Spenat tål kall jord och kyla - Sara Bäckmo
Stäng menyn

Spenat tål kall jord och kyla

Hur är det egentligen med spenat, tål den att sås i kall jord? Och blir skörden verkligen tidigare om jag sår i januari istället för att vänta till april?

Sent igår kväll fastnade jag vid ett inlägg och en tråd om spenat. Frågan handlade om huruvida det är lönt att så spenat norröver i jord som kommer att tina och frysa om vartannat innan temperaturerna stabiliserar sig och våren blir varm och skön. Bu och bä löd svaren.

 

Jag älskar vintersådd!
Nu odlar ju inte jag i norr (odlar i zon 3), men eftersom sådder av grönsaker i riktigt kall jord redan under vintern roar mig mycket tänkte jag bara dela några bilder om saken. De tidiga sådderna, alltså de som görs redan under vintern i jord som ömsom fryser, ömsom tinar, är viktiga för vårt hushåll. Dels för att jag kan beta av en del sådder när inte så mycket annat finns att göra i trädgården och förstås för att jag får skörd flera veckor tidigare än om jag väntar. Och jag kan inget annat än att tänka mig att det också för dig som odlar norröver kan ha betydelse att få saker i jord tidigt som sedan själva avgör när det är dags att växa.

När det gäller spenat återvänder jag till exemplet med fröpåsar som jag brukar berätta om när jag föreläser. På fröpåsarna står det att spenat lämpligen sås i april-juni. I april skördar jag min första spenat, från enkla bäddar täckta med lock.

Så här växer spenaten i min köksträdgård just nu.

 

Spenat växer i tunnelväxthuet.

Spenat 'Viking' växer i tunnelväxthuset efter att ha övervintrat på platsen.

 

Den spenat som kommit längst och som gett störst skörd är den som övervintrat i tunnelväxthuset. Plantorna såddes under hösten och sattes ut i bädden i oktober. De har stått under enkel fiberduk fram till februari och utan duk sedan dess. Vintern har bjudit på mycket kalla perioder, liksom våren, men plantorna har utan problem klarat det. Inte en enda av de som planterades har dukat under. Senast igår morse var det -5 grader i tunnelväxthuset men plantorna, som nu står utan fiberduk, är utomordentligt fina och vi skördar från dem varje dag (läs Påhittig mat med hemodlat).

 

 

Rader av fina spenatplantor.

Rad efter rad av välmatade plantor av spenat 'Butterfly' i kallbänk.

 

I en enkel kallbänk (odlingsram med lock) såddes mängder av spenat i slutet av januari (läs Många sorters spenat i kallbänk). Både frön och plantor har utsatts för kalla temperaturer sedan dess, men se så fint spenaten växer. Om vi inte haft skörd på annat håll hade vi redan börjat skörda här. Notera gärna att den här spenaten är frodigare och har kommit längre än den som direktsåddes i varmbänken några veckor efter att de här fröerna kom i jord, se nedan.

 

 

Plantor av spenat.

Spenat av någon sort med mer runda blad står i varmbänken.

 

I varmbänken ser den direktsådda spenaten ut så här. Här har jorden hållt minst 25 graders värme sedan varmbänken anlades i februari, så spenaten har haft det varmt och fint (läs Tätt, tätt står grönsakerna i varmbänken).

 

Spenatplantor i jorden.

Under en enkel fiberduk fylls nu en lång bädd av fina små spenatplantor.

 

Den senaste sådden av spenat är den tio meter långa djupbädden (läs Trettio meter spenat i djupbädden). Den är endast täckt med fiberduk och har liksom kallbänken utsatts för väldigt växlande temperaturer. Senast igår var det rejält många minusgrader men som du ser har det inte bekommit plantorna det minsta. Om inget konstigt händer kan vi antagligen börja skörda här i maj, främst för infrysning.

 

Våga så i kall jord på skyddad plats
Spenatfrön klarar att ligga i kall och frusen jord, som tinar och fryser om vartannat. När fröerna bedömer att förutsättningarna är bra nog, vad gäller temperatur och fukt och ljus, så gror de. Det är inte texten på fröpåsen som avgör när det är dags, det är möjligheterna jag ger sådderna som gör det. Någon gång emellanåt kan det vara intressant att mäta jordtemperaturen på olika växtplatser - det är stor skillnad och gör stor skillnad på hur fröerna gror och sedan växer vidare (läs Stora temperaturskillnader i bäddarna).

Andra grönsaker som tål att sås i kall jord och ger bra resultat hos mig är till exempel palsternacka, morot, sallat, kål, persilja och dill. Jag har gjort flera klipp som visar hur jag sår saker och ting i kall jord, kanske kan de inspirera fler till att våga så tidigt, tidigt, för att kunna skörda tidigt, tidigt. Lycka till!
/Sara Bäckmo

 




 




11. april 2016

13 svar till “Spenat tål kall jord och kyla”

  1. Sune Bergström skriver:

    Vilken typ av vatten använder du? Ert dricksvatten eller. Är tempen på vattnet viktigt?

    • Sara Bäckmo skriver:

      I princip allt vatten jag använder är kallt och kommer från brunnen direkt. Det sägs att det bästa är att använda vatten som inte är för kallt, men jag tycker inte det gör varken till eller från. Har inte möjlighet att bunkra vatten i stora mängder. Och ja, det är vårt brunnsvatten som används. /Sara

  2. Kitty skriver:

    Jättebra skrivet! Inspirerande! Tack vare dig har jag (i österbotten , Finland zon 4, motsvarar zon 5-6 i sverige) vågat mig på att vinterså. Jag blev lite sen med min sådd, så den blev av först i mitten av mars. Då grävde jag fram mina lådor ur snön! idag såg jag första tecknet på liv! Lycka!
    Är det okej att jag lånar en av dina "spenatbilder" då jag tänkte länka till dig från min blogg?
    /Kitty

    • Sara Bäckmo skriver:

      Det ÄR roligt när det tittar upp, oavsett var vi odlar tror jag =) Självklart ok att låna bild när du länkar! Tack för att du frågar! /Sara

  3. Katarina Karlsson skriver:

    Blev inspirerad av dig och sådde spenat, vintersallat och rädisa i början av februari . Inte långt kvar nu tills vi kan skörda spenat. Jättekul!

  4. Cecilia skriver:

    Jag vintersådde spenat och lite annat smått och gott i kallbänk för första gången och inget vill sig riktigt tyvärr. Misstänker att någon hemsk snigel kommer och äter upp groddarna så fort de visar sig... Men i så fall gillar de inte vintersallat för den kommer så smått.

    • Sara Bäckmo skriver:

      Vad jag har förstått är sniglarna ganska selektiva... Bävar för när jag får uppleva det själv på allvar. Hu. /Sara

  5. Åsa skriver:

    Jag sådde spenat i min avsvalnade varmbänk inne i växthuset och båda sorterna grodde inom två veckor men sedan händer inte speciellt mycket mer. Även den kål som grodde (svartkål, grönkål etc) står mest bara och stampar, efter typ 6 veckor har den fått sina första karaktärsblad, men de är fortfarande himla små. I mina utomhuskallbänkar som nu varit tinade ett tag resp fyllda med jord sedan snön smält bort gror inte heller spenaten ännu. Så jag gissar att ju längre norrut man kommer, desto mer kinkigt blir det att hitta exakt rätt ställe för att få den att sätta fart, tror att jorden kyler för mycket fortfarande hos mig.

    • Sara Bäckmo skriver:

      Jag tror också att kylan ställer till det. I just ditt fall så är det nog så att din varmbänk för länge sedan förlorat sin värme, den håller ju bara i 6-8 veckor. Sedan är den jorden precis som alla annan jord på den aktuella växtplatsen. När det gäller kallbänkarna så är det helt i sin ordning att de inte grott. Mina kallbänkar har ju varit snöfria många veckor längre än dina och har ett försprång eftersom jag odlar söderöver. Men fröerna i din jord ligger och förbereder sig nu och kommer att sätta fart. Hade du sått fröerna i maj eller juni, enligt rekommendationerna på påsen hade de grott betydligt senare. Även om de står och stampar ett tag efter grodd sätter de fart snabbt när temperaturen blir fin. Lycka till! /Sara

  6. Maria Klein Holmberg skriver:

    Gravbränna 234 Jämtland zon 7

    Första dagarna i april sådde jag spenat, grönkål, bataviasallad, vintersallad och ruccola i plastlådor, mjölkförpackningar o.dyl. Jag placerade dem utomhus i uttjänta potatislådor av trä som jag isolerade med porös byggskiva. Ovanpå placerades ett enkelt, nytillverkat plastlock. Temperaturerna här har varierat mellan + 8 och - 11 grader.

    Redan efter 1 vecka tittade ruccolan upp, en vecka senare grönkål och batavia. Igår kom spenaten. Jag häpnar! För att skydda det spirande gröna täcker jag nu lådorna med filtar, trasmattor osv de nätter då tempen går under -5, vilket bara mildrat temperatursvängningen. Om det blir en köldknäpp mot -10 är planen att ställa in lådorna i kallgaraget över natten.

    Tack Sara, för ditt hängivna och proffsiga arbete att sprida ny kunskap om odling! Fantastiskt inspirerande!

    Maria Klein Holmberg

  7. Lena skriver:

    Jag har sex stycken pallkragar i östläge vid vår altan och funderar på om det är tillräckligt med sol under våren för att göra vintersådderna där. Har du någon erfarenhet av just vintersådd i östläge? Annars får mannen snällt fixa fler kallbänkar i soligare läge. Vi får en bebis i januari och det vore skönt att få sått så mycket som möjligt innan dess.

  8. kaisa hallset skriver:

    Dette må jeg prøve, selv om jeg bor i sone 7! Et eksperiment. Ellers takk for mycke inspirerende FB, Blog etc...

  9. Jessika skriver:

    Tror du att fröerna kan klara sig om man sår i krukor redan nu? Bor i Skåne så superkallt brukar det inte bli men kan väl bli rätt blött... ?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *