27. januari 2014

Odlingsplanering

Salladslök i mitten av oktober 2013.

En orsak till att min köksträdgård drog ut så på tiden, och först blev verklighet våren 2011, var att jag fastnade i planeringen. Jag ville ha benkoll på allt. Innan jag startade. 

Ett av områdena jag inte kunde planera på ett tillräckligt bra sätt var liksom en av grundbultarna. Hur tusan går det till rent praktiskt att odla alla de där grönsakerna jag ville kunna skörda? Böckerna är fyllda av tips och råd om odlingstekniker, jordmåner och radavstånd. Men resten? 

Eftersom jag bestämt mig för att under tre odlingssäsonger nå målet att bli självförsörjande på grönsaker var det viktigt att till exempel veta hur mycket jag behövde odla. Det tyckte jag då i alla fall.

Ett sätt jag blev tipsad om bestod i att helt enkelt räkna ut på ett ungefär hur mycket av olika grönsaker vi behövde under den 6-månadersperiod vi ville äta grönsaker enbart från vår köksträdgård. Där fastnade jag också. 

Tre intensiva odlingssäsonger senare är jag mycket klokare!

I mitt odlingsexperiment lyxade jag till det med ett prov-år. Då odlade jag alla grönsaker jag kunde komma på för att ta reda på vad vi ville äta. Svaret blev att vår familj äter i stort sett allt utom skärbönor, sparrissallat och salladssenap. Och vi äter mycket! Oavsett hur effektivt jag kan använda ytan så kommer vi att äta allt som skördas!

Det kommer sig av grönsakerna finns så nära. Ta rotselleri som exempel. En fantastisk grönsak, som det förresten är dags att så nu, eller snart. Vi gillar rotselleri, men då vi inte odlade i den utsträckning vi gör nu köpte vi på sin höjd fem knölar per år. Det var en grönsak som lätt blev liggandes i kylen efter att vi använt endast en del.

2011 skördade jag ett tiotal rotselleri. 2012 ökade jag till tjugo. Förra året kanske trettio. I år hoppas jag att alla fyrtio sådda frön ger plantor. Vi skulle kunna äta dubbelt så mycket, inklusive en stor del av blasten, utan att tröttna. Men en förutsättning är att vi kan pinna ut och hämta den när vi vill.

Spenat. Jag odlar mängder på de ytor som ska sås/planteras först i juni. Och då menar jag mängder. När jag såg förra årets gigantiska spenatskördar på våren och hösten trodde jag knappt jag var klok som ägnade så mycket tid åt att förvälla och frysa in. Förutom spenat gjordes dito med mangold, nyzeeländsk spenat och svartkål. I massor. Nu är det januari och ALLT är uppätet. 

Med andra ord, så länge jag sår sådant vi tycker om, äter vi upp allt som skördas. Det är gott nog. Det har också visat sig under åren att vi är kreativa nog i vår matlagning att använda alla grönsaker vi odlar, det är också en förutsättning. 

Det är så jag planerar ytan i köksträdgården. Det ska växa något vi tycker om - överallt och hela tiden. Då något är skördat sås eller planteras något annat. Jag har hela tiden brätten och byttor med sådant som är redo att sättas ut. Växter som tar lång tid på sig att bli färdiga kombineras med de som växer snabbt. 

Men i år är jag också mogen nog att ta till mig en liten bit av tipset att räkna grönsakerna. Jag har uppskattat på ett ungefär hur många lökar jag behöver så för att vi ska klara oss på skörden ett år. Detta för att kunna köpa rätt antal fröpåsar. 

Hur många lökar blir det? Cirkus 400 st. En om dagen plus några till. Eftersom lök är en utmärkt att samplantera med en mängd andra grönsaker tror jag de ska gå att klämma in. 

Bilden är en skördeklar salladslök, fotograferad i mitten av oktober. Salladslök växer fort och är en kanonväxt att använda under vår och sommar innan gula löken är färdig. 

/Sara Bäckmo

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *