Naggat, fult och håligt

Det är faktiskt ingen panik om grönsakerna ser lite dassiga ut när de står i landen. I de allra flesta fall är också fula grönsaker goda. Ät upp!

Ett jättefult och ruttet huvud av vitkål.

Ett jättefult och ruttet huvud av vitkål - för läskigt till och med för mig.

 

Något jag har stor nytta av som odlare är en förståelse för att maten jag odlar inte kan jämföras med mat i butikernas grönsaksdisk. Skillnaden är som natt och dag. Den smakmässiga upplevelsen är förstås en helt annan, näringsmässigt är det sannolikt skillnader med och naturligtvis är grönsakerna till utseendet väldigt olika varandra.

Många gånger siktar vi som odlar på ett resultat som ser ut så som i butikerna. Vi tycker att en blomkål är perfekt när den är så där bollig och vit som i butiken, när rödkålen knutit sig helt overkligt hårt och när körsbärstomaterna sitter prydligt och enhetligt på en kvist där alla mognat exakt samtidigt. Lite konstnärsaktigt, sådär. Det får oss att känna stolthet och att vi uppnått något bra. Vi kan, som proffsen, på nåt sätt.

Allt som oftast ser dock skörden inte alls ut som i butik. Och då blir vi besvikna. I början hände det att jag tog bort saker ur landet för jag inte tyckte de blivit som de skulle, eller tyckte de smakade illa för att de på nåt vis smakade... mer. De smakade mer grönsak än de jag var van vid från butik. Både broccoli och kålrabbi var så smakrika att jag blev tveksam till om jag odlat rätt grönsak. Och morötterna som låg nyskördade i köket doftade så mycket att min man kommenterade morötterna redan i hallen.

 

En rutten morot.

Efter en vinter i jorden har moroten ruttnat. Larver av morotsfluga och harens gnagande tillsammans med skiftande temperaturer i fuktig jord har inte varit en bra kombination.

 

Kantstött, ruttet och äckligt

Kanske är det mest uppenbara att många av grönsakerna i hemträdgården ibland ser helt bedrövliga ut. Kålen nedan till exempel. Vem vill stoltsera med ett sånt här huvud på en trädgårdsblogg och hurra sin egen förmåga att odla läcker mat? Men faktum är att savoykålen nedan är perfekt. De yttre foderbladen har sniglar och larver mumsat på, men huvudet innanför är urläckert. Det gäller att ha is i magen och irritera sig på rätt saker. Huvudet högst upp i inlägget däremot, det är rökt. Det har börjat spricka vid en blomning (de tidiga och snabbväxande sorterna gör ibland det om de står för länge i landet) och därtill har det börjat att ruttna. Kål som ruttnar slänger jag, det luktar förfärligt!

 

Så här skriver jag i Skillnadens skörd

"Om jag ska vara helt ärlig tror jag ibland att resten av familjen spontant skulle välja bort en del grönsaker om de visste hur de såg ut vid skördetillfället. Bladen från en medtagen planta vinterportulak kan se riktigt skruttiga ut och om det dessutom är lite jord på vattnas det inte direkt i munnen. Men när allt sköljts och ansats är doften, smaken och utseendet helt perfekt. Så om du har en kräsen familj kan det vara bra att inte stoltsera alltför mycket med skörden innan den är tillhyfsad."

 

Se alla böcker om Skillnadens Trädgård i min webbutik

 

Ett vackert huvud av savoykål.

En sen och köldtålig savoykål ('January King') ska stå länge i landet. Jag plockar bort larver och sniglar varje dag, men i övrigt står den helt oskyddad och jag accepterar lite angrepp.

 

Grönsaker i min trädgårds som tenderar att se halvskruttiga ut under olika delar av året är:

kålväxter
rucola
rädisa
vinterportulak
vintersallat
tomater
morötter
purjolök
lök

Ofta är det de stackare som står i landet under lite längre tid som hinner råka illa ut. Det är också många gånger de som är mest värdefulla i matlagningen, jag tänker till exempel på morötterna som lagras i landet eller rödkålen som kanske äts ett helt år efter att de såddes.

 

skruttiga tomater, både röda och gröna

Ibland är jag jättesnål och tar hand om en tredjedel av en skadad tomat. Men de här fick åka i soptunnan eftersom plantorna drabbats av bladmögel.

 

Lukten avgör

Efterhand har jag lärt mig att vara förlåtande när det gäller skadade grönsaker. Det är inte främst utseendet som gör att jag dömer ut en grönsak, det är lukten. En morot som ruttnat luktar illa, så gör också kål. De flesta grönsaker försöker jag att ansa och putsa till så att de blir ätliga. Jag skär bort det fula, helt enkelt, och behåller den del som ser bra ut. Om den luktar fräscht. Annars förpassar jag skörden tillbaka till täckodlingen.

Mina bästa tips till dig som odlar och står med en skörd som ser trist ut:

- Skörda och ta hand om grönsakerna när inte resten av familjen ser, om de är känsliga.
- Ta hand om det som är skadat och lite dåligt först; tillaga eller frys in.
- Hacka, strimla eller mixa grönsakerna så att det skadade inte syns.
- Sätt ett värde i att äta också det som är naggat, fult och håligt.

Det är många som vill veta om vi verkligen äter upp alla grönsaker som odlas. Det bästa svaret är att säga "ja, i princip allt som går att äta". För jag odlar också ett överskott eftersom jag vet att en del saker under säsongen kommer att misslyckas. Nu när vi har en liten ettåring i familjen är det inte rimligt att sikta på full perfektion i trädgården. Jag vet redan på förhand att en del av kålhuvudena kommer att bli oätliga på grund av angrepp och att jag inte hunnit skörda precis alla brytbönor. I år har dessutom sommaren varit så kall att bara en bråkdel av majsen hinner mogna och så fuktig att en del av squashen ruttnat.

Jag räknar med andra ord med ett bortfall, det är min melodi snarare än att sikta på perfekt skörd. En någotsånär kravlös odling blir så mycket roligare!
/Sara Bäckmo

 

25. september 2017

16 svar till “Naggat, fult och håligt”

  1. Sandra skriver:

    Tack! Det här inlägget var precis vad jag behövde läsa! Det har varit en av de svårare sakerna för mig att lära mig, just att skörden inte alltid ser så fin ut men ändå kan vara fullt ätbar och väldigt god för det.

  2. Laila skriver:

    Detta inlägg borde vara obligatorisk läsning för alla som börjar odla egna grönsaker! Så klokt, så sant! Ska kopiera texten och skicka bl a till svärdottern som står i beredskap att anlägga en köksträdgård. Nej förresten, jag ska trycka ut den på vackert papper, rama in den och ge henne den i julklapp!
    Laila

  3. stig ekström skriver:

    Mycket bra o lärorikt skrivet jag har haft lanthandel o en gång var jag i en 4 klass och pratade frukt o grönt hade med mig övermogna bruna bananer o riktigt gröna bananer frågade barnen vilken frukt de ville ha o alla röstade på gröna banaber sen fick de smaka o när de gick hem var det ingen som ratade de bruna bananerna o så är det med en grönsak också väldigt mycke får att använda

  4. Siss skriver:

    Så bra skrivet! Jag gör precis som du, skördar när resten av familjen inte ser och ser till att strimla och hacka upp så att allt ser fint ut...smaken är det sällan något fel på...

  5. Annika hanson skriver:

    Tack för bra tips!!! En liten fråga, kan man äta kål som är täckt med kållarvbajs? Eller ger det smak ? Jag menar såklart efter man sköljt bort bajset...?

  6. Marie skriver:

    haha... precis så är det!! Å när grönsakerna kommer in i köket får man ofta med några små invånare 🙂 Beviset på att det kommer från landen där ingen gifter har spridits. Dessutom blir det mycket mer "skräp", blad och jord än när man öppnar en förpackning med jämnstora putsade tråkiga morötter 🙂 Men det är ju allt det som är lycka!

  7. Händigakvinnan skriver:

    Super! Bra med lite referens på hur odlarlivet ser ut utanför affären och Instagram. Det är lite galet hur vi utvecklas till människor som inte vill veta var allt kommer från. Lika lite som man vill veta hur hönan dog vill man se tomaten som blev ketchup. Det gäller att odla på och äta av bara den så man hinner före krypen!
    Kram

  8. Cilla mårtenson skriver:

    Bra skrivet, för det är ju så det är när vi odlar ekologiskt. ??

  9. Hej Sara,

    Ibland blir jag alldeles stressad när jag bara ser alla perfekta bilder på sociala medier. Som om att skörden skulle vara perfekt jämt. Tack för dina peppande ord. Jag försöker också ta reda på det jag kan, trots det är lite fult och någon har ätit på grönsaken. Det är ju trots allt mat, mycket jobb ligger bakom och det mesta går att rädda som du skriver. Annars tänker jag som du brukar säga, det blir jord igen åt nya grönsaker.

    Önskar dig en fin dag!

    Hälsningar Madeleine från Rolsagen

  10. Sofia skriver:

    Jag lärde mig precis detta för någon månad sedan. Mina pak choi var alldeles sönderätna av sniglar, de såg ut som din savoykål här ovan. Vi trodde att det var kört. Men när jag tittade lite närmare såg jag att det ju bara var de gröna bladen som var äta. De vita krispiga stjälkarna var hur fina som helst och gav mycket fin mat bara de. ?

  11. Jannie skriver:

    jättebra inlägg!! Vill också inflika en kommentar om ämnet. då jag började odla slängde jag också bort grönsaker som inte såg perfekta ut, utan trodde att bara dom grönsakerna som såg likadana ut som dom i butiken var bra. MEN kan mycket väl tänka mig att industrin som förädlar grönsaker kör exakt samma trick och tips som du Sara, till exempel vet vi ju inte ifall MUTTIs krossade tomater varit så mumsiga och glänsande fina innan dom krossades.. Eller ni vet, basilikan i pesto osv osv.. Kan ju ha rörts med lite det ena och det andra som var med på bladen då. Ja. Detta är bara lösa spekulationer. Känns i vilket fall som ännu en orsak att a) odla själv och b) köpa rena råvaror i butiken! Ha en bra dag! -Jannie

  12. Ylva skriver:

    Jag har just skördat ett antal ganska slabbiga, lätt brunfärgade och "förväxta" sockerärtsskidor. Alltså med stora ärter i. Så nu har jag precis spritat dem som vilka spritärter som helst och det blir kanon i grytor i vinter! ?Tack för ett toppeninlägg!

  13. Birgitta skriver:

    Har precis idag skördat två pyttesmå vitkålshuven som blev ännu mindre när jag rensat bort förstört innanmäte. Men det blev i alla fall några blad i dagens sallad. Lite lätt äcklad är man allt när sniglar och snigelbajs simmar runt i sköljvattnet. Men det är ju bara jag som ser?...
    Man undrar allt hur mycket gift som måste användas av storodlarna för att få så perfekta vitkålshuven som bullas upp i butikerna nu?.

  14. Kerstin Janeling skriver:

    Alla mina tomatplantor fick bladmögel detta år, oavsett var i vår stora trädgård de stod. Såå tråkigt!! Menar du att man inte kan äta tomaterna innan de ( frukterna) angrips? En del tomater är ju ändå fina trots att plantan är angripen. Måste ALL jord tas bort inför nästa säsong? Hur gör du?

  15. Anna skriver:

    Bra inlägg! Har dock några funderingar. Jag bryr mig inte så mycket om ifall grönsaken ser lite naggad ut, men kan det vara några angripna grönsaker som är farliga att äta även om de ser okej ut när man rensat dem lite? Jag har ingen koll på olika växtsjukdomar och hade kanske tolkat en skråma som ett "estetiskt fel" och så är det tex bladmögel. Är det i så fall bättre att tillaga grönsakerna än att äta dem råa? T ex tomater äter vi ofta som snacks men jag är lite rädd att det ska vara dåligt för oss om vi får i oss någon angripen grönsak.

  16. Ingela wegelius skriver:

    Bästa Sara hjälper att reda i skrutten i landen Taaack. 🙂

Lämna ett svar till Birgitta Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *