Tre anledningar att täckodla - Sara Bäckmo
Stäng menyn

Tre anledningar att täckodla

Nygammal täckodling har fått nytt täcke, 29 april 2014.

Att täckodla kan vara ett av de bästa sätten att manövrera en större köksträdgård på egen hand. Här kommer några ord på vägen till dig som tänkt börja täckodla den här säsongen.

Det är svårt att starta en täckodling på en stor yta på en och samma gång, av den enkla anledningen att en stor yta slukar mängder med täckmaterial. En mindre yta är lättare. Då jag började täckodla min 350 kvadratmeter stora köksträdgård för tre år sedan inledde jag med en av de fem delarna i odlingen och täckte den riktigt, riktigt bra. Många lager av olika slags material. Då den ytan var väl omhändertagen gick jag vidare till nästa. Och nästa. Tills det var klart. Istället för att småplutta lite här och där i den stora odlingen blev yta efter yta färdig och riktigt bra gjord.

Den här säsongen har jag byggt årets baljväxtavdelning lite högre genom att lägga på jord på förra årets täckmaterial. Ytan har varit jättetorr och tråkig och idag blev det tillfälle att göra något åt det. I stort sett som att börja täckodla från början. Så här gjorde jag:

Ytan är indelad i fyra kvadrater, varje är cirka 1,5x1,5 meter stor. Över varje kvadrat har jag vattnat och sedan krattat ut en säck färskt gräsklipp, samt en säck halvförmultnade löv. Nu lockas maskarna fram och börjar bearbeta jorden genom att smaska i sig av godsakerna. Om några veckor då bönor och ärtor sås och planteras ut kommer jorden hålla fukten, vara gödslad och mindre mottaglig för ogräs. Bondbönorna som redan såtts kommer om några dagar att titta fram ur täcket, nöjda och glada.

Då jag ska så eller plantera i täckmaterialet makar jag undan "strängar" i täcket. Då plantan vuxit till sig makar jag täcket tätare kring växten. Under säsongen fyller jag på med täckmaterial och gör det då mellan raderna eller växterna. Om jag gödslar med kissvatten (1 del kiss spätt med 10 delar vatten) vattnar jag på täckmaterialet mellan raderna, aldrig direkt på växterna och alltid minst fyra veckor innan skörden.

Då jag bestämt mig för att använda täckodling i hela köksträdgården blev jag lätt stressad av att tänka på hur jag skulle kunna hitta material till den stora ytan. Det visade sig vara lättare än jag kunnat föreställa mig. Idag till exempel åkte jag förbi Kalvsviks kyrka där de just lastat av en stor åkgräsklippare för att göra vårfint. Pep ut och frågade om jag fick komma och hämta några säckar senare under dagen. Ingen jag frågat om gräsklipp de senaste tre åren har blivit annat än glada över att det kommer till användning.

Förutom kyrkogårdar klipps gräs i grannarnas trädgårdar. Många har uppsamlare och lägger klippet på komposten. Är du på jakt efter material kan du be dem lägga i en hög någonstans dit du kommer till med bilen och kan hämta i korgar eller säckar då de meddelat att de klippt. Så gör jag.

Halm/hö finns liggandes i många lador. Fråga ägaren och det är säkert inga problem att få hämta några säckar. Jag hämtar mängder i grannladorna till gångar och att täcka potatis med.

Löv under hösten packar många i säckar för transport till tippen. Då du åker förbi en uppsamling längs vägen är det bara att stanna och be att få ta dem med dig. De jag frågat har blivit så glada över att slippa köra tunga säckar till tippen. Också bostadsbolag, kyrkor och andra ställen samlar löv på hög.

Många bönder har ensilagebalar liggandes som blivit skadade så de inte går att använda som foder. I dagarna körde en grannbonde hem en finfin bal som vi nu använder som täckmaterial.

På yta som blir över i trädgården odlar jag gärna grödor som går att använda som täckmaterial. Solrosor och jordärtskockor blir jättefint flis i en kompostkvarn till exempel. Jag använder också ringblommor, honungsfacelia och alla färdigskördade grönsaker som täckmaterial.

Min bekantskap med täckodlingen startade hösten 2011 då jag väntade vårt tredje barn och insåg att jag skulle tröttna på min odling då jag höggravid och dubbelvikt avlägsnade ogräs på den stora ytan våren därpå. Ogräset var min väg in i det här häftiga odlingssättet. I inlägg om några dagar ska jag berätta mer detaljerat vad jag ser för resultat i min odling efter att ha täckodlat intensivt under de här säsongerna.

Något kortfattat dock så är det här de främsta anledningarna till att jag täckodlar:

- Ogräset minskar drastiskt genom att ogräs som sprids med frö inte kommer i kontakt med jorden och då hindras att etablera sig. Det rotogräs som kommer upp är väldigt lätt att dra upp.
- Täcket göder jorden med alla näringsämnen som behövs. Allt återgår till jorden. Skörden blir kanon!
- Genom att täckodla hindras mycket av fukten i jorden att dunsta. Då bar jord runtomkring är torr och fnasig och är täckt jord fuktig och rik på småkryp. Riktigt levande! Och jag behöver därför inte vattna så ofta.

Många anledningar att börja täckodla med andra ord. Sätt igång nu!
/Sara Bäckmo

29. april 2014

4 svar till “Tre anledningar att täckodla”

  1. Anonymous skriver:

    Utan nån speciell anledning egentligen så måste jag bara få säga att du har en så intressant blogg som inspirerar mig till tusen och får mig att prova nya vägar trots att jag odlat i så många år. Tack!
    Maria K

  2. P skriver:

    Hej! Jag ska precis till att börja odla mer ordentligt, av just alla dessa anledningar du nämner. Men jag har fått höra att jag kommer få klippa mördarsniglar i all oändlighet om jag täckodlar eftersom att sniglarna trivs där bland fukt och värme. Så, nu undrar jag hur du har upplevt det med täckodling? Har du mycket mördarsniglar och hur tänker du kring det? Jag funderar på att inte täckodla för att just slippa mängder av snigelhantering. Supertacksam för svar. Mvh / P

    • Hej P! Än tillhör jag den lyckliga skara som inte har mördarsniglar. De är några hundra meter från huset och jag räknar varje säsong med att de kommer, men ännu inte. Dock har jag försökt lista ut hur jag ska göra den dag de gör entré. Min syster täckodlar och delar odlingen med mördarsniglarna. Hon tycker inte att just täcket förvärrar saken. Hon förodlar mycket och sätter ut stora plantor som klarar angrepp bättre. Och odlar dubbletter för att ersätta skadade och förstörda växter. Den dagen den sorgen, tänker jag. Dessvärre tror jag att vildsvinen hittar hit innan sniglarna. Hälsningar Sara

Lämna ett svar till P Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *