Tång till trädgården

Äntligen har jag fått användning av tången jag hämtade i somras på Öland. Nu har jag påbörjat ett täckodlingsprojekt bara med tång, för att se hur det funkar i trädgården på platser utöver sparrisodlingen.

Sara i rosa klänning och solglasögon böjer sig ner efter en famn med tång.

Finklänningen var på när vi råkade på en stor tånghög i somras och fyllde varsin säck att ta med hem från Öland.

 

Jag är en hamster, en sån som vill samla och spara i tron att det alltid kommer att uppstå tillfällen när jag behöver använda det jag bunkrat. Att täckodla ger mig god anledning att packa saker i säckar och forsla hem. Därför åkte Friederike och jag runt halva Öland med två  stora säckar tång i baksätet i somras.

Min barndom tillbringade jag på Styrsö i Göteborgs södra skärgård. Min pappa jobbade som båtbyggare i eget litet varv och min mamma hade i sina unga vuxenår varit kapten på en ångbåt som fanns i familjens ägo. Hav och båtar var vardagsmat och jag tror något år att jag kunde räkna till fem eller sex båtar som vi förfogade över i hushållet sammanlagt. Själv seglade jag och jobbade som seglarinstruktör som trettonåring och framåt. Världens bästa sommarjobb!

Tång var jag inte särskilt intresserad av dock. Min mamma arrangerade tång-kurser och vi åt en del, men till vardags var den mest i vägen när vi skulle bada eller snodde in sig i propellern på min motorbåt.

 

En stor hög med tång ligger vid havet.

Den stora tånghögen låg på stranden nedanför vårt övernattningsställe och liksom talade till oss. Inte kunde vi låta bli att ta med oss en del av den hem till Småland.

 

Sara plockar tång på stranden i rosa klänning och packar i blå plastsäck.

Säckarna är gjorda att transportera pappersskräp i och vi hann paja några säckar med den tunga lasten innan vi fick upp vår skatt till bilen. Phu.

 

Vill odla i tång

Som vuxen har jag ett starkt tång-begär. Jag brukar ofta tänka på hur lycklig jag skulle vara om jag hade obegränsat med tång att använda i min täckodling. Jag har fått berättat för mig hur odlarvännerna på Kosters Trädgårdar kör ner till stranden med stora skopan påkopplad på traktorn och kan täcka stora delar av odlingen på hösten med tång. Suck. Det är svårt att ordna här inåt landet. En gång fick jag några säckar i present av min syster Hanna och de lades raskt på min täckodlade sparris. I övrig har jag inte utforskat tång särskilt.

Jag vill lära mig mer om många saker och har bestämt mig för att prova att täckodla med tång i en begränsad del av trädgården, till grönsaker som då inte är sparris. Till det hämtade jag alltså en säck tång från en strand vi besökte på Öland. Och ja, jag bad om lov. Pensionats-ägaren tyckte det var en märklig förfrågan. Själv grämde jag mig över att vi tagit den lilla bilen. Jag kunde ju fått plats med åtta säckar om vi kört den stora!

 

En pallkrage sedd ovanifrån med bar jord, en blå säck med tång står i ett hörn.

Pallkragen jag ska täcka är rensad och jag har grävt bort ett översta lager av jord som jag vill använda på annan plats. Ingen övrig gödsel är tillförd.

 

En svartfärgad tång ligger på jorden i pallkragen.

Ett cirka tio centimeter tjockt lager med tång täcker jorden. Jag ämnar hämta mer och fylla på efterhand.

 

Tång till pallkrage

Fram till nu har tången legat nerpackad i sin säck och väntat på rätt tillfälle. Den ser i princip ut som när den låg på stranden och luktar fortfarande av tång.

Här om dagen förberedde jag en pallkrage att täckodla med tång. Tidigare täckodling och kompostering har skapat så mycket jord i lådan att jag först karvade av lite jord att använda till andra projekt. Därefter lade jag bara tången på jorden. Jag ska försöka motstå kommande infall att täcka med andra material och istället se till att ta med mig en kasse när jag någon gång emellanåt besöker havet eller en sjö där det driver iland något. Jag har faktiskt redan spanat på ett ställe med potential i närheten.

 

Läs mer: Täckodling - min bästa hjälp

 

Att tång använts flitigt i odling har jag kommit att förstå. Vid kusterna har eller hade vissa fastigheter en tångtäkt, som innebar att de hade rätt att hämta tång längs en strandremsa. Det låter fint!

Mängden tång jag kan hämta är ju inte alls så stor. Men jag hoppas ändå att det blir nog med kassar för att jag ska kunna säga något så småningom hur det funkar att täckodla med tång. Har du någon erfarenhet av tång i trädgården? Hur har det funkat hos dig?
/Sara Bäckmo

10. november 2018

14 svar till “Tång till trädgården”

  1. mobud skriver:

    I august gjorde jeg klar vitløksbeddet med bokashi og 10 cm täcke. En del fikk gress som täcke og en del fikk tång. 10 november plantet jeg ut vitløken. Der jeg hadde dekket med tång var det mange flere masker og mye av tången var redan borte.

  2. Pia skriver:

    Rätten till att hämta tång för socknens markägare var strängt uppdelad och går låångt tillbaka i tiden långt före konstgödslingen fanns. Minns från min barndom hur tång hämtades från stranden och kördes tillsammans med gödsel från djuren ut på åkern. Vi bodde i en strandsocken med magra jordar så tången var ett viktigt tillskott. Vet inte hur det är nu när övergödningen av haven medför att tångtillgången minskar och det uppblåsta innehåller mest en sörja?

  3. Karin Karlsson skriver:

    Hej Sara, jag har inte tidigare odlat med tång men du gör mig intresserad av det. Innan jag eventuellt kör igång så undrar jag hur dina tankar varit kring eventuella gifter i Östersjön, vilket är mitt närmsta hav. Jag undrar också om du hämtar några alger från insjöar och hur du i såna fall tänker kring det näringsvärdet. Med vänliga hälsningar Karin

  4. Monica skriver:

    Jag har erfarenhet av att odla med tång! Det går väldigt bra! Särskilt vackert tycker jag det är när man lägger tång runt jordgubbarna istället för att använda halm.
    Vad jag har läst så ska man dock försöka använda blåstång eftersom flera andra sorter såsom bandtång innehåller tungmetaller.
    Mina förfäder på Fårö på Gotland använde det flitigt i sina odlingar, så det är kul att återuppta traditionen. 🙂

  5. petra.wolf skriver:

    Spännande att följa! I somras sjönk vattennivån med 2m i vår damm och då la sig all växtlighet i dammen som ett tjockt täcke och hela familjen fick vada ut för att dra in alla sjok med alger/tång/växtlighet. Ett otroligt tungt jobb. Det blev så mycket att jag kunde täckodla hela tunnelväxhuset på 75kvm med 1dm tjockt lager. Det växte helt fantastiskt och maskarna stortrivdes. Perfekt just i år när det inte fanns något gräsklipp att tillgå. Men det krävs att vattennivån sjunker för att det ska samlas i sjok vid vattenytan.

  6. Kristina Nilson skriver:

    Har täckt potatis och nz spenat med tång vilket gick fint. Spenaten smakade lite salt men det gjorde inget tycker jag. Även täckt en bärbuskehäck med tång och det har fungerat bra. Sommarstugeodling utan särskilt mycket tillsyn. Det multnar i stort sett ner på en säsong. Ska utöka nästa år. Klimatet är snustorrt i nv skåne (Torekov) så stort behov av att täckodla och dålig tillgång till gräs pga robotklippare. Bra tips att ta hem det i säckar. Har använt hinkar men det blir ganska skräpigt+ många vändor.

  7. carolinalundin skriver:

    Hej!
    Jag hämtade i somras en massa blåstång från stranden och fyllde två pallkragar med, toppade med lite kompostjord och lite köpejord och gjorde en odling till svärmor på hennes landställe på Ljusterö i Stockholms skärgård. Squash, sallat, sockerärtor, rotselleri och kryddväxter av olika slag trivdes fint! Funderade dock över tungmetaller. Men nu skrev ju någon här att blåstång skulle vara mindre riskfyllt. Ska bli spännande att se hur nedbrytningen gått.

  8. carolinalundin skriver:

    Jag kan också tipsa om att rotselleri tydligen från början är en strandväxt och att den gillar tång. Har därför plockat med tång hem och täckodlat runt rotselleri med. Fint resultat!

  9. Kjersti Haugland skriver:

    Jeg har i mange år brukt tang som gjødsel til bærbuskene, spesielt rundt solbærbusker(svartvinbær) . Da jeg en tid ikke gjorde det, merket jeg mindre avling og bærene ble ikke så store.

  10. Annika Weigelt skriver:

    Fråga: skall man vattna ur saltet ur tången innan man lägger på den?

  11. Palmen skriver:

    Vi har just köpt ett sommarställe på Väddö ut mot havet med obegränsad tillgång av fin, frisk blåstång bara 10m från min odlingsplats. Måste hitta på något vettigt att odla direkt i detta. Helst potatis men jag antar det blir för kraftigt utan jord? Vi har mest sten och sand annars.

    • På den ö där min pappa är född, i Estland, har tång alltid använts som gödning. Vår granne på ön lägger tången ovanpå jorden, i potatislandet, och i grönsakslandet.
      I Sverige myllar vi ner tång runt rosorna.
      I år ska jag för första gången använda tång i pallkragarna. Enl min mamma kan man täcka över tunt med jord för att undvika eventuella flugor.
      Tack för alla erfarenheter som delats här!

  12. Eva Häussling skriver:

    Jag hittade en uppsats som undersöker just om potatisar odlade i tång innehåller för mycket tungmetaller.
    http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:882710/FULLTEXT01.pdf
    Sammanfattning
    Den näring som finns bunden i makroalger, även kallad tång, innehåller rikliga mängder av alla näringsämnen, spårämnen, vitaminer och växthormoner som växter, djur och människor behöver. Alldeles gratis flyter den omkring i världshaven och har skördats och använts av människan under tusentals år. Problemet som uppstått i industrialismens spår de senaste 200 åren är att människan sprider icke önskvärda ämnen till luft, vatten och jord, t.ex. tungmetaller. Makroalger ackumulerar dessa, vilket kan bli ett problem om vi vill äta eller odla i tång. Vid ett odlingsförsök med potatis i tångkompost av Fucus radicans från Östersjön undersöktes metallupptaget i de ätbara knölarna i potatis av sorten ’Cherie’. De tungmetaller som analyserades var bly (Pb), kadmium (Cd), kvicksilver (Hg), arsenik (As) och koppar (Cu).
    Analysrapporten visade ingen skillnad i upptag av tungmetaller mellan potatis som odlats i tångkompost eller i jord; däremot innehöll knölarna från båda odlingarna högre halter av kadmium och arsenik än normalvärdena i svensk potatis. Halterna är dock långt under EFSA:s gränsvärden. Även odlingssubstraten, dvs. tångkomposten och jorden undersöktes för tungmetallförekomst. Kadmiumhalterna i tångkomposten översteg gränsvärdet för svenska kompostjordar, men de höga kadmiumhalterna reflekterades inte i potatisknölarnas kadmiuminnehåll. Odlingssubstratens ledningstal och pH-värden undersöktes också. Tångkompostens höga ledningstal (10,8 mS/cm) berodde antagligen på otillräcklig sköljning och gjorde den inte idealisk för odling. Trots detta blev skördeutfallet gott. Således kan tångkompost rekommenderas som odlingssubstrat för potatis.

    • Charlotte Ståhl skriver:

      Tack Eva för att du tog dig tid att lägga ut ett referat av artikeln. Uppskattar det. Bra läsning! Vänligen Charlotte

Lämna ett svar till Elisabeth Hedfors Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *