. I andra gångar har jag lagt majs-plantor, ogräs, blad, gräsklipp, ull och annat.

 

Läs mer: Gångar av jord mellan upphöjda bäddar

 

Jord, jord, jord

De här bäddarna är smala, kanske bara 60 cm eller så. Det får plats tre ganska täta rader med grönsaker. Några av er som såg veckans uppdatering på Instagram undrar om inte jorden i bäddarna dråsar ner. Mjae. Materialet i gångarna hjälper till att hålla jorden på plats. När bädden är färdig försöker jag också "stampa" jorden på plats med baksidan av en kratta.

Kommer det ett hällregn eller grävsugen katt är det klart att mycket kan gå fel, men jorden håller sig still förvånande bra. Det har förstås att göra med att jorden är väldigt lucker. När det regnar lagom rinner vattnet ner i jorden istället för att bilda en flod utåt sidorna. Det brukar funka bra!

 

Fyra svarta bäddar med ljus halm emellan.

Snyggt, prydligt och lättodlat med upphöjda bäddar. Halmen sjunker efterhand i gången och kan fyllas på om man vill.

 

Frågor från Instagram

Mina bilder på Instagram från grävstunden i måndags fick en hel del frågor att trilla in. Jag har valt ut några som jag svarar på här nedan.

Du som är medlem på sarabackmo.se kan varje månad vara med på en frågestund som jag gör live i vår medlemsgrupp på Facebook. Perfekt tillfälle att ställa frågor och få inspiration. Medlemskapet är öppet för alla och du får gärna prova på en månad och se om du gillar det. Det kostar 89 kronor per månad att vara med och kan avslutas när du vill. I medlemskapet ingår längre artiklar, podcast och medlemsgrupp på Facebook.

 

Läs mer: Bli medlem på sarabackmo.se

 

Var odlar du nånstans?

Jag odlar två trädgårdar i byn Kalvsvik som ligger 2,5 mil söder om Växjö i Småland. Min odlingszon är 3. Trädgården hemma är ofta lite kyligare än andra i grannskapet eftersom det är öppet runt om och det ofta blir kallt på nätterna. I gengäld har jag lagt köksträdgården så jag har full sol hela dagen. Min lilla trädgård vid kyrkan i Kalvsvik ligger på ett berg, där är det blåsigt jämt.

 

Kan jag strunta i att gräva bort ogräs och bara lägga på stalljord?

Jag skulle själv inte göra den varianten. Jord på stallgödsel är bra näring - också till ogräs. Ogräset etablerar sig snabbt och kommer att gödslas av det du kallar stalljord. Gör jobbet ordentligt från början. Gräv bort ogräset och rensa. Eller täck marken med kartong eller tidningar och jord på toppen. På så sätt kan du kväva bort ogräset, samtidigt som du odlar på toppen.

 

Vad är täckmaterial?

Täckmaterial kallas olika typer av organiska material som läggs på marken, som en del i täckodling. Det är en särskild metod för att odla, som är mycket arbetsbesparande och därtill snäll mot jorden. Läs mer om täckodling i artikeln nedan.

Läs mer: Min guide till täckodling 

 

Finns det någon trix för att inte halmen ska blåsa iväg?

Om halmen är blöt blåser den inte iväg lika lätt. Oftast räcker det med att låta den ligga ute så blir den tung av lite dagg och fukt. Om halmen är torr kan man vattna på den efter man lagt den i odlingen. Om jag lagt hö eller ensilage på en bädd lägger jag oftast kompostgaller på först, eller täcker med en odlingsväv, innan materialet fuktats. I gångarna låter jag den bara ligga, det brukar ligga kvar.

 

Är det jord hela vägen i bäddarna, eller grövre material längre ner?

Det är så lyxigt att jag faktiskt bara har jord!

 

Hur gör man bäddar med styv lerjord?

Jag tycker att du ska förbättra jorden genom täckodling! Börja med att rensa jorden och luckra den med en grep. Gräv inte, vänd inte. Stampa ner grepen och rucka lite på den. Ta upp den ur jorden och upprepa med tio centimeters förskjutning. Lassa sedan på massor av organiska material. Detta bryts ner till jord med maskarnas hjälp och kommer att bygga ett fint lager matjord ovan på leran. Så småningom jobbar lagren ihop sig. Undvik att gräva, men luckra gärna lite med grepen.

 

Vad är syftet med att gräva upp bäddar så här, istället för att markera gångar på platt mark?

I det här fallet vill jag i huvudsak se till att jag har lucker fin jord att så och plantera i, utan en massa gammalt täckmaterial att ta hänsyn till. Jag gräver upp jord från gångarna och så är saken löst - utan att jag grävt i själva bäddarna.

 

Varför krokig kratta? 

Detta är en ohjälpligt skitsvår ergonomisk kratta som jag ångrar att jag köpt, varje gång jag använder den. Rak kratta är mycket bättre! Men eftersom den nu ändå finns i trädgården och är hundra gånger mer hållbar än en vanlig i trä, så åker jag på att använda den ibland ändå.

 

Vilken bredd har du på bäddarna?

Jag vill helst ha bäddar som är ganska smala, då når jag bra över dem från bägge sidor. 70-80 cm tycker jag är lagom. Men ibland blir de både bredare eller smalare än så.

 

Svarta bäddar med rött hus bakom.

Kan du föreställa dig hur det ser ut med växter i bäddarna? Sockerärter, blåklint, morot och svartrot, kanske?

 

Idag har jag använt en solig timme till att så de fyra bäddarna. Och jag är glad som en lärka över det! Du ska få läsa mer om sådden senare i veckan.
/Sara Bäckmo

 

 

16. mars 2021

3 svar till “Mina upphöjda bäddar”

  1. askebo skriver:

    Jag har också en kratta med ergonomiskt skaft, när jag använder den funderar jag ofta på om den som designat den någonsin har krattat... Det är skrattretande hur svår den är att hantera =)

    • Karin skriver:

      Samma med ergonomiska grepar, både till spån och halm. Jag brukar sällan dömma ut saker, och istället tänka att det säkert är någon som tycker dom är bra eller att det är jag som inte kan hantera dom... men ergonomiska grepar och krattor är verkligen så totalt värdelösa så jag finner inte ord. Likförbannat finns det minst en i varje stall som ingen använder... ?

  2. Ola Björk skriver:

    Hur undviker du mördarsniglar i din täckodling?
    Mvh
    Ola

Lämna ett svar till Ola Björk Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *