När det är gott nog

Odla på för katten! Skit i föreställningen om hur trädgården ska vara. Den är perfekt när den lever och frodas. Det är nu det händer!

Min trädgård har puttrat på en tid nu, jag håller som bäst på att förbereda den sjunde odlingssäsongen på den här platsen. Hur gick tiden så fort?!?

Under åren har jag hållit fast vid något slags motto om att "hellre odla än inte". I mitt liv, precis som i många andras, finns tusen saker som egentligen gör det svårt att leva med en odling. Det är så många måsten som borde gå före och egentligen skulle det förstås vara enklast att bara pula ner grönsakerna i kundvagnen som alla andra. Nu har jag valt att inte göra så och istället hitta sätt att odla ändå.

 

En gren från björnbär som bundits upp längs en ståltråd.

Ståltråd och en enkel lina får duga till uppbindning under småbarnsåren.

 

I julhelgen avsatte jag några minuter åt att binda upp björnbärsplantorna som förra året fick återhämta sig efter en flytt genom att helt enkelt breda ut sig i marknivå. När jag stod där med stelfrusna fingrar och fipplade med snörstumparna funderade jag över det som är gott nog för nu och det som kommer sen.

Jag har ju valt en taktik för att kunna odla. Den bygger på att jag gör det jag mäktar med och i alla lägen väljer att odla framför att skjuta upp något för att jag inte för stunden kan få det exakt som jag vill. Hängde du med? Björnbären är ett bra exempel så jag stannar vid dem.

 

Tråd vs. smide
Min björnbärsodling skulle jag helst av allt vilja se klängandes, frodig och fin, längs en vacker spaljé. Plantorna står som avgränsare till den nedre delen av trädgården vid tunnelväxthuset och det skulle se så fint ut med en välarbetad byggpryl just där.

Men, vem ska bygga? Min man (nej, han bygger inget, det är en ömsesidig överenskommelse) tar hand om inomhusruljansen den tid jag får några minuter för mig själv och då hinns inga byggprojekt av den kalibern med. Således landar det i fulstolpar, märlor och grov ståltråd. För nu. Gott så. Jag odlar mina björnbär, men inte riktigt så som jag tänkt att varken de eller trädgården förtjänar. Men så är det nu. Det kan bli annorlunda sen.

Läs också: Beskär björnbär

 

En björnbärsranka.

Björnbärens grenar växer med flera meter varje säsong och behöver tuktas för att inte växa mig ur händerna.

 

Om något är jag jätteglad över att jag lyckats förhålla mig till det att nu är nu och att det inte alltid behöver vara så. Om jag ser tillbaka och sammanfattar utvecklingen i trädgården de senaste åren kan jag lita stort på att det kommer att hända minst lika mycket kommande år. Vem är då jag att gnälla över att björnbären får växa på en tråd? Och vet du, jag tror att jag skulle bli ilsk på mig själv i framtiden om jag sköt upp en björnbärsodling för att jag inte kunde bygga den spaljé jag egentligen vill ha.

Läs också: Mer bär till Bäckmos - våra bärbuskar

Det blir lättare och roligare att odla för varje år! Jag matar mig med mängder av fantastiska upplevelser som odlingen ger, de gör det lättare att blunda för det som inte är perfekt! Barnens blåfärgade händer om sommaren när björnbären skördas är en obeskrivlig glädje - och de struntar blankt i om de taggiga rankorna leds kring en vajer eller ett konstverk i smide.

Odla på för katten! Skit i föreställningen om hur trädgården ska vara för att vara perfekt. Den är perfekt när den lever och frodas. Den utvecklas ju hela tiden och en liten bit i taget är gott nog. Lev med och älska din trädgård! Och börja göra det i år istället för att planera till nästa. Det är nu det händer!
/Sara Bäckmo

07. januari 2017

12 svar till “När det är gott nog”

  1. Lena skriver:

    En mycket sund inställning! Ett motto som jag själv försöker tillämpa fast jag inte klätt den i ord. T ex så kände jag en stark begränsning i att inte ha varken växthus eller tunnel, och det kommer inte att bli på flera år. Men så tänkte jag att vad tusan, jag har ju en glasveranda i huset vi renoverar och ännu inte flyttat in i! Inte det ultimata växthuset, och inte ultimat varken med en massa småplantor eller klängande tomater och gurkor i ett utrymme som ofta är genomgång med diverse byggmaterial, men bättre än inget och jag kan ju åtminstone testa!? Hellre odla än inte, var ordet. ?

  2. Hanna skriver:

    Nyttigt att läsa. Svårare att tillämpa. Hos mig blir det hellre inget än slarvigt. Fast jag tycker å andra sidan inte att stakar, märlor och ståltråd är slarvigt.

  3. Monika skriver:

    Tjoho 🙂 Jag blir så glad när det går upp ett liljeholmens ibland! Mitt nya motto från och med nu ska bli: Bara gör.
    Du är en sann inspirationskälla och efter att ha tittat igenom en massa material från dig och farbror Grön så sitter jag nu här med en massa fröer, hinkar jag ska göra kombashi i, lådor till jordfabriken och en sån otrolig glädje i min själ. Jag har alltid varit galen i att odla men aldrig tagit det där sista steget till ren "galenskap". Det steget hjälpte du mig att ta. Tack 🙂 🙂

  4. Härlig och sund inställning. ??

  5. IZH skriver:

    Mycket bra skrivet!

  6. Nina Almgren skriver:

    Instämmer med tidigare kommentatör -" just do it" o begränsa dig inte av att allt måste vara så perfekt!
    Vi svenskar är i mångt o mycket "det perfekta folket" o ska man leva upp till allt "perfekt" som visas upp på sociala medier, i tidningar o på tv så blir man sjuk o bränner ut sig...
    Tillbaka till det lilla o enkla o lite mer "good enough" - det skulle nog alla må bra av.
    Vi känner ju alla igen de härliga känslorna som du beskriver Sara - när man får en liten belöning trots att allt inte går som man tänkt/planerat - kanske en enda persika på persikoträdet för att fåglar tog resten, några björnbär trots dålig spaljéring, taniga (men goda) grönsaker trots avsaknad av gallring osv...
    Jobba minde, färre måsten, fokusera på det som FAKTISKT är viktigt och NJUT!

  7. Nina skriver:

    Härligt! Lever lite efter samma motto.. Här (i zon 7) hittade snart 3 åriga sonen på att vi måste så frön, NU. Tomater, paprika, basilika, tagetes och ärtskott valdes noga trots att jag eg vet att det är väl tidigt.. Men han har till å med "skrivit" namnlappar till krukorna så varför protestera? Det som blir det blir, extra belysning och sånt får jag väl lösa på nåt vis, så länge det kommer upp!

  8. Cilla Mårtenson skriver:

    Skönt, trädgården ska inte vara ett måste utan en skön plats att vara på och odla så mycket jag mäktar med. Precis som du skriver kommer andra saker som läxläsning mm före. ?☹️️

  9. Mariana Sundberg skriver:

    Det är precis därför jag inspireras av dig, Sara. Du gör allt så enkelt som det bara går. Du tar vara på mycket och återbrukar t ex lock till smörpaket som etiketter. Åh vad jag gillar att allt inte är perfekt. Enkelt, billigt och bra.

  10. Charlotta skriver:

    Min mormor har en kylskåpsmagnet där det står "En trädgård betyder mycket glädje och ännu mera arbete". En trädgård betyder mycket glädje men inte nödvändigtvis mera arbete. Ska man ha en "perfekt" trädgård så kan jag tänka att det innebär oändligt mycket arbete. Om man istället strävar efter en trädgård som ger mat och är färgsprakande och inte tycker det är hela världen med lite ogräs här och där, så är livet med trädgård mycket mindre arbetskrävande. 🙂

  11. Lisa skriver:

    Vilken härlig inställning, går att applicera på det mesta i livet 🙂
    Jag drömmer om den dagen jag får ha en egen liten köksträdgård! Önskar att det var NU!

  12. Jenny skriver:

    Tack för att du påminner mig om att det är gott nog när en har småbarn och hektiskt liv! Jag har haft tankar och någon snygg spaljé till björnbär men inte kunskap och tid att fixa till. 20 min, 6 st märlor, lite grov ståltråd och några rempstumpar så är det fixat!

Lämna ett svar till Charlotta Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *