03. februari 2016

Kålsådd i tunnelväxthus

Inlägget om sådderna jag gör i februari väckte en hel del frågor, särskilt om kålen som sås i tunnelväxthus som en vintersådd. Hur funkar det egentligen?

I min lista Grönsaker att så i februari finns kål med, både som inomhus-sådd och sådd i tunnelväxthuset. Flera vill veta hur det funkar och hur jag rent praktiskt gör. Här kommer ett gäng svar.

 

Sår du kålen ute i odlingstunneln direkt?
Många av oss som odlar har nytta av att förså så mycket som möjligt, för att få snabbare skörd, för att hindra sniglar att äta småplantor, av platsbrist eller en mängd olika saker. Just i år vill jag göra så många försådder som möjligt, men samtidigt hålla nere arbetet med att skola om plantor. Därför väljer jag att göra så många som möjligt av mina försådder i bäddar, direkt i jord utan krukor och brätten. Där kan plantorna växa till sig och så länge jag sköter vattningen kommer ingen att protestera särskilt om de blir kvar i jorden något längre än nödvändigt.

Inomhus kan jag ju inte göra den här typen av sådder. Inne prioriterar jag att använda den plats som finns till tomat, paprika, chili, aubergine och senare gurkväxter. Övrigt har jag inte plats till.

 

En mängd små plantor i brätten, krukor och tråg står i tunnelväxthuset.

Fördelen med att så en del grönsaker i bäddar istället för att hålla på och skola om är att jag slipper ett hav av plantor i olika stora krukor att skola om under våren.

 

En pallkrage med täta rader och fröpåsar.

Kålen kan sås i betydligt tätare rader då de försås i jordad bädd, än om de sås på sin växtplats på friland. Förra årets sådd i tunnel fick göras om flera gånger eftersom hönsen sprätte upp allt flera gånger, trots väl genomtänkta skydd.

 

En hel del kan jag så på friland direkt i kallbänkar eller odlingslådor med eller utan lock. Jag har också tillgång till mycket yta i tunnelväxthuset. Inför årets säsong har samtliga bäddar fyllts med jord och jag har avsatt en ungefär 3x1 meter lång bädd till att förså olika grönsaker som senare ska sättas ut på friland.

Det jag gör med flera sådder är alltså att jag sår direkt i bädden, rad för rad med grönsaker som tål att sås i kall jord. När det blir varmare sår jag också andra grönsaker. Sen får plantorna växa till sig i bäddarna, utan omskolning. Och när det börjar bli dags att plantera ut gräver jag helt enkelt upp plantorna som de är och bär med mig ut till friland. I huvudsak är det kål som försås på det här sättet i tunnelväxthuset. Det blir stora plantor innan de ska ut i landet och vanligtvis skolar jag om dem två gånger om de står i kruka. Nu slipper jag det momentet, samt att jag inte behöver avsätta plats för att förvara alla krukade kålplantor. Jag hinner gräva upp och flytta ut dem innan jag sätter ut de värmekrävande grönsakerna senare under vår och försommar.

Bilden överst i inlägget visar svartkålsplantor, sådda tidigt, utplanterade i maj. De skördades sönder och samman under några veckors tid och ersattes på försommaren av andra plantor som såddes några veckor senare.

 

Kålplantor i olika färger står i krukor i en pallkrage.

Oavsett om kål som väntar på utplantering står i kruka eller i en jordbädd behöver den täckas med nät för att skyddas mot fjäril och mal. Två enkla bockar stod över den här pallkragen med kål i kruka, och över bockarna hängde gardinen Lill från Ikea som skydd.

 

 

Kål och sallat i en pallkrage i tunnelväxthus.

En del av de tidigast sådda kålplantorna kommer att sättas ut i varmbänk i tunnelväxthuset för att ge tidig skörd. Förra året växte kål tillsammans med sallat i tunneln och gav skörd från slutet av maj.

 

Klarar sig dessa plantor bättre som har fått det kyligare från början än krukodlade inomhus som får komma ut från stugvärmen till en kyligare tillvaro?
Fördelen med att så till exempel kål utomhus eller i tunnel/växthus nu under vintern är att de, när de väl gror, vänjer sig bättre vid temperatursvängningar och bristen på ljus. Plantor som drivs upp inomhus, ofta i rumsvärme och med extraljus, blir mer kräsna och svårhanterliga tycker jag. De behöver under en period flyttas mellan inne och ute för att vänja sig vi omställningen och det kan bli bökigt om det finns många plantor.

Eftersom just kålfrön klarar av att sås och ligga i kall jord är de perfekta att vinterså på en skyddad plats, kanske inte med 100 procent grobarhet eller överlevnad, men det är ändå ett väldigt bra sätt att så. Kål funkar fint att bredså i mindre byttor och tråg för att senare sättas en och en i kruka. Jag gör dock inte så utan sår direkt i bädden eftersom jag just vill slippa momentet med omskolning. Sådden behöver ju göras i ett tråg där inte en stor mängd fuktigt jord kväver den lilla plantan och för att undvika det behöver jag ju i så fall ändå göra en omplantering.

Kålen som vintersås i tunnelväxthuset räknar jag med att plantera ut på friland i april-maj, beroende på hur temperaturerna är.

 

 

Hur gör du med broccolin som sås i februari för friland?
Den första sådden av broccoli, bara enstaka plantor, gör jag tidigt för att ha tidiga plantor att sätta ut. Det är förstås en chansning att så så tidigt eftersom våren kan bli väldigt kall. Men en sådd i februari ger plantor att i bästa fall sätta ut hos mig i april, då har vi skörd riktigt tidigt under sommaren. Men som sagt, det är endast ett fåtal plantor jag drar upp så tidigt. Resten börjar jag så i mars, då sås de i tunnelväxthuset också för att spara plats.

 

Ett toppskott av broccoli mot en rosa blomsterbakgrund.

Det är riktigt härligt att ha några supertidiga broccoliplantor att skörda från. Den här plantan började ge mat redan i juni och såddes i januari-februari inomhus.

 

Kålfrön har grott i en liten plastbytta.

Kål passar bra att så många frön i ett och samma tråg. Men det kräver att plantorna skolas om gärna två gånger innan de planteras ut.

 

 

Undrar också om vintersådd av kål - funkar det utan växthus?
Ja, det funkar fint att så kål genom andra metoder tidigt, till exempel i kallbänk, men där tycker jag inte att tidsvinsten blir så väldigt stor jämfört med att så på friland.  Men å andra sidan, för den som har ont om plats är det ett bra alternativ att dra upp plantorna där, skippa omskolningen och sedan gräva upp för att sätta ut å friland. Då kan frilandsytan användas för en tidig sådd av till exempel spenat innan kålen kommer ut. 

 

Mer att läsa på bloggen om kål:
Så lyckas jag med kålsådden
Nät över kålen ger färre larver
Odla broccoli för stor skörd hemma

 

Kålen sår jag i korta rader, ganska tätt, i tunnelväxthusets bäddar. Jag vattnar helst inte för att inte riskera genomfrusen jord, men ser till att jorden är något fuktig då jag sår till exempel genom att fukta jorden med snö eller bara lite vatten. Kondensen under fiberduken senare gör att jorden hålls fuktig. Senare behöver jag förstås se till att vattna. Eftersom jag hittat många mördarsniglar i tunneln under förra sommaren kommer jag att vattna med nematoder så snart det blivit lite varmare. Nematoderna vill ha något uppvärmd jord och det är heller ingen idé att vattna innan sniglarna vaknat efter vintervilan eller innan övervintrade äggen kläckts.

Ja, det här är alltså min plan. Eftersom kål är superviktiga grönsaker i vår familj vill jag inte stå med en jättestor misslyckad sådd, helt utan plantor att fylla mitt kvarter med. Jag kommer att göra en annan typ av sådd också, för att gardera mig och så dubbelt av vissa sorter.
/Sara Bäckmo

 

 

4 svar till “Kålsådd i tunnelväxthus”

  1. KikkiSandström skriver:

    Jag lyssnade till din föreläsning när du var uppe hos oss i Boden och berättade om dina odlingar. Sen dess har jag följt din blogg för att få ett och annat tips som funkar även här i växtzon 6. Själv tillhör jag också bloggarnas släkte och skriver bland annat om andning, personligt ledarskap och lchf. Idag bloggar jag om mat igen - Favoriter LCHF - Daniels laxsoppa i min version. Kanske ett tips till dig http://kikkisandstrom.se/favoriter-lchf-daniels-laxsoppa-i-min-version

  2. Siv Svensson skriver:

    Hej
    Jag odlar en del i pallkragar och till dem har jag små växthus i armerad plast. De måsta väl fungera som ett tunnelväxthus fast de är mycket mindre.
    /Siv

  3. Siv Svensson skriver:

    Att odla i pallkragar som jag sätter små växthus i armerad plast på måste väl fungera som samma sätt som ett tunnelväxthus, trots att de är mycket mindre?

    • Sara Bäckmo skriver:

      Ju mindre volym ditt hus har desto kallare är det. Alltså är det mer fördelaktig att odla i växthus eller större tunnel. Men visst skyddar miniväxthus över pallkragar jättebra också, jämfört med att odla på friland. De blir ju små kallbänkar och såna odlar jag jätteläckra grönsaker i. Det finns flera varianter av pallkrageväxthus på marknaden men jag har inte själv testat några. /Sara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *