Jag beskär vinbär - Sara Bäckmo
Stäng menyn

Jag beskär vinbär

I min köksträdgård låter jag inte vinbärsbuskarna bli stora och yviga. Jag beskär dem kraftigt för att få en form som passar kring grönsaksodlingen.

Mina buskar av svarta vinbär kommer från en av trädgårdarna i byn. Här har buskarna stått och gett bär i decennier, nu börjar de tackla av i brist på skötsel. Eftersom vår tomt helt saknade vinbär när jag började odla tog jag helt enkelt sticklingar från buskarna på granntomten. De hade goda bär och har bevisligen klarat klimatet på byn bra.

Plantorna sattes ut 2012 och har i år gett en kanonskörd.

Svarta vinbär är tåliga buskar. De går att odla som buskar som tillåts växa sig stora, de kan stammas upp och odlas som spaljé. När jag skulle välja inramning till köksträdgården ville jag ha något ätligt, med lagom höjd, som gav skydd till det som växer bakom. En spaljé av svarta vinbär skulle vara perfekt, men passar inte alls min odling. Just där vinbärshäcken skulle växa ligger nämligen en stor mängd sten och omöjliggör en spaljé eftersom det inte går att banka ner stöd. Istället planterade jag buskarna ganska tätt i en häck och beskär nu buskarna så att de växer tämligen upprätt.

Yviga vinbärsbuskar i köksträdgården.

Under sommaren väller buskarna ut över bäddar och gångar som ligger nära. Här har buskarna till vänster lagt sig över en bädd av bondbönor.

 

Jag klipper buskarna först när alla bär plockats av. Buskarna hinner breda ut sig under sommarsäsongen på ett sätt som inkräktar lite för mycket på både odlingsbäddar och gångar. Men jag vill ju samtidigt ha bären, därför klipper jag ur och klipper bort efter skörden.

Kraftiga stammar av vinbärsbusken vid plantans bas.

Jag klipper hårt i buskarna och lämnar bara de grenar som växer rakt upp.

 

En inklippt gren med ny tillväxt på.

Vissa grenar kortar jag in och lämnar en upprättväxande kvist kvar.

 

Det som klipps bort är helt enkelt de grenar som växer åt fel håll. Jag är ganska hård i min hantering. Jag skär bort både stora grenar vid marken och klipper bort de som spretar åt fel håll. Kvar får jag en upprättväxande buske med färre grenar. Visst blir skörden mindre på dessa buskar än de som tillåts bli riktigt stora. Men de sex hårt beskurna buskarna i den här häcken gav tillsammans närmare 40 liter i år. Nu har jag fler häckar på gång och kommer framöver att få alla bär vi kan tänkas behöva.

En väl beskuren häck av svarta vinbär.

Nu är häcken beskuren. Nya grenar växer fram under höst och vår och gör plantorna buskigare till nästa år.

 

Alltså. Vinbär behöver inte växa som stora och dominerande buskar. Jag beskär vinbär så de passar min odling och kan på så sätt hålla dem på en ganska liten yta som inramning av köksträdgården. Vackra, väldoftande, goda och praktiska.

Imorgon ska jag berätta hur jag tar sticklingar från vinbär.
/Sara Bäckmo

11. augusti 2015