Så har jag kvävt bort kvickroten!

Det här inlägget har jag drömt om att skriva! Nu kan jag gräva i den tidigare så hårt ogräsdrabbade delen av trädgården. Här sammanfattar jag hur jag kvävt bort kvickroten och förvandlat ogräshärd till finaste jord på bara två år.

En odlingsbädd i tunnelväxthuset fylld med jord.

En av bäddarna i tunnelväxthuset, nyligen gödslad med bokashi-kompost.

 

Den nedre delen av vår tomt har varit en oprioriterad plätt med fruktansvärt mycket kvickrot och annat ogräs i lårhöjd. Vi har slagit eller trimmat ner det någon gång varje år, mest för att det inte ska se så vildvuxet ut. Det har varit svårt att se någon större användning för ytan.

Men så kom en dag när jag skulle få hjälp att sätta upp ett tunnelväxthus i trädgården (klicka på länken för att se bilder på platsen innan tunneln sattes upp). Och var skulle det stå? Jag valde först bort den där ogräshärden för att ytan var så ojämn. Det skulle väl aldrig gå att sätta upp ett hus där? Daniel på Gjordnära Tunnelväxthus sa att det inte alls gjorde något att marken var ojämn och med det bestämde jag mig för att ta en fajt med kvickroten.

Jag ville helst ha odlingsbäddar, alltså riktiga land, i tunnelväxthuset och det var av den anledningen jag var tveksam till att lägga tunneln på en hårt ogräsdrabbad plats. Men, om det inte gick min väg fick det väl bli att odla i byttor och tråg, tänkte jag.

 

Tomatbädd i tunnelväxthuset, där tomaterna odlas i hinkar utan botten.

Här har bäddarna täckt med ett första lager tidningar och ensilage. Kvickroten som växte upp genom materialet rycktes envist bort.

 

Jordhögar över de blötlagda tidningarna.

Strängar av jord läggs över blöta tidningar som täcker uppvuxen kvickrot i bädden. Detta är samma bädd som bilden överst i inlägget, fast två år tidigare.

 

Så här gjorde jag

Tunnelväxthuset sattes upp i maj 2015. Marken täcktes då med en svart markväv i någon slags plast, som fick sträcka sig någon meter utanför tunneln.

Över väven byggdes odlingsramar av kraftigt virke och inuti ramarna klippte jag upp väven så att marken blottades. Välkommen upp hemska ogräs.

Därefter täcktes markytan omsorgsfullt med tidningar och diverse organiskt material; ensilage, löv och gräsklipp till exempel. Hur marken såg ut innan täckningen kan du se i klippet nedan där jag visar hur jag odlade tomater i bottenlösa hinkar det första året.

 




 

Alla bäddar fick tidningar i botten och komposterbart material ovanpå. Första året växte kvickroten upp på många platser. Eftersom jag gjort likadant på andra ställen i trädgården blev jag inte alls stressad utan kunde jobba på med humöret på topp. Efterhand kvickrötterna växte upp drog jag bort så mycket jag kunde.

På sensommaren täcktes alla bäddar på nytt, ovanpå det gamla lagret, med tidningar och organiskt material. En del bäddar skulle odlas under vintern och fick strängar av jord (som grävts upp från andra delar av trädgården) på toppen. Se klippet nedan hur jag gjorde.

 




 

Det går att gräva!

Grässvålen under det allra första täcklagret var hårt som sten fram till början av sommaren 2016. Då var det plötsligt möjligt att stöta ner stödpinnar till växterna. Seger! Under hela sommaren fortsatte jag att mata bäddarna med tidningar, jord, kompostmaterial och organiskt material.

Det som händer när marken täcks på det här viset är att ogräset kvävs. Det är mycket effektivt, om det görs på rätt sätt. Tricket är att täcka ett tjockt lager med tidningar eller kartong underst (gärna blöta så de smiter tätt åt marken) som förhindrar att ljus, luft och näring når ogräset. Därefter packas annat material ovanpå. Allteftersom bryts ogräs-svålen underst ner, samtidigt som det organiska materialet på toppen komposteras. Snart går de olika lagren ihop och blir ett. Maskarna har under tiden bearbetat jorden och dragit ner både tidningar och kompost i den. Jorden blir lucker. Det är så fantastiskt att se det hända!

Nu kan jag, precis som i övriga tunnelväxthusen, gräva ner kompost regelbundet för att gödsla jorden:

 




 

Näring till jorden
Att gräva i jorden i tunnelväxthuset känns otroligt bra! Det har varit ganska många härvor av kvickrötter kvar och visst har det varit kinkigt ibland att komma igenom med spaden. Men det går att gräva! Bästa möjliga resultat mötte jag förra veckan när jag grävde ner ännu en hink bokashi-kompost i jorden som nyss tinat. Utan problem kunde jag gräva ett 40 cm djupt hål. Jorden är kanonfin och jag blev alldeles tårögd av att se hur väl mina ansträngningar funkat.

Och vad med kvickroten, är den helt borta? Nejdå. På vissa håll växer den fortfarande in i bäddarna, utifrån. Men eftersom det är täckt med både duk och träflis på de flesta av tunnelns utsidor räknar jag med att den bit för bit kvävs bort. Det jag gör för att hjälpa processen på traven är att jag gräver upp längs de yttre kanterna på bäddarna då och då och helt enkelt rensar bort rötterna. De sitter på 10-20 centimeters djup och är mycket lätta att dra bort i den luckra jorden.

 

En grop grävd i jorden i tunnelväxthuset.

Ren och skär lycka att kunna gräva ett flera decimeter djupt hål i en tidigare ogenomtränglig yta av ogräs.

 

Sammanfattning och tips

  1. Täck marken med tjockt lager tidningar eller kartong. Trimma eller slå inte av gräset först eftersom "stubbet" kan gå igenom tidningarna. Om gräset lägger sig ner under lagret blir det bättre. Blöt gärna tidningarna eller kartongerna, då smiter de åt om marken.
  2. Täck papperslagret med tjockt lager löv, halm, ensilage, gräsklipp, gödsel eller annat som så småningom komposteras.
  3. Täck med mer tidningar och material om ogräset letar sig upp igen. Allteftersom försvagas ogräset och försvinner sedan.
  4. Eventuellt kan bädden täckas med jord som kan sås eller planteras. Var beredd på att du kan behöva bearbeta ytan ytterligare, så det är ingen bra idé att plantera fleråriga saker ännu.

 

Så. Om du står med en ogräsplätt och tycker det är lite synd att inte kunna använda den. Do it! Var envis som katten och täck, täck, täck. Börja med en lagom bit, istället för några hundra kvadrat, då blir det lättare att hålla efter. Utöka efter hand. Jag utökar hela tiden. Kan inte låta bli. Och det känns grymt bra att inte låta ogräset stoppa mina trädgårdsdrömmar!

Vill du se mer av utvecklingen i just tunnelväxthuset kan du kika i kategorin TUNNELVÄXTHUS. Där finns mycket bilder på hur jag arbetat med bäddarna och odlat i dem under tiden täckmaterialet blivit jord.

Jag hoppas att du som läser har nytta av att se att det faktiskt är möjligt att täcka bort ett elakt ogräs som kvickrot. Har du provat tidigare? Hur har det gått?
/Sara Bäckmo

 

 

01. februari 2017

35 svar till “Så har jag kvävt bort kvickroten!”

  1. Maria skriver:

    Hej jag andvänder kvickroten till en hel del tex roten tvättad kokar jag så får jag en sirapsliknande socker massa som jag andvänder som sötnings medel , frön och rötter torkas o mals som mjöl o kan med fördel andvändas till hungriga barn då den e kolhydrat rik i ugnspankaka bröd mm , även mjölet kan andvändas för att göra tapet klister 🙂

  2. Susanne skriver:

    Hej!
    Fantastiskt!
    Nu vill jag bara ha tips om hur man utrotar åkervinda också!
    Hoppas!
    Susanne

  3. Agneta Bengtson skriver:

    tack Sara, jag ska också försöka få bort litet kvickrot , men mest retar jag mig på knölklockorna med sin djupa rötter, som visserligen går att äta, men är ganska smaklösa

  4. Charlotta skriver:

    Tack Sara!
    Mitt eget växthus är nästan lika invaderat av kvickrot som ditt var i första klippet. Har motat bort kvickroten så gott jag kunnat med tidningar, fast visst har den sökt sig in tillbaka. Kändes hopplöst i fjol om hösten. Att se och läsa detta ger hopp! 🙂 Ska fortsätta vara envis och även täcka på utsidan av växthuset i år (min man kommer bli förskräkt. Han är inte ett stort fan av täckodling men nog av resultatet. 😉 ) så hålls förhoppningsvis kvickroten och maskrosorna borta bättre.

  5. Kitty skriver:

    Roligt att höra hur det lyckats för dig med kvickroten!
    Jag har ett liknande projekt framför mig nu då jag ska täcka in 200 kvm kvickrotsåker för att anlägga odlingsbäddar! Det är spännande och jag längtar efter att få påbörja mitt odlingsprojekt, men det kommer att bli en hel del jobb!
    Tack för massor av tips och inspiration!
    /Kitty

  6. Magnus skriver:

    Hej och tack för en bra artikel,
    En sak som jag ofta funderat på när man använder tidningar ihop med matodling, hur är det med alla ämnen från färgerna i tidningarna, är det något du funderat på och vad har du i så fall kommit fram till?

    Tack för en bra blogg!
    /magnus

    • Sara Bäckmo skriver:

      Det är en fråga som många undrar över. Vanliga tidningar använder jag med gott samvete i odlingen. De ämnen som finns genom svärta och färg tas omhand av jorden utan att det blir problem i odlingen. Kolla gärna bloggen Skogsträdgårdsbloggen som skrivit utmärkta inlägg om tidningspapper. /Sara

  7. Malin skriver:

    Jag undrar om du testat att täckodla i en slänt? Har en slänt där vi har ngra blåbärsbuskar. De verkar trivas ok, men det är mkt ogräs runtom och så mycket sten i jorden att ogräset är svårt att få bort..
    Funderar kring hur jag isf får materialet att ligga kvar? Förankra m pinnar som jag slår ner kanske?

  8. Karin Edlund skriver:

    Har du erfarit - eller läst om - problem med metangas som bildas när onedbrutet organiskt material hamnar i syrefattig miljö under jord? Den giftiga gasen kan skada växterna rötter, vet jag. Jag vet dock inte hur mycket organiskt material som ska till, eller hur djupt eller syrefattigt det ska va för att bli ett problem.
    Jag funderar på samma sak när det gäller varmbänkar med färsk stallgödsel.

    Någon som vet mer om metangas?

    • Lars Forslin skriver:

      Man ska ner under matjordsdjup så att inte syre kommer till. Man brukar av den orsaken avråda från att lägga gödsel i botten av en trädplanteringsgrop. Istället blir det bättre att täcka med organiskt material ovanpå marken.

  9. Katarina skriver:

    Hej. Jag har tidigare gjort bäddar på ditt sätt också Sara ,och gör ibland så än idag. Nu i år fick vi mer mark. Jättekul. Men vi har mest gammalt ogräs där. Det är ca 100kvm gammal vall. Ja och hemskt med rotogräs i som kvickrot oc en annan sort jag aldrig sett tidigare. Det är som kvickrot men mycket grövre, ungefär upp till lillfingertjockt .Det växer likadant, ingen har gett mig svar på vad det är ännu. Påminner om tåtel. Vi har fått hjälp att harvat till ytan så de störta tovorna kom upp. Så undrar jag om du provat odla i en bädd med bara ogräs.rotogräs??? Jag tänkte det blir så mycket av grästovor och rotogräs att jag inte ville/orkar inte köra bort det. Utan det måste ju bli jord det också någongång. Tänkte kanske att det skulle gå att så i det nästa år ,om ett litet området, som en stuka , fick fick ligga väl inpackad i i år iafall. Kanske man kunde odla i det då...??? Dör rotogräs på 1-2-3år? Då kan man kanske använda jorden igen? Vad tycker du Sara

    • Lars Forslin skriver:

      Det kan vara rörflen som du har stött på, ett mycket kraftigt gräs som liknar en liten vassplanta och blildar stora ytor med utlöpare. Har använts som energigräs.
      Visst kan man fräsa upp en sådan yta och sedan täcka den ett år. Jag föreställer mig att själva bearbetningen delvis tar kål på ogräset. Du kan ju också träda ytan med upprepade fräsningar under en säsong och se om det grönskar något året därpå. Jag tror du får bort det allra mesta på så sätt.

  10. Ingela wegelius skriver:

    Hej. Jag undrar hur man bäst håller ogräs borta från pallkragar. Jag hat anlagt ganska många nu i vår. Jag har bottnar med tidningspapper och sedan material och jord, men hur gör jag på utsidan för att bäst hålla ogräset på avstånd.

    • Lars Forslin skriver:

      Du kan ju flamma där eller spruta med ogräsättika.

    • Lars Forslin skriver:

      ... om du i te helt enkelt har naken jord eller grus utanför pallkragarna - då är det ju bara att gå på med skyffeljärnet. Själv odlar jag i plan mark då slipper man detta problem, man får ju ändå hacka mellan raderna.

  11. Jag får jättemycket tips sedan jag börjat läsa Dina superbra inlägg. Tusen tack för det. Ha en fortsatt bra påsk.

  12. Vera skriver:

    Är det inge ohälsosamt att lägga tidningar i jorden - trycksvärta är väl giftig, tror jag!?

  13. Åsa skriver:

    Kan man göra likadant med kirskål? Eller har den för långa rötter vars gröna delar i andra änden växer utanför tidningarna och därmed får näring och ljus....?

  14. Camilla skriver:

    Var köper du den svarta mark även och vad heter den? Camilla

  15. Maria Andrén skriver:

    För ungefär 20 år sedan täckte jag in en odlingsyta på ca 30 kvm med markväv, byggde odlingslådor av överblivet golvvirke (har inte börjat ruttna för nu) och lade täckbark i gångarna. Det fungerade utmärkt i ungefär tio år. Men sen började ogräs (kvickrot och annat envist och långrotat) leta sig upp mellan små hål i väven. I detta fall var det en vävd markduk, det fanns alltså redan från början små hål mellan varp och inslag. Det ogräs som etablerat sig efter en sommar då jag inte haft ork eller tid att hålla efter, visade sig vara ännu svårare att få bort än det som växer utan att liksom armeras av en markväv. Så småningom bestämde jag mig för att riva bort markväven, men eftersom den inte gick att gräva sönder och inte heller klippa, på grund av alla rötter, har det hela fått ligga tills jag fick hjälp av mina barn som är betydligt starkare än jag. Det tog dem flera dagar (och gav dem trots gymvana) ömma muskler, att få bort eländet. Så aldrig mer odlingsväv - i varje fall inte annat än för tillfällig täckning. Kanske är det mindre problematiskt med den väv som är mer som fleece - den torde åtminstone vara lättare att gräva igenom om det skulle behövas.

    • Lars Forslin skriver:

      Gissar att du använder Mypex. Man ska nog plocka bort den innan den blir så där besvärlig. Ett alternativ kan vara att använda gasolbrännare i kanterna så att den smälter av, sen är det nog lättare att dra bort den.

  16. Uli skriver:

    Jag har rensat bort kvickrot ur mina land. Tar lite tid men mycket effektivt. Gäller att göra det när jorden är lätt fuktig och lucker så släpper rötterna så lätt.

  17. Lotta skriver:

    Jag har ett vidrigt ogräs som heter parksallat om det säger något. Tror du man kan täcka ihjäl det också? Nu låter jag det växa upp tills jag ser knoppar (kräver energi av växten). Då tar jag Lien och slår av det så kort jag kan. Frågan är om det är. Då som man skulle rulla ut en ensilagebal eller två över den nyslagna ytan, eller ger det bara näring och dubbelt så stark parksallat nästa år. Ska tillägga att jag inte odlar ytan, men att förrymda hallon gärna växer där.

  18. Ingegerd Heden skriver:

    Jag odlar på gammal åkermark vid vår sommarstuga. Vi har en hel del huggorm, som bor i sorkgångar i marken, när man bråkar med dem så håller dig undan men försvinner inte helt. Jag är lite försiktig när jag täcker marken och avvaktande till växthus som ligger direkt mot åkermarken. Någon av er som har erfarenheter?

  19. annieriksson90 skriver:

    Hej Sara!
    Jag, min man och mina två små döttrar har nu under 4 månader bara ätit egna grönsaker!! Och mer grönsaker än någonsin.
    Och du är en stor inspiration!

    Vi bor som på en kulle/ett berg. Det funkar hyfsat att odla på friland. Men växthus är svårare. Har en liten tunnel som står snett (ser för gräsligt ut men ger bra skörd ändå.)
    Men ska i framtiden köpa/bygga ett större.
    Men vi har bara ett ställe där det är hyfsat platt. Och det är en gjuten gammal betongplatta där med ca 10-20 cm jord på (har fått berättat för mig att det stod en ladugård där som revs på 40 talet)
    På denna yta växer tre saker nässlor, kirskål och kvickrot.

    Jorden på plattan är fin, då man använt platsen att dumpa trädgårds material på. Som en jätte kompost typ. Sedan använt att stapla ved på. Så massa nedbruten bark.

    Men hur skulle du tänka o göra med denna plats. "skala" fram betången och sedan tillföra ny jord i uppbyggda långa typ pallkragar/lådor. Eller försöka kväva ogräset och på så sätt nyttja dem mullrika jorden. Får givetvis tillföra mer jord eller material som blir jord ändå. Eller är det helknasigt att placera tunneln här?

    Mvh Anni

  20. ewaehle skriver:

    Hei

    Link åpner feil nettside: "när jag skulle få hjälp att sätta upp ett tunnelväxthus i trädgården (klicka på länken för att se bilder på platsen innan tunneln sattes upp)" - jeg får bare frem siden med mine medlemsopplysninger - intet om plassen før veksthuset kom opp

  21. Beata skriver:

    Hej!
    Jag bor I Skåne och har mycket hård lerjord i trädgården. Förra året, hösten 2017, grävde jag bort grässvålen. 1 decimeter djupt grävde jag. (Detta översta jordlager användes till att skapa odling i pallkragar). Därefter lade jag på 1 decimeter träflis blandat med hästgödsel som hämtats på ridstallet. Detta nya land planterades med olika sorters kål, tagetes och potatis på våren 2018. När det var dags att skörda potatisen hade jorden förvandlats till bästa tänkbara mylla. Otroliga mängder potatis grävdes upp. Kålen står fortfarande fin i landet. Nu när det är höst/vinter täcks odlingen med löv mm.
    Hälsningar
    Beata

  22. […] Kväv bort kvickrot på en ny odlingsplats […]

  23. […] Läs mer: Så har jag kvävt bort kvickroten […]

  24. […] Läs mer: Kväv kvickrot genom att täcka […]

Lämna ett svar till Maria Andrén Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *