Fänkålens dill-liknande blast omges av krasse i oktober.

Fänkålen är skördad! Äntligen. Jag har längtat i flera månader efter de stora knölarna och rastlöst tjuvat lite av blasten i väntan på den perfekta skörden.

I våras åt jag en vansinnigt god smörgås på ett av Växjös fik. Surdegsbröd med leverpastej och grönsaker. Så enkelt, så gott. Jag trodde det var picklad lök på smörgåsen men då jag frågade fick jag veta att det var inlagd fänkål. Det skulle vara enkelt att lägga in i en vanlig 1, 2, 3-lag. Bestämde där och då att en del av min höstskörd skulle användas just så.

Nu ligger den ståtliga fänkålen strimlad och fin i sin lag. Jag har redan provsmakat och den är underbart god! Recept hittar du under Skillnadens mat.

Fänkål är en grönsak som är lite klurig att odla. Ibland blir det bra, ibland inte. Mina böcker säger att den inte trivs med andra grönsaker och att den vill ha vatten regelbundet. Om den inte trivs blir jag varse det rätt snart eftersom plantan blir en låååååång stjälk, istället för den bulliga knölen som jag vill ha.

Om du ska köpa frön till fänkål, tänk då på att det finns olika sorter - fänkål och knölfänkål. Är du ute efter knölen så är det knölfänkål du ska satsa på.

Jag försår min fänkål i små byttor tidigt under våren och sedan en extra omgång i början eller mitten av sommaren. Sedan planterar jag ut dem. Då har jag en tidig skörd och en senare. Nu på hösten växer de jättefint, kanske beror det på just tillgången på vatten eftersom hösten ofta är lite blötare än sommaren.

Hela fänkålen är fin att använda i matlagningen. En av mina favoriter är att gratinera fänkålsknölarna. Recept på det finns också under Skillnadens mat. Höstens skörd har blivit picklad fänkål, fryst fänkålsblast till vinterns fiskrätter, samt grönsakssalt.

Saltet har jag gjort enligt en kombination som Lena Svensk tipsat om: fänkålsblast/-stjälkar, vitlök, citron och salt. Det ska enligt Lena vara jättegott till fiskrätter. Men med tanke på hur otroligt gott det saltet blev är jag säker på att det kommer att användas till mer än så!
/Sara Bäckmo