Täckodlingen efter vintern

Vad händer med täckmaterialet på våren? I en köksträdgård som täckodlas finns det stor poäng med att låta täckmaterialet ligga kvar under hela vintern. På våren finns en hel del kvar i landen. Det finns olika sätt att hantera det på så att både sådd och plantering blir bra.

Plantor av rotselleri sätts ut i en bädd som är täckt av ett tjockt lager gräsklipp. m

Plantor av rotselleri sätts ut, i papperskrukor, i täckodlingen på våren.

 

Här beskriver jag lite kort hur jag brukar göra och länkar sedan till ett gäng klipp längst ner i inlägget som visar några av de olika momenten.

 

Täcke på för jämnan

De stora fördelarna med täckodlingen märks tydligast om täckmaterialet ligger på bädden under hela säsongen. Så lite bar jord som möjligt ska alltså synas. Då får minimalt med ogräs fäste, jorden håller fukten under varma perioder och maskarna kan omvandla materialet till en strid ström av näring löpande. Samtidigt som de röjer runt i bädden skapas gångar som luftar jorden och vänder runt den, vilket gör att jag i min tur inte behöver gräva bädden. I ett av mina klipp visar jag att en täckodlad bädd har drygt 40 centimeter lucker jord efter en hel odlingssäsong, helt utan att jag grävt någonting.

 

 

På hösten strävar jag efter att mata bäddarna med så mycket organiskt material jag kan som en förberedelse inför våren. Och när våren väl är här gör jag främst på tre sätt i bäddarna:

 

1. Vissa bäddar sår jag riktigt tidigt, med till exempel spenat i täta rader. Eftersom raderna ska stå så tätt är det mest fördelaktigt att helt enkelt lyfta av täcket och flytta det till en annan bädd tills vidare. Om jorden varit frusen eller kall värms den då upp snabbare när täcket är av och jag kan så väldigt tidigt. Så gör jag med kanske en eller två bäddar varje år.

 

2. Vanligast är ändå att täckmaterialet ligger kvar på bädden tills det är dags att så och plantera. Om marken fortfarande är frusen drar jag ihop det täckmaterial som är kvar i åsar mellan raderna av jord som då tittar fram. Jorden tinar och värms upp snabbt. Och sen kan jag så eller plantera där. Eftersom materialet skuffas ihop gör det inget om det är lite grövre växtdelar kvar, som inte brutits ned. De stör inte grönsakerna som sedan står i bädden. I bilden överst i inlägget planterar jag rotselleri i en bädd som redan är täckt med ett tjockt lager gräsklipp.

 

3. Om jag till exempel vill samodla grönsaker riktigt tätt är det svårt att göra det i bäddar där det ligger mycket täckmaterial. Då är ett bra alternativ att maka täckmaterialet ut i kanterna så att det bildar en ram runt själva bädden. På så sätt kan nedbrytningen fortsätta och näringen kommer bädden till gagn. Jag kan då odla i jorden mitt i bädden och när grödorna sedan ersätts med annat kan jag lägga på nytt täckmaterial eller använda mig av det gamla.

 

En bädd med rödbetor och sommarslöja, som blommar i vitt mellan rödbetsblasten.

I den här bädden ville jag varva täta rader med rödbetor och sommarslöja. Täckmaterialet makades därför i en ram runt bädden.

 

Jorden ligger bar och en sträng med gammalt gräsklipp ligger kvar runt kanten.

När samma bädd skördades några veckor senare syns det som är kvar av gräsklippet i kanten. Observera att det är väldigt lite ogräs i bädden, trots att ytan inte täckts. Ibland är det också effektivt att odla riktigt tätt för att hålla ogräs borta.

 

Fortsätt täcka - hela tiden

Det finns förstås en mängd olika sätt att hantera täckmaterialet på, var och en som odlar väljer det som passar bäst och det är det som är så fiffigt. Viktigt är ändå att fortsätta att mata bäddarna under hela säsongen. Många olika material från den egna trädgården går att använda i täckodlingen.

Sent på säsongen händer det att jag ännu en gång lyfter av täckmaterialet från någon av bäddarna. Det gör jag efter skörd, för att kunna så till exempel en sen sådd av spenat. Återigen sår jag spenaten i så täta rader att det är svårt för mig att behålla materialet mellan raderna utan att det trillar ner över sådderna. Det lyfts över till en annan bädd och efter att spenaten skördats täcks bädden på nytt som en förberedelse inför nästa år.

 

Läs mer: Täckodling - min bästa hjälp

 

Täck en del ordentligt först

Våren är en utmärkt tid att påbörja en täckodling, om du ännu inte gjort det. Nu finns gott om material att använda efter gräsklippning och räfsning. Men du, börja med EN del av odlingen och gör den riktigt ordentligt. Lassa på ett lager med cirka 20 centimeter material och gå förts sedan vidare till nästa bädd eller del. Det är inte en bra idé att sprida ut materialet i tunna lager över en större del av ytan, då går flera av de stora fördelarna jag nämnde ovan förlorade. Täck yta du har material till och fortsätt projektet bit för bit. Till sommaren täcks bäddarna en och en igen, med kål och andra näringskrävande grönsaker som de första att få mer täckmaterial.

Täckodling är mycket roligt att jobba med och dessutom välgörande för jorden. Det finns en mängd material från hela säsongen under kategorin Täckodling om du vill ha mer inspiration.
/Sara Bäckmo

 

15. november 2015

7 svar till “Täckodlingen efter vintern”

  1. Benni skriver:

    Takk for din inspirasjon. Jeg er overbevist om at måten du dyrker på med jordekke og mating av bed er en riktig måte å dyrke på. Etter å ha lest din blogg og sett dine frodige grønsaker vil jeg også prøve denne metoden.
    Ikke på grunn av ugraset, jeg har ikke mye ugras i mine bed, men for å få en god jordstruktur og for å få god næring til grønsakene. Jeg har i dag gravet mitt første djupbed, etter inspirasjon fra deg. Jeg har problemer med å få nok organisk materiale, må få samlet mye mer neste år.
    Spesielt å finne materiale som er grønt. Har samlet mange sekker løv nå i høst, men løv er det ikke så mye næring i.
    Er det nok bare å dekke bed med løv nå på høsten, eller bør det være gressklipp underst mot gjorden?
    Tång er noe jeg kan få tak i mye av, så det kommer jeg til å bruke.
    Tång bruker jeg allerede på mitt aspargesbed, både som vinterdekke og som gjødsel. Asparges liker tång og tåler saltet uten å avsalte det først.
    Takk igen - glad jeg fant frem til din flotte blogg som jeg følger hver dag nå.

  2. Madeleine skriver:

    Vitlök ska ju sättas på hösten, går det att lägga täcket över hela bädden som löken satts i eller ska man lägga täcket mellan raderna tills löken kommit upp en bit?

  3. My skriver:

    Hej Sara! Tack för din härliga blogg med fina ord. Vad taggad man blir när man läser din text. Jag blev inspirerad av bloggen och började täckodla min första trädgård i somras. Nu funderar jag om jag ska ta bort det täckmaterial jag lagt runt de nyplanterade buskarna i höstas. Jag vill ha dem kvar på marken så att ogräset inte får någon chans att växa, men vissa säger att man förkortar växtsäsongen om man inte tar bort täckmaterialet på våren eftersom jorden då värms upp långsamt. Vad ska jag göra? Mvh My

  4. Kristina skriver:

    Hej!
    Spelar det ngn vilken kvalitet det är på täckmaterialet? Tänker på hösilage som kasseras pga mögel. Kan det möglet angripa växterna?

  5. Anneli skriver:

    Herre Gud vad du är inspirerande! Nu är det tidningar och ogräs från rensning på gång i hallonsnåren - så bra!!!

    Funderar på pallkragar. Har tänkt fylla en dubbel för morötter. Men det går ju åt galet mycket jord. Kan jag bottna den med varvat trädgårdsmaterial? Och kan jag samodla med sallad?

  6. Malin Thörnblim skriver:

    Jag har gått en ensilagebale med mögelrosor här ich där. Smittas jorden??

  7. Ida Nilsson skriver:

    Jag började täckodla i somras och nästan uteslutande med gräsklipp. I höstas märkte jag att mossan från gräsklippet börjar få fäste i jorden. Vad gör jag nu? Måste jag se mig om efter annat täckmaterial nu i vår?

Lämna ett svar till Ida Nilsson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *