30. november 2015

Sönder och uppochner efter stormen

Sett ur ganska många perspektiv är ett söndertrasat tunnelväxthus och ett kraschat hönshus ganska små bekymmer, även om det känns surt och ledsamt.

Det är tio år sedan stormen Gudrun. Det var en obehaglig men ändå ganska konstig upplevelse. Jag hade aldrig varit med om en så kraftig blåst i det här huset och visste inte vad jag skulle vänta mig annat än strömavbrott. Jag var väl rustad med hus under renovering och bodde primitivt i vardagsrummet nära kakelugnen. Det fanns inget vatten indraget i huset och utedasset var liksom redan etablerat. Kvällen till ära hade jag dock lyft ur tunnan eftersom det ju fanns en risk att dasset for sin kos. Eftersom köket var urblåst hade jag en köksbänk och några dunkar vatten i själva sovrummet. Ett enkelt spritkök langades fram när det blev klart att strömmen inte skulle komma tillbaka på ett tag.  Efter flera veckor höll jag på att bli galen av att vara strömlös mitt i vintern. Men inget annat än en vindskiva blåste sönder under Gudrun.

Igår skakade både jag och huset. Jag tycker det är obehagligt när det stormar. Barnen sover som ingenting. På övervåningen sliter det som mest. Blir rädd att träd ska ramma huset. Jag barrikaderade oss i barnens lekrum när strömmen gick innan midnatt, vid samma kakelugn som tio år tidigare. Typiskt också att vara själv hemma! Jag somnade vid halv fem skavfötters (skaffötters... eller hur det nu stavas nuförtiden) med två och drömde att hela övervåningen blåst bort. Första barnet vi mötte på skolan berättade att en lada hade lyft i grannskapet.

På ett sätt var det en lättnad att titta ut och se tunnelväxthuset kraschat. Jaha. Var det så här det kändes. Nu då. Jag har liksom väntat på att en av tunnlarna skulle ge med sig eller kanske rentav blåsa bort. Ironiskt nog är den superbilliga E-baytunneln helt intakt, den som står med vidöppen gavel sedan förra vinterns blåst. Men så är den rundad i formen också och står med bredsidan mot vinden. Eller så står den kvar för att jag gav mig fanken på att ungarnas cirkustält inte skulle blåsa bort den här gången med och knödde in hela det färgglada tältet inuti tunneln.

 

Söndertrasat tunnelväxthus.

Den ena bågen har förskjutits när vinden legat på. De kraftiga snedstöttorna har hållit övriga bågar ganska stabila.

 

Ett uppochnervänt hönshus.

Ett av de små hönshusen flög iväg flera meter och landade uppochner. Sexåringen rapporterade efter tur i trädgården med ficklampa på morgonen och frågade om vi kunde odla i det nu.

 

Täckodlade bäddar.

Många undrar hur jag gör för att täckmaterialet ska ligga kvar i bäddarna. Inte en enda tufs har blåst iväg under natten, det ligger blött och tungt längs marken.

 

Visserligen har dagen varit så intensiv med att bära vatten, ved, hjälpa barn på toaletten, spela spel och försöka hålla hår och päls borta från ljus och eldstäder, att jag inte riktigt hunnit tänka på själva skadorna på tunnelväxthuset och hur jag ska åtgärda dem. Jag är liksom ingen ingengör. Men en snabb inventering visar att en av bågarna hamnat ur led när vinden legat på. Kanske går det att rikta upp. Plasten är söndertrasad men dörrarna ser ok ut, jag hade bommat dem ordentligt.

Resten av veckan ser det ut att bli plusgrader, förutom en liten minusdipp natten till onsdag. Om jag täcker mina övervintringsplantor med dubbel fiber imorgon kanske jag hinner göra något mer hållbart i slutet av veckan och kan klara planteringen. Och så ska jag förstås i rasande fart beställa ny plast till huset. Tack och lov är det inte snö och tjäle. Det finns en chans att jag kan ordna till det här. Så tänker jag.

Så här såg det ut i tunneln några dagar innan stormen Gorm: [YouPlaySinglePlayer video="104,495,55424" yod yot ]

 

På ett sätt är det suveränt att plasten blåste sönder och sedan av, istället för att hela konstruktionen krökte sig. Ingenting har ryckts upp ur marken eller gett vika, utom bågen som förskjutits något då. Jag tror att det ska gå att rikta upp. Det är ändå ett ganska bra betyg till tunnelväxthuset, tycker jag. Och jag känner mig ganska förvissad om att vilket hus som än stått på den här platsen, glashus, bågformad tunnel eller vad som helst, hade fått ge vika för vindstyrkorna som låg på. Plasten av under vintern hade förstås gjort att skadorna undvikits, men hur ska jag då kunna odla mat...

Något av det sista jag gjorde igår kväll innan jag gick och lade mig var att läsa ett reportage om människor som lever under förfärliga förhållanden i ett Rumänskt ghetto. Barnen. Vilken fruktansvärd misär. Sett ur ganska många perspektiv är ett söndertrasat tunnelväxthus och ett kraschat hönshus ändå ganska små bekymmer.

Hur gick det för din trädgård under stormen?
/Sara Bäckmo

12 svar till “Sönder och uppochner efter stormen”

  1. Lena Lindberg skriver:

    Jadu Sara - jag läste också Magda Gads artikel om ghetto i Rumänien och mådde riktigt illa. Tråkigt ändå med ditt tunnelväxthus - samtidigt som jag är mycket tacksam att du delar med dig av alla sorter. Ler och tänker på vad du skrev om dagen innan att kämpa i ruskväder och när du jämförde med filmen Stekta gröna tomater - vad var det nu hon skrek? Dags igen! Vilken underbar film det var 🙂 Hej och hå till dig - som vi säger här hemma!

    • Sara Bäckmo skriver:

      Det var vad jag försökte peppa mig med också. Den bra dagen dagen innan och all kraft som jag ändå hann tanka =) Tack!

  2. Lena skriver:

    Towanda var det!

  3. Hemma hos oss hände det inte så mycket. Lite trädgårdsmöbler på balkongen flyttade på sig och några löstagbara spröjs lossnade från fönster.
    Men vi var lite oroliga när vinden tog tag i flaggstången några gånger. Vimplen får vi byta ut, den är rätt fransig.
    Strömmen fanns kvar hela tiden.
    Under Gudrun var vi strömlösa i några dagar och utan telefon i sju veckor. Frysarna var välfyllda med kött som vi fick lägga hos vänner i samhället.
    Fördelen med Gudrun var att all el i vår bygd grävdes ner så vi klarar oss bra nu för tiden.

  4. Katarina Olsson skriver:

    En knäckt rosenbåge, vilken hade gett vika innan vid blåst, och en stor redan halvrutten gren på det gamla plommonträdet knäckt. Annars bara lite omkullvälta smidesmöbler.
    Fantastisk kraft i den där gormande Gorm!

  5. Marie skriver:

    Hur gick det med hönsen???

  6. Tina skriver:

    Ja hur gick det med hönsen?

  7. Vendela skriver:

    Så trist 🙁 Vi klarade oss men jag ska nog teckna separat försäkring för växthuset för det här verkar ju vara framtidens vintrar . . . . Glas som klarar snötyngd kändes inte som det man behövde satsa på 😉

  8. Ingela Kårhammer skriver:

    Mitt billiga tunnelväxthus från Dancover höll otroligt nog i stormen! Men kanske stormen inte var lika stark i Värnamo som jag bor i, som i Växjö!
    Var i landet bor ni andra som fått växthus o andra saker förstörda?
    Med vänlig hälsning, Ingela

  9. david nilsson essunga skriver:

    en antal tält eller växt hus har flygit iväg på vår tomt under åren, franför allt mina kåltält, fast nu har jag byggt ett kåltält som är inne på 3 sesången som klarar stormar, nån form av väv som är väldigt stark , och lätt o laga om det blir ett hål bara sy med fiskelina, nästa projekt blir att modifigera ett partitält sätta kraftiga snestag mellan tak o sidostolpar och klä med växhus folie lycka till med ditt odlande

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *