Gräva eller inte gräva - Sara Bäckmo
Stäng menyn

Gräva eller inte gräva

I min täckodling strävar jag efter att gräva så lite som möjligt. I princip har jag inga ytor alls som kräver grävning. Visst låter det nästan för bra för att vara sant?!?

Den arbetsfria köksträdgården finns inte. Och en sån vill jag inte ha heller. Men en grävfri köksträdgård har jag gärna. Att gräva tar mycket kraft. Och tid. Det är i första hand av den anledningen jag vill slippa det arbetet. Jag har så lite tid att jobba i trädgården eftersom jag fortfarande gör nästan allt arbete samtidigt som barnen är med i trädgården, då går allt mycket långsammare än om jag jobbar själv. Skulle jag behöva gräva 350 kvadratmeter varje höst och/eller vår skulle det vara omöjligt för mig att odla ytan.

Skillnadens Facebook kommenterar Åsa det faktum att en del inlägg senaste tiden ändå handlat om grävning: "Nyfiken fråga: håller du på att överge det grävfria landet mer och mer eller är det bara så att du skriver mer om grävning nu än tidigare?"

Åsa har helt rätt, det är nog aningen fler inlägg och klipp det senaste året som handlat om grävning. Kanske fler än motiverat med tanke på att jag egentligen gräver förhållandevis lite själv. Men. Det senaste året har jag haft ett litet projekt för mig, nämligen att förse hela köksträdgården med ordentligt markerade bäddar. Arbetet påbörjades vid den här tiden förra året och det var först i förrgår som jag blev helt klar. Jubel och hurra!

 

Köksträdgården en solig vinterdag utan snö.

I januari var hela årets baljväxtland alldeles platt och vi började förbereda för att anlägga bäddar.

 

Samma kvarter som ovan fast höga bäddar täckta med gräsklipp täcker ytan.

I maj har jag hunnit gräva fyra bäddar i blivande baljväxtlandet och barnen hjälper mig att täcka dem med gräsklipp och ensilage inför sådd och plantering.

 

Blommande grönsaksbäddar i köksträdgården.

Baljväxtlandet i augusti när varje bädd prunkar av bönor och sommarblommor i olika växtlighet. Jag har täckodlat intensivt i flera månader och inte rensat bäddarna en enda gång. Jorden är porös och fin cirka 40 centimeter ner i bäddarna. Jag tillför ständigt täckmaterial.

 

I fyra intensiva säsonger har jag odlat kvarteren rakt ner i backen, utan fasta små gångar mellan bäddarna som återkommit år efter år. Allt har liksom varit öppna ytor som disponerats kreativt och kul varje år. Men ju mer barnen börjar röra sig i trädgården och ju mindre tid jag själv har till odlingen nu när jobbar mer så behöver jag en annan struktur. Jag behöver ha ett lättare sätt att kunna täckodla, så, plantera, skörda och kanske mest av allt att se köksträdgården på. Och därför har jag delat upp samtliga kvarter och biytor i långa bäddar.

Under vinter och vår kunde jag iordningställa tre av köksträdgårdens fem kvarter, varav ett odlas i pallkragar och inte omfattas av just det här projektet. Sist ut var kålkvarteret. I år odlade jag den stora ytan efter att ha delat in den i fem delar, som alla var avgränsade med plankor som gångar. Nu är nästan all kål skördad och jag har kunnat göra fyra höga bäddar i den här delen med. Därmed är all yta ordnad. Och jag känner mig nöjd som katten, särskilt med tanke på att nästa år kommer att innebära ännu mindre tid för odlingen.

Kålkvarterets bäddar har jag gjort väldigt enkelt. Två av de fyra bäddarna är gjorda på det här sättet:

[YouPlaySinglePlayer video="104,495,46486" yos yod yot ]

 

De två övriga bäddarna har jag bara öst jord från gångarna över. Hela kvarteret har varit som en upphöjd ö, flera decimeter högre än flisgångarna runtomkring, så i de smala gångarna mellan de nya bäddarna fanns mycket jord att hämta. Jag har bara grävt upp den på befintlig yta. Vips har jag fyra nya bäddar, dunderladdade med energi till nästa år.

Projektet med att anlägga bäddar i köksträdgården innebär INTE att jag går ifrån det grävfria tänket. Nu blir det mycket lättare för mig att se var i kvarteren jag odlar, var jag ska täcka, vattna, rensa etc. Det kommer framför allt att göra höstarbetet mycket lättare, då jag bara täcker bäddarna helt utan att gräva. Då gör maskarna jobbet och ser till att jag får väl gödslad och galet lucker jord:

[YouPlaySinglePlayer video="104,495,52786" yos yod yot ]

 

Sen tycker jag förstås om att gräva, det är ju den lilla detaljen också. I ett av kvarteren har jag mestadels djupbäddar att odla i. Det är alltså djupgrävda bäddar enligt en speciell teknik, som bygger på att bäddarna regelbundet grävs om och får grönmassa nergrävd. Eftersom just det här kvarteret är så himla varmt på sommaren passar det fint att ha djupbäddar här, särskilt som jag kombinerar med täckodling, då blir bäddarna som vattenreservoarer där grönsakerna kan hämta lagom mängd fukt. Här motionerar jag grävmusklerna när jag har tid. I år har jag grävt om tre av de sju bäddarna.
/Sara Bäckmo

 

Läs gärna mer:
En djupbädd för baljväxter
Bryt ny mark genom att täcka
Lättodlade lådor till våren

 

13. december 2015