Del 2: Den lilla köksträdgården - Sara Bäckmo
Stäng menyn

Del 2: Den lilla köksträdgården

Nu är det dags att så. Även om vissa fröer gror fort i teorin tar det en evighet i praktiken. Njut av att du numera är en grönsaksodlare och gör planer för fortsättningen medan du väntar.

I del 1 av Den lilla köksträdgården gav jag ett konkret förslag till hur en liten köksträdgård snabbt och billigt kan anläggas. I del 2 ska jag ge ett förslag på hur den kan odlas.

Den här odlingen bygger på en kombination av användbara och någorlunda lättodlade grönsaker som ger stor skörd. Jag har utelämnat nördiga odlingsdetaljer, som senare i köksträdgårdens liv och din odlarkarriär kan vara suveräna att bekanta sig med. Din första säsong blir ett provår, säkert med en del som går åt pipan. Men misstag och misslyckanden i det här fallet gör odlingen mycket bättre nästa år, de kommer att få dig att vilja lära dig mer inför säsong två.

I en köksträdgård är det bra att varje år byta växtplats för de olika grönsakerna, det kallas för växtföljd. Men det allra första året behöver du inte tänka på det. Iaktta din odling, samla erfarenhet och ha kul!

 

Bädd 1:
Den här bädden består av ren jord och därför är det enkelt att så direkt, istället för att dra upp plantor på ett håll och sedan plantera ut. Lägg en planka eller gren över kortsidan mitt i bädden så att du får två tydliga delar av den. Dra i varje halva upp fyra rader med jämna avstånd i riktning norr till söder, med ungefär 10 centimeter till bäddens långsidor. Raderna dras enkelt upp med en liten pinne eller handen och kan vara några centimeter djupa.

Om du vill odla andra grönsaker än de jag föreslår, tänk då på att odla de högsta växterna i den norra delen av bädden så att de inte skuggar övriga under dagen.

I den norra delen:
Sockerärter - Välj gärna en av de låga sorterna, till exempel 'Norli' som ger stor och tidig skörd. Så fröna med 5 cm mellanrum.
Mangold - Välj en storväxt sort som ger mycket blad att frysa in, till exempel 'Fordhook Giant' och så fröna med 20 cm mellanrum.
Brytbönor - Välj en låg sort med stabila plantor, till exempel 'Nautica' som ger ger mycket smala och många baljor. Så två frön i varje hål, med 20 cm mellanrum.
Rödbetor - Välj till exempel 'Forono' som bildar en superlång rot. Med sitt avlånga växtsätt perforerar och luckrar den grässvålen under bädden. Så fröna med 5 cm mellan varje.

 

Skördade brytbönor i en skål.

Låga sorter av brytbönor är lättare att odla än höga, eftersom de inte kräver någon uppbindning. Direktsådda bönor som nyss grott är eftertraktade av fåglar, därför sår jag alltid två frön i varje hål och får på så sätt oftast behålla åtminstone en planta.

 

I den södra delen:
Sommarsquash - Du får plats med två plantor i raden och kan så fröna direkt i jorden i juni eller välja att dra upp plantorna inomhus och sedan plantera ut. 'Black Beauty' är en gammal och vanlig sorts sommarsquash, 'Costata Romanesco' är en riktigt lyxvariant. Led senare ut plantorna i gången så de inte kväver eller skuggar övriga grönsaker i bädden.
Persilja - Låt smaken avgöra och välj en krusbladig sort, som till exempel 'Moss Curled 2' eller en med släta blad, till exempel den lite lägre sorten 'Plain Leaved 2'. Strö ut fröna glest i raden.
Piplök - Så fröna med cirka 1 cm mellanrum i raden. 'Evergreen' är en fin sort. Du kan också ersätta med vanlig salladslök.
Sommarmorot - Välj till exempel sorten 'Nantes 2' som ofta ger fin skörd av släta fina rötter. Strö ut fröna glest över en drygt 10 centimeter bred rand över den fåra du tidigare dragit upp och krafsa sedan lite i jorden så fröerna täcks.

 

Jag håller ett knippe piplök i handen.

Piplök är en användbar lök som växer snabbt och kan sås tätt i rader eller i små kluster. God både färsk och i matlagningen, vi använder den gärna som ersättare till purjolök.

 

Bädd 2: 
Den här bädden är än så länge bara en stor komposthög, fördelad i tre pallkragar. Oberoende av materialet i den är den sannolikt ganska näringsrik. Mitt förslag är att du sätter potatis här första året. Den kommer att växa och ge fint med skugga över allt organiskt material, som sakta omvandlas till jord i en process som pågår under hela säsongen. Maka undan små hålor i materialet och lägg i en näve jord från den påse som är kvar från anläggningen. Lägg en sättpotatis i hålet och fyll på med lite jord över den. Du får plats med 6-8 potatisar i varje pallkrage. Om du har samlat ihop mer komposterbart material i trädgården kan du passa på att lägga det över potatisbädden, nu eller senare när potatisen börjat växa.

 

Potatis odlas i ensilage.

Potatis behöver inte ha kontakt med jord för att växa. De växer fint i en hög med kompostmaterial i en bädd med eller utan ram runt. Jag tycker dock att de får en extra skjuts på våren om de omges av fuktig fin jord.

 

En skiss över hur bäddarna kan sås och planteras.

Här är ett förslag på hur bäddarna kan odlas. Grönsakerna är ganska lätta att odla, ger skörd under lång tid och är fina att använda i matlagningen.

 

Vatten, värme och jävligt lång väntan
Rekommenderade såtider står för det mesta på fröpåsarna. Bor du i södra delarna i landet håller du dig till den tidigaste såperioden och bor du i norr väljer du den senare. Glöm inte att peta igen jorden i raderna du sått och jämna till jorden med handen efteråt. Och vattna förstås. Om du tror att det finns risk för att jorden, som kan vara väldig torvrik och lite flygig om den är köpt på påse, liksom rinner iväg när du vattnar är det ett bättre alternativ att vattna försiktigt i såraden innan du sår. Vattna sedan ovanpå jorden med den finaste dimma du kan få till på slangen och gör det ofta så att sådden hela tiden hålls fuktig.

Om det kliar ordentligt i fingrarna och du väljer att så och sätta din potatis riktigt tidigt är det en bra idé att täcka de nya bäddarna med en fiberduk. Köp en billig variant och lägg ut i ett enkelt lager över bäddarna. Förankra duken med sten eller plank vid marken längs gångarna. Fiberduken ger lite extra värme till bädden när det är kyligt, dessutom gör den skyddade atmosfären inunder att fröer ofta gror lite fortare än utan en duk på toppen.

 

Fiberväv ligger över en tidig sådd av spenat.

En tunn fiberduk ger oväntat fint resultat över tidiga sådder. Det finns kraftigare varianter att köpa om du får besvär med att fåglarna plockar i väven för att hitta material till sina bon.

 

Nu är det bara att vänta. Och vattna. Även om vissa fröer gror fort i teorin tar det en evighet i praktiken. Särskilt när en vill stå bredvid bädden och se hur de små gröna stråna sakta pressas ur jorden, ackompanjerade av lagom ljudliga glädjetjut. Njut av att du numera är en grönsaksodlare och gör planer för fortsättningen medan du väntar.

Imorgon lägger jag ut del 3 i Den lilla köksträdgården. Det handlar om hur du sköter bäddarna under säsongen och sedan utvecklar köksträdgården till hösten. Missade du del 1 i serien om hur en liten köksträdgård kan anläggas så finns den att läsa här.
/Sara Bäckmo

 

[YouPlaySinglePlayer video="104,495,52061" yos yod yot ]

 

16. januari 2016